Framtiden tillhör oss

Brattåsgården, vallokal valdistrikt 202

Idag går Sverige till val i 5837 vallokaler från Övre Soppero i norr till Smygehamn i söder. Trots att många förtidsröstar numera är det fortfarande på valdagen valet sker.

Jag började min dag med att besöka sju av dessa vallokaler för att lägga ut valsedlar för Piratpartiet. När jag träder in i en vallokal en söndagmorgon och möter artiga och vänliga människor som hjälpsamt tar hand om valsedlarna jag räcker över, imponeras jag av styrkan i det demokratiska system vi lever under.

 

Visst finns det skavanker, ställen där affischeringen sker väl nära vallokalen, där valsedlar särbehandlas inte bara i hur de placeras ut inne i lokalen utan också vad gäller transporten dit.

Men jag imponeras av denna maskin av 1000-tals frivilliga människor som säkerställer att vi alla kan avge vår högst privata hemliga röst, och om vi så vill kontrollera hur den tas om hand och räknas.

Som aktiv i ett utmanarparti som Piratpartiet är det klart att jag är frustrerad över att de etablerade partierna får valsedlarna tryckta och hjälp med att få ut dem till de nästan 6000 vallokalerna, samtidigt som vi med våra små resurser måste fixa detta arbete själva.

Samtidigt är detta spelets regler och om jag försöker sätta mig över partiegoismen för en stund kanske det behöver vara så. Det kanske är bra att en ny organisation tvingas bevisa att den klarar av att mobilisera för att ordna detta logistiska problem. Alla partier har någon gång varit nystartade och tvingats att bevisa på olika sätt att de menar allvar – att de är här för att stanna.

Jag är stolt idag. Jag vet inte hur många aktivister som är involverade i valsedelsdistributionen. Men om vi tänker oss att den genomsnittlige besöker 10 vallokaler så handlar det om nästan 600 personer som idag på morgonen tog en sväng med bilen, en cykeltur eller en promenad för att göra det möjligt att rösta på oss.

I vissa delar av landet är denna utflykt inget litet projekt. Enligt Google maps är det en och en halv timmas bilresa mellan de två nordligaste vallokalerna Övre Soppero skola och Luossavaraskolan.

Men för fjärde valet löser piratrörelsen denna utmaning. Jag såg igår att vi idag kommer att nå ut med våra valsedlar till 98% av vallokalerna och jag är stolt.

Jag har slutat räkna de gånger piratrörelsen har dödförklarats. Men vi lever. Vi lever och vi växer. Och oavsett vilket valresultat vi ser ikväll – om vi kommer över 1% så att vi slipper valsedelsproblemet nästa gång, om vi kommer in i några kommuner och kan börja driva igenom våra idéer och vår politik där – så har vi lyckats mobilisera igen.

Vi har inte dött.
Vi har lärt oss.
Vi har utvecklat vår politik och vår organisation.

Jag blir bara mer och mer säker på att framtiden tillhör oss. Vi är ett ungt parti. Med unga aktivister, ung medlemskår och unga sympatisörer. Vi är ett parti med en politik för framtiden.

Oavsett valresultat idag, så kan ingen ta ifrån oss det.

Valsedlar för helsike

Om vi vill in i riksdagen behöver vi fyra procent av rösterna i valet. Men med nuvarande täckning ifråga om valsedlar till våra svenska vallokaler kommer vi behöva fem och en halv procent i de vallokaler där det kommer finnas valsedlar. Så stor skillnad gör det faktiskt om valsedlar finns i alla lokaler eller bara i nästan alla!

Vi kan kampanja till dess vi blir blå i ansiktet, men om folk kommer till vallokaler där vi inte finns representerade gör det ganska liten skillnad. Gå till den här adressen och kontrollera hur täckningen i ditt område är. Saknas det fortfarande utdelning av valsedlar till lokaler i ditt område, se då till att ta kontakt med ditt distrikt och hjälp till att få ut dem.

Det är inte en svår uppgift. Man hämtar en bunt valsedlar på ett ställe och levererar dem till ett eller ett par andra ställen. Sen kollar man med jämna mellanrum att det fortfarande finns valsedlar i de lokaler man satt upp sig som ansvarig för. Man kan göra det på väg till eller från jobbet, på väg till eller från skolan, eller när man har en stund över.

Får vi inte bättre täckning än nu, så har vi en egenhändigt skapad och fullständigt onödig uppförsbacke i valet.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Demokrati är viktigt. Val är viktigt. Det är genom valhandlingen, genom att stoppa ner rätt valsedel i kuvertet vi utövar vår rätt att vara md att besluta om våra gemensamma angelägenheter. För mig är vallokalen en kyrka, en helig plats. Jag klär alltid upp mig när jag röstar och jag röstar alltid på valdagen.

I förra veckan spottade någon i denna kyrka. Nu bråkar vi om det var rätt att filma övergreppet. Hur kan någon anse att det är rimligt att kasta bort andras valsedlar innan valet är avgjort? Det övergår mitt förstånd.

Händelsen i Botkyrka är dessutom ingen engångsföreteelse. Det handlar inte om Piratpartiet, inte bara om detta val. Det handlar om att vi ska sluta slå oss för bröstet. Vi är inte bättre än de länder som vi skickar valobservatörer till. Vi kan sluta skratta åt Floridas röstmaskiner.

Det är beklämmande!

När det gäller diskussionen inom och utom Piratpartiet om det riktiga i att lägga ut filmen av röstmottagaren på Youtube känner jag ett visst behov av att försvara mig. Jag var en av de första att sprida den vidare.

Det råder lite begreppsförvirring tycker jag. Att vara skyddad från att bli filmad och utlagd på Youtube är förvisso en integritetsfråga, men det gäller ju personer som agerar i sin kapacitet som privatpersoner. Som myndighetsperson är man sitt uppdrag. Man ska utföra det med integritet, men att man skulle ha rätt till skydd av en personlig sfär i en sådan situation finner jag absurt.

De finns de som hävdar att en röstmottagare inte är en myndighetsperson under myndighetsutövning. Låt oss fundera på den saken:

Myndighetsutövning enligt wikipedia:
>utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande

Röstmottagare enligt valmyndigheten:
>Det är röstmottagarnas ansvar att röstningen går till på rätt sätt och att det är ordning i vallokalen/röstningslokalen och bland valsedlarna.

Såvitt jag begriper är röstmottagaren bemyndigad av Valmyndigheten att säkerställa att valet går rätt till i sin röstlokal. Alltså är han en myndighetsperson under myndighetsuttövning.

Denna har vi som medborgare rätt att granska och kritisera. För att kunna göra det på ett rimligt sätt är det knappast för mycket att filma. Jag tycker inte heller det är fel att lägga ut det på Youtube. I vårt arbete med att säkra att valet går rätt till behöver vi använda svärmens förmåga att samverka och därmed få mer gjort en de enskilda delarna. Om vi sätter på oss själva övernitiskt etiska handklovar försvårar vi det.

Utan filmandet och Youtube är det långt ifrån säkert att Rapport hade brytt sig eller att vi haft den debatt om hur röstlokalerna sköts som vi sett de senaste dagarna. Det handlar om vår demokrati!

Slutligen: i Piratpartiets interna debatt har flera tyckt att det var onödigt att visa röstmottagarens ansikte. Det kan jag hålla med om, men jag tycker att denna bristande inlevelsefrömåga är förstålig i stridens hetta.