Diminishing returns

Regeringen Reinfeldt, tillsammans med en massa andra tekniskt illitterata beslutsfattare världen över, ägnar sig åt att pissa i motvind. De strävar rakt mot ett paradigmskiftes stormvindar.

Kommunikationsmöjligheterna människor emellan har exploderat i tillgänglighet och potential. Det handlar inte bara om internet, även om det är den största delen av kakan, utan även om telekom och ad hoc nätverkande via wifi och bluetooth.

Värdet av den lätthet med vilket vi kommunicerar driver den tekniska utvecklingen. Utvecklingen driver i sin tur mot än enklare och mer fullständig kommunikation. Vi nådde en tipping point i början av millenniet, där värdet av kommunikationen blev så stort att det inte längre kunde nonchaleras, och utvecklingen började driva sig själv. Vi ser konsekvenserna i form av att företag som till exempel Microsoft överger proprietära slutna format för öppnare, trots att de proprietära formaten var en viktig del av deras tidigare affärsmodell. De är inte framme ännu, men utvecklingen är tydlig.

Trots det befinner vi oss bara i början av den utvecklingen. Vi har kommit så långt att vi börjar märka det i vår vardag, men den fulla potentialen ser vi inte ens ännu. Det är som outforskat territorium, som när västern öppnades för nybyggare, utvecklingspotentialen är enorm. Men på samma sätt som med nybyggarna, så kommer många att upptäcka att guldet blev till sand.

Det som beslutsfattare världen över sysselsätter sig med just nu är att låtsas att inget förändrats. Man försöker få kontroll på kommunikation man inte bör ha kontroll över, slår vakt om modeller som är föråldrade, försvarar kolonialmakternas rättigheter mot nybyggarnas frihetssträvanden och försöker i största allmänhet få stora delar av utvecklingen ogjord. Allt med de bästa av föresatser, att man slår vakt om ”rådande värden” och ”moraliska rättigheter”.

Fortsätt läsa ”Diminishing returns”

Upp till bevis kära centerparti

Centerpartiet flaggar för ett nytt förslag som skall göra FRA-lagen mer acceptabel. Frågan är om det är ren spin de sysslar med, eller om det är en genuin förbättring? En annan fråga är om det är praktiskt tekniskt genomförbart?

Grundidén med det nya förslaget är att man bara får spana på transittrafik, det vill säga sådant som varken har sändare eller mottagare i Sverige. Trafik som på något sätt går till eller från svensk dator, telefon, mobil etcetera, skall aldrig vara föremål för avlyssning. Eller för att vara mer sanningsenlig, så skall sådan trafik uteslutas till dess man har utrett ett fungerande och acceptabelt regelverk för att hantera detta.

Den första frågan, som faktiskt avgör om det ens är ett förslag värt att ta i beaktande, är om det är tekniskt möjligt. Kravet är att det går att separera svensk trafik från transittrafik innan kommunikationen når FRA. Det är inte acceptabelt om separationen sker HOS FRA, den måste ske innan data överförs till de så kallade "samverkanspunkterna". Skulle det vara tekniskt möjligt och dessutom kunna ske innan data kommer till FRA, så går det att diskutera.  Det innebär inte att alla invändningar försvinner som genom ett trollslag, men det KANSKE löser upp merparten av problemet med massavlyssning av det egna folket.

Problemen tar inte slut där är jag rädd. Det må vara att svensk civil kommunikation fredas i ett förstaläge, men invändningen att FRA inte skall lägga sig i civil kommunikation överhuvudtaget kvarstår. Det kan tyckas sekundärt, men påverkar till exempel IT-branschen starkt. Finnarna lär knappast flytta tillbaka sina mailservrar till svensk mark bara för att FRA slutar lyssna på svenskar, Google lär knappast bli välvilligare inställda till investeringar i Sverige bara för att vi isolerar transittrafiken från den svenska. Dessutom finns en moralisk aspekt på det hela. Bara för att andra länder inte har högre moral än att de avlyssnar alla, så innebär inte det frikort för svensk underrättelsetjänst att avlyssna icke-svenska civilister.

Som om inte det räcker så lär knappast regeringen nöja sig med att lyssna på transittrafik i längden.  För att citera Staffan Danielsson (c), i SvD:

> Centerpartiet konstaterar emellertid att det inte räcker att spana enbart på utländsk trafik.
>
> – Tyvärr kan det behövas en möjlighet till spaning även i en och annan svensk dator, om till exempel terrorhot planeras, ­säger Staffan Danielsson.
>
> Han bedömer att det kan ta mellan ett och två år att utreda reglerna för hur FRA ska få spana mot svenskar. En rad kritiker kräver att det ska finnas brottsmisstanke i sådana fall.
>
> – Blir det en utredning så kan det diskuteras i det sammanhanget, säger Staffan Danielsson.

Om vi inte passar oss, så flyttar vi med andra ord bara problemet ett par år framåt i tiden. Det finns en uppenbar risk att det blir en ubåt av det hela, där man "justerar" i lagen i efterhand när lagen väl blivit allmänt accepterad. Frågan är om tidningar, TV, radio och folkopinion kommer att mobiliserar på det sätt som skett nu för att se till att sådana "justeringar" fortfarande är vettiga? En sådan sak fyller mig med skepsis, det luktar spin lång väg.

Spin luktar det också på andra sätt. Till exempel kommer ett sådant här förslag göra det långt mycket svårare för de riksdagsmän och kvinnor i alliansen som flaggat för att de inte accepterar lagen som den ser ut. Trycket mot de som har principiella invändningar kommer att öka än mer, så att det blir nästan omöjligt att stå emot – en av de viktigaste angreppspunkterna för motståndet röjs ju ur vägen. Då kan man komma att acceptera trots de ANDRA invändningarna man haft, helt enkelt för att situationen ändå kanske är "bra nog".

Jag är skeptisk, till och med mycket skeptisk, Klambergs analys om splittring och avledning låter alltför plausibel. Jag tänker inte ropa varg riktigt ännu, det är i alla fall en öppning till diskussion, men det finns en uppenbar risk att seger utropas och den trojanska hästen släpas in på torget.

(Via HAX, TVÅ, TRE, FYRA)