Vad är det du vill värna Reinfeldt?

I debatten med Mona Sahlin blev Reinfeldt tillfrågad om piratjägarlagen.

Hans svar var:

> -Vi tycker att upphovsrätten ska värnas, men vi vill inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Det gäller att hitta den balansen.

Herr Reinfeldt har sagt samma sak förut, så jag skulle vilja ställa en följdfråga:

Vad är det du vill värna Reinfeldt?

Är det:

* Disneylagstiftandet? Varje gång Musse Piggs upphovsrätt befinner sig nära att övergå i public domain, så förlängs den amerikanska upphovsrätten automagiskt, sen är det bara en tidsfråga innan Europa följer efter. Var går gränsen? Är det vid 90 år efter artistens död? 120 år? 150? 500? Eller det kanske skulle vara helt OK om någon kom och hävdade att de företrädde apostlarna, och krävde royalties på Bibeln?

* Separationen mellan upphovsman och praktiskt upphovsrätt? Så att vi får fler fascinerande fall som Sir Paul McCartney, som faktiskt betalade dyra pengar för att köpa tillbaka rätten till många av Beatles verk — bland annat från Michael Jackson.

* Spela och släng försäljningen? Där mediebolag säljer på oss material som vi inte kan använda på det sätt vi vill. Köp en CD, upptäck att du bara kan spela den i datorn genom att installera ett malware, upptäck också att du inte lagligt kan kopiera låtarna från din köpta skiva till din MP3-spelare, din bilstereo, eller din andra dator. Köp samma skiva digitalt online, och upptäck att dina möjligheter att använda den kan förändras över tid, beroende på förlagets nycker — eller till och med att dina låtar plötsligt inte går att spela alls. Vilket leder över till…

* DRM? Det system som föder spela och slängfenomenet. Skall du kunna köpa skivan, eller måste du prenumerera på att få lyssna på den? Skall varje datorsystem du köper framöver slöas ner av DRM-system som kollar varje manöver du gör och stoppar dig om du gör något som kan tänkas bryta mot upphovsrätten?

* Terrortaktik? Det bestående intrycket av de senaste fem årens upphovsrättsskydd, framförallt i USA, är hur bolagen försöker skrämma sina kunder. Helt arbiträrt väljs personer ut, som i någon mån kan misstänkas ha brutit mot upphovsrätten – bevisning överflödig – och antingen hotas till ockeruppgörelser, eller stäms på sina livsbesparingar.

Exakt VAD, käre Reinfeldt, är det du vill värna? Personligen, skulle jag vilja se att ni prioriterar ett reformerande av upphovsrätten till något mer rimligt, INNAN ni börjar stifta lagar för att köra ner den i halsen på befolkningen.

Diminishing returns

Regeringen Reinfeldt, tillsammans med en massa andra tekniskt illitterata beslutsfattare världen över, ägnar sig åt att pissa i motvind. De strävar rakt mot ett paradigmskiftes stormvindar.

Kommunikationsmöjligheterna människor emellan har exploderat i tillgänglighet och potential. Det handlar inte bara om internet, även om det är den största delen av kakan, utan även om telekom och ad hoc nätverkande via wifi och bluetooth.

Värdet av den lätthet med vilket vi kommunicerar driver den tekniska utvecklingen. Utvecklingen driver i sin tur mot än enklare och mer fullständig kommunikation. Vi nådde en tipping point i början av millenniet, där värdet av kommunikationen blev så stort att det inte längre kunde nonchaleras, och utvecklingen började driva sig själv. Vi ser konsekvenserna i form av att företag som till exempel Microsoft överger proprietära slutna format för öppnare, trots att de proprietära formaten var en viktig del av deras tidigare affärsmodell. De är inte framme ännu, men utvecklingen är tydlig.

Trots det befinner vi oss bara i början av den utvecklingen. Vi har kommit så långt att vi börjar märka det i vår vardag, men den fulla potentialen ser vi inte ens ännu. Det är som outforskat territorium, som när västern öppnades för nybyggare, utvecklingspotentialen är enorm. Men på samma sätt som med nybyggarna, så kommer många att upptäcka att guldet blev till sand.

Det som beslutsfattare världen över sysselsätter sig med just nu är att låtsas att inget förändrats. Man försöker få kontroll på kommunikation man inte bör ha kontroll över, slår vakt om modeller som är föråldrade, försvarar kolonialmakternas rättigheter mot nybyggarnas frihetssträvanden och försöker i största allmänhet få stora delar av utvecklingen ogjord. Allt med de bästa av föresatser, att man slår vakt om ”rådande värden” och ”moraliska rättigheter”.

Fortsätt läsa ”Diminishing returns”

Från klarhet till klarhet tycks det…

Ett bedrägligt lugn har sänkt sig över FRA-debatten. Ekonomisk kris, mediehaveri och principlöshet har skapat en känsla av trötthet och besvikelse. Det är en pyrande krutdurk, en som när som helst kan flamma upp i nya utbrott. Just nu kan man lockas att tro att regeringen vunnit, en pyrrhusseger visserligen, men ångvälten har rullat och marken är till synes platt.

Tydligen är det i alla fall så pass lugnt och så mycket diversioner från andra frågor, att Reinfeldt känner sig trygg att plocka upp nästa handgranat mot den svenska personliga friheten, rättssäkerheten och integriteten. Den här gången är det fildelning som skall sågas vid fötterna, och det spelar ingen roll vad det kommer att kosta Sverige och svenskarna.

Som vanligt skjuter man sig i foten för att slippa gå:

IDG/CS Piratjägarlagen är klar:

> I lagrådsremissen föreslås också att rättighetshavare ska få samla in och behandla personuppgifter som ip-adresser om ”intrångsgörare” i den mån behandlingen är nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna ”fastställas, göras gällande eller försvaras”.
>
> I dag kräver sådan behandling särskilt tillstånd från Datainspektionen. Den som hanterar uppgifterna kommer fortfarande att stå under Datainspektionens tillsyn.

Skälet till att den typen av register kräver datainspektionens tillstånd, är att den typen av uppgifter är oerhört lätt att missbruka. Sådana register och sådan uppgiftsbehandling skall egentligen bara kunna göras av polis eller rättsväsende, och ifråga om IP-nummer av den tjänsteleverantör det närmast berör.

Fortsätt läsa ”Från klarhet till klarhet tycks det…”