Försäkringskassan är min Fiende!

För varje gång jag tvingas ha med Försäkringskassan att göra blir jag bara mer och mer övertygad om att den borde läggas ner.

Jag har diskbråck. Min läkare har sjukskrivit mig på halvtid eftersom jag blir en smula disig av all smärtstillande medicin jag äter. I morgon ska jag opereras. Sen kommer jag relativt snart kunna jobba heltid igen.

Min läkare ägnade ca 15 minuter av min läkartid om 20 minuter till att noggrant fylla i Försäkringskassans blanketter. Fem minuters undersökning räckte, men som han förklarade: ”Om du ska få några pengar utan krångel är det viktigt att jag fyller i blanketterna så bra som möjligt.” (Jag hoppas verkligen att han inte ägnar 10 timmar i veckan åt diagnosticering och 30 timmar åt blanketter.)

För knappt 2 månader sen sjukanmälde jag mig till Försäkringskassan. Innan jag gjorde det ringde jag flera gånger för att ta reda på vilka regler som gällde när man slutat vara anställd och börjat som egen företagare. Hur min nya SGI kommer att beräknas. Jag fick beskedet att det bästa jag kunde göra var att sjukanmäla mig, för då skulle jag få hem en blankett, när den blanketten var ifylld och inskickad så skulle de ta ställningen till min situation.

Fyra veckor efter det att jag sjukanmält mig och tre veckor efter det att jag skickat in blanketten med mina uppgifter får jag ett frågeformulär från Försäkringskassan. De vill vet hur jag avser att arbeta under min sjukskrivning, eftersom jag bara är sjukskriven på deltid. De vill också att jag för andra gången intygar med min namnteckning att jag inte har för avsikt att arbeta.

I samband med detta tyckte jag det började ta lång tid så jag ringde igen och frågade vad min SGI skulle bli. Då fick jag veta att handläggningstiden är fem veckor på sådana här fall. Det är ju tur att man har ett sparkonto.

I förrgår fick jag på nytt brev från Försäkringskassan. De vill ha in uppgifter som styrker den förväntade årsinkomst jag uppgivit i min sjukanmälan. Det kan jag förstå, men jag ställer mig frågande till det faktum att det tagit dem över sex veckor att komma på att de behöver dessa uppgifter. Dessutom har jag vissa invändningar mot samtalstonen. Jag citerar: ”Om du inte svarar kommer Försäkringskassan att besluta utifrån de uppgifter som finns nu. Det innebär att Försäkringskassan överväger fastställa din inkomst till noll kronor.”

Innan jag ens fått frågan om jag kan påvisa min inkomst på något sätt, så förutsätts jag ljuga tills motsatsen är bevisad. Två gånger har de kontaktat mig sedan jag sjukskrev mig. Båda gångerna för att ifrågasätta att jag inte lämnat in tillräckliga uppgifter. Trots att de inte efterfrågat dessa uppgifter tidigare. Jag förväntar mig inte en fråga om min hälsa, eller ett krya på dig kort, men det skulle vara fint om de behandlade mig som en kund och inte som en tjuv.

Ännu roligare är det faktum att det kom faktiskt två brev samtidigt i tisdags. Olika formulerade men med samma innebörd. I båda breven vill de ha in uppgifter. Och i båda fallen hotar de mig med noll kronor i sjukpenning om jag inte inkommer med handlingar i tid. Det märkliga är att de två breven har olika sista datum. Vilket datum tror ni jag måste svara innan? Den 21 april eller den 23 april.

Lägg märke till datumen. Försäkringskassan med tusentals anställda förbehåller sig rätten att sitta och fisa på mina handlingar i sex veckor, men jag som enskild företagare utan administrativ personal och tillika halvtidssjukskriven ska kunna svara på precisa frågor om min redovisning inom fem arbetsdagar.

Detta är inte min första erfarenhet av Försäkringskassan. Varje gång jag har med dem att göra funderar jag däremot på om det inte är den sista. Jag är trött på att gå med mössan i hand och be om ursäkt för att jag vill ha min rätt. Jag är trött på att ha att göra med en uppblåst byråkrati som inte kan göra fel. Jag har ledsnat på att vänta på att lata och okunniga tjänstemän ska få tummen ur och göra sitt jobb.

Lägg ner Försäkringskassan!

Tills sist: Vi lever i ett land där företagare är ljugande och fuskande typer som ska hållas hårt och där det enda hedervärda är ett lönearbete. De senaste årens politiska smekmånad med småföretagarna har bara handlat om att vi ska fixa arbetslösheten – någon förståelse eller respekt får vi fortfarande inte.