Att bygga en matteverkstad – piratpolitik?

I fredags lyssnade jag på ett föredrag av en engagerad matematiklärare från Almåsskolan i Lindome. Han och några kollegor har dragit igång ett projekt för att förbättra undervisningen i matematik och samtidigt förhoppningsvis öka elevernas intresse för ämnet och höja dess status.

En del av detta arbete är att förvandla matematiken till ett mer laborativt arbete. Matematiklärarna i fråga har under hösten börjat sammanställa ett stort material av laborationer av olika svårighetsgrad som passar för elever mellan 9 och 15 år. Ambitionen är att täcka så stor del av ämnet som möjligt. Det handlar om labbar i så skilda delar av matematiken som t ex: taluppfattning, algebra, geometri, bråk och procent, samband och förändring, statistik och sannolikhet.

Men laborationerna i sig är inte tillräckligt för att förändra situationen. I projektet på Almåsskolan är målet att bygga klassrum som är avsedda för matematikundervisning – matteverkstäder. Det handlar om ett rum som är utrustat för matematiklaborationer, men som också har en högre datortäthet och tillgång till pedagogiska spel som kan öka matematikförståelsen.

Jag tror på det här. Ett specialiserat rum med laborationer, mattespel och tillgång till datorer skulle kunna väcka liv i en överteoretisk och tråkig matematikundervisning.

###Datorer och laborationer

För att åstadkomma det lärarna på Almåsskolan vill behöver man två resurser som är begränsade (lokaler, läromedel och lite matematikspel ryms inom skolans ordnarie budget): Datorer och kvalitativa laborationsmaterial, att på en enskild skola åstadkomma detta är tufft.

Om vi börjar med datorerna. På Almåsskolan har man inte ens en dator per tionde elev. Att hastigt och lustigt få fram två klassrumsuppsättningar datorer (oavsett om det är för hel eller halvklass) inom ramen för en upphandling i en normal kommunal IT-miljö är helt enkelt omöjligt utan extra anslag. Utvecklings- eller projektanslag kan inte alltid användas till denna sorts investeringar.

Laborationerna är också en rejält resurskrävande insats på en enskild skola. Det är mycket arbetstid som går åt för att skapa ett brett och djupt material för eleverna att arbeta med. Det är bara möjligt på skolor där man har lärare som brinner för uppgiften som är beredda att lägga av sin fritid.

###Svärmtänkande

Nu tror jag detta är precis ett sånt problem som löses enklare med svärmkraft än med gammaldags resursallokering. Alla inblandade behöver bara släppa tankegången att det ska byggas upp ett kapital, intellektuellt och maskinbaserat som någon ska äga. Både datorer och laborationer är resurser att bruka inte saker att äga.

Om alla engagerade mattelärare i Sverige (eller t o m i världen) hjälptes åt att kreera laborationer och skriva laborationsinstruktioner, skulle man på en wiki eller i en liknande miljö bygga upp ett stort samägt material på relativt kort tid. Om man gjorde på samma sätt med andra delar av undervisningen skulle man snabbtt kunna minska behovet av att använda pappersläromedel. De sparade pengarna från läromedelssidan skulle räcka till en hel del datorer om kommunerna var beredda att bestycka skolorna med äldre datorer som kör Open Source-mjukvara; datorer som utan problem kan köra den sortens applikationer en grundskoleelev behöver i skolarbetet – man kommer långt med webbaserade applikationer som Googledocs idag.

Om man lät en del av driftandet och skötseln av dessa ”labb”-datorer falla på eleverna, som i många fall har ganska bra koll och i samtliga fall behöver lära sig hur en dator fungerar, skulle man också kunna spara pengar som idag går till de som tillhandahåller IT-support.

Vad hindrar en sådan här lösning av problemet? Två saker: Kunskapen finns inte alltid i skolan?
Kunskapen finns definitivt inte hos politikerna? Om kunskapen funnes bland politikerna kunde man se till att utbilda skolpersonalen på området. Men nu händer inget, för de som är satta att förvalta skolan och kan påverka hur datorer, läromedel med mera sköts, vet inte tillräckligt mycket om moderna möjligheter.

Är det inte dags att göra något åt detta? Jag har själv varit tveksam till om Piratpartiet har i kommunala val att göra. Men efter dessa funderingar börjar jag bli tveksam. Om man kan ha kommunala enfrågepartier runt frågor som att stoppa ett flygplatsbygge, ett vägprojekt eller liknande, varför då inte runt skolan och skolansutveckling in i IT-åldern. Vi pirater bär på kunskap och idéer runt svärmtänkande och användning av datorer som skolan skulle ha nytta av. Kanske skulle vi sikta på en pirat i varje gymnasie-/skol-/utbildningsnämnd!

Fast ändå, för mig kvarstår frågan – hur smala politiska program kan man egentligen gå till val på?

Nej Emmali, den som gör bort sig är valförrättaren

Emmali Jansson är miljöpartistisk kandidat till EU-parlamentet. Hon tycker Daniels tilltag att dokumentera en valförrättares dumheter med valsedlar är pinsamt:

> Jag vet inte vad som är Piratpartistens syfte med tilltaget. Statuera exempel? Visa handlingskraft? Bygga upp en offerroll? Vad vet jag. Men, att smygfilma en tjänsteman, speciellt som valförrättare är ett mycket tillfälligt uppdrag och sprida till en allmänhet med mob-mentalitet (om man läser kommentarerna på youtube) tycker inte jag är att värna om integriteten.

Exakt vad tror du Emmali skulle hänt med fallet om det inte dokumenterats?

Jag kan ge dig ett hett tips: Absolut ingenting!
Det som inte dokumenteras finns helt enkelt inte.

Så det Daniel gjorde, även om det kanske pekar ut en enskild person, var helt nödvändigt. Det gäller alla partiers rätt inte bara piratpartiet.

Emmali fortsätter:

> Självklart ska vallagen upprätthållas, men ett bättre och trevligare sätt hade varit att hoppa på ansvarig chef, eller ta en trevlig och öppen kontakt med valförrättaren. Eller göra som F! som tagit kontakt med valförrättare samt tagit upp frågan i media utan att hänga ut enskilda personer. Jag hoppas på att resterande Piratpartiet snart tar avstånd från filmandet.

Är du verkligen så naiv att du tror att det skulle fått någon som helst effekt? Kan man inte konkretisera sin anklagelse, och dessutom inte har politiskt kapital att spendera som Schyman, så är det lika effektivt som att skrika i en garderob.

Kan man å andra sidan konkretisera anklagelsen, så kan man även göra sin röst hörd — då är det något folk plötsligen måste relatera till. Det är inte annorlunda än Janne Josefssons kupp valet 2002.

Det är olyckligt att det måste behövas, men jag får säga att hoppas du på att jag skall ta avstånd från Daniels handlande, så hoppas du förgäves. Tvärtom, jag uppmanar alla som misstänker valfusk att dokumentera så väl de kan, det behöver inte läggas ut på Youtube, men utan dokumentation händer inget.