Ipredator och sinnelagsetiken

Göran gjorde en lång utredning av härvan med Peter Sundes plan att stoppa FRA:s signalspaning och Andreas Ekströms reaktion på Peter. Läs den, den är värd varje minut. Ni som totalt lyckats missa hela historien får läsa Peter Sundes inlägg, Andreas Ekströms inlägg och hela den fantastiska diskussionen i kommentarerna.

Andreas Ekström skriver i en kommentar att han använder sinnelagsetik när han bedömer Peter Sunde:

Att bedöma avsikten bakom en handling, och inte bara handlingen i sig, kallas sinnelagsetik har jag fått lära mig. (Jag har några sådana stycken i min bok om Google.)

Jag har alltid ogillat The Pirate Bay av sinneslagsetiska skäl: TPB skiljer sig från en vanlig söktjänst på så vis att dess huvudsakliga syfte är att underlätta upphovsrättsbrott.

Varför finns Ipredator? För att höja den privata nätsäkerheten i största allmänhet, eller för att kringgå Ipred för att på så vis vara säker på att egna upphovsrättsbrott inte blir upptäckta?

Är man generös svarar man: Av båda skälen.

Bedömer man personer och sammanhang, då är det svårt att inte landa i skäl två som tyngst vägande.

Utifrån det görs den sinnelagsetiska bedömningen, och… ja, slutsatsen är ju grundligt redovisad ovan.

Andreas Ekström hävdar som sagt att han är sinnelagsetiker, men missar att sinnelagsetik med nödvändighet är subjektiv. Att vara sinnelagsetiker är att bedöma handlingar utifrån uppsåt — i första hand för att förstå sig själv och sina egna handlingar, och i andra hand andras handlingar om man på ett någorlunda säkert sätt kan ta reda på deras uppsåt.

Det betyder rent praktiskt att man frågar folk, eller på andra sätt försöker härleda med vilket uppsåt någon begår en handling, för att kunna bedöma dess moraliska halt. Objektivt går det naturligtvis inte att göra en säker sådan bedömning. Det kan vara svårt till och med när det gäller de egna handlingarna, om man inte har en hög grad av självkännedom.

Det innebär också att man bedömer varje enskild handling och dess uppsåt för sig, inte i klump. Att bedöma någon utifrån dess vandel — det vill säga att försöka härleda uppsåt för handlingen B ur förekomsten av handlingen A är inte sinnelagsetik. Det bör inte heller kallas för sinnelagsetik. Vad det handlar om är snarare en intern mental manöver hos Andreas själv, och har förmodligen mycket lite med de människor han bedömer att göra. Visst han kan ha fått till en lyckträff, men det är inte särskilt troligt.

Den sortens argumentation är däremot väldigt farlig. Helt enkelt för att den tangerar den sortens ”sunt förnuft” som kännetecknas av ytlighet och självsäkerhet, och som kan leda en totalt fel med total övertygelse om den egna rättfärdigheten.

4 svar på ”Ipredator och sinnelagsetiken”

  1. Känns som ytterst farlig argumentation ja. Med samma sorts argumentation kan man sänka upphovsrätten. Finns den för att värna upphovsmännens intressen, eller distributörernas?
    Tyvärr är det väl också så att man utifrån Ekströms sätt att resonera kan godta vilken lag som helst, så länge dess syfte är eller sägs vara ädelt.

  2. Det roliga med hela denna hysterin är att om inte jag missförtått något har man redan hela tiden kunnat uppnå exakt det Sunde är ute efter via t.ex. Dynaweb eller UltraSurf och motsvarande. Dvs du kan låta all din trafik gå krypterad via servrar utomlands.
    Det enda Fra ser är en ström krypterad information från din dator till en och samma fasta punkt utomlands oavsett vad och var du surfar/tankar/whatever.
    Flera av de redan befintliga tjänsterna bundlar redan dessutom infon och kör den genom tunnlar med multipla noder i olika länder så att FRA inte ens i direkt samarbete med samtliga operatörer kan klura ut vems data som går vart.  (Jap/JonDo t.ex. är ett väl ett bra exempel där)
    Sprid gärna denna information till ställen där läsare kan vara intresserade, orkar inte paste:a runt den på nätet.
    Sundes affärside’ är dock såklart bra (eventuellt intresserad om han kan erbjuda tillräckligt bra prestanda), men är redan flertalet ggr om realiserad sedan lång tid tillbaka. Att gå via utländska företag är dessutom säkrare i vissa avseenden då svenska rättsväsenden inte kan tvinga dessa att samarbeta under några omständigheter alls.
    Allt detta med reservation att jag kan ha missat något om vad Sundes tekniska lösning består i.

  3. Leffe,

    du har missat att om du kopplar upp dig mot en VPN-server utomlands, så loggas all din trafik, som DIN. Det syns att det är du som kommunicerar, även om FRA antagligen (men inte helt säkert) inte kan se din kommunikation i realtid. Men den lagras, med ditt namn på. Om den dessutom kommer ut i en annan ände, som FRA ser också, så knäcks din kryptering och du sitter okrypterad igen. Flödet måste alltså
    1) Vara helt frånkopplat från dig
    2) Vara krypterat alltid över gränserna

    Annars kan FRA se mönster om din kommunikation ändå…

  4. Nåja, som jag uppfattat såväl Dynaweb som Ultrasurf, så är trafiken krypterad mellan dig och tjänsten, tjänsten är ett kluster av proxys och det finns ingen information att hämta om vem som genererar vilken trafik.

    Rätta mig om jag har fel.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.