Ibland är det bara att göra en pudel.

Häromdagen beklagade jag mig över Moderaternas system för medlemsutträde. Genom ett snabbt ingripande från Kent Persson är nu den frågan helt utredd. Idag har jag fått mejl från medlemsansvarig i mitt distrikt:

Hej

Beklagar om du haft problem med din begäran om utträde ur partiet. Jag har kolla upp detta och jag avregisterade dig som medlem redan den 21 april i år. Om du får några mer utskick från Moderaterna är jag tacksam om du kontaktar mig så jag kan kolla upp varifrån dessa kommer.

Beklagar om detta medfört några olägenheter för dig

Jag blev alltså avregistrerad i samband med att jag begärde utträde. Bra jobb av Moderaterna! Jag ber om ursäkt för min överreaktion på att jag fortsatte få post, ett administrativt misstag som lätt kan hända i den bästa av organisationer.

Det finns två metoder för att manipulera medlemstalet i en organisation:

1. Att skriva in medlemmar som egentligen inte vill bli medlemmar.
2. Att inte skriva ut medlemmar som vill sluta vara medlemmar.

Piratpartiet har indirekt anklagats för den första metoden. Det har sagts att det är för lätt att bli medlem hos oss och att frånvaron av medlemsavgift gör att våra höga medlemssiffror inte går att ta på allvar. Något jag då vände mig emot.

Den andra metoden har jag själv erfarenhet av som nämndes i inlägget jag just länkade. Den historien är ännu inte över. Jag har skrivit till mitt gamla parti och begärt utträde. Det gjorde jag samma dag som jag blev medlem i Piratpartiet – den 18 april i år. Det har alltså gått mer än ett halvår. För några veckor sen fick jag ett brev i posten om moderaternas provval. Så nu har jag skrivit till min lokale ordförande och berättat att jag ansökte om utträde i våras.

Jag kan inte låta bli att påstå att det faktum att det bevisligen är skitsvårt att ta sig ur ett av de traditionella partierna när man bytt politisk hemvist är ett mycket allvarligare problem för medlemssiffrornas legitimitet än valet om huruvida man ska ha medlemsavgift eller inte vid inträdet. Jag påstår detta med min egen situation som stöd.

För allvarligt talat vilket parti är jag mest medlem i? Piratpartiet som jag gått med i med öppna ögon och av fri vilja, som jag har engagerat mig för i en valrörelse och fortsätter propagera för. Eller Moderaterna som jag försöker lämna.

Medborgarrättsrörelsen växer. Vi är nu 40505 piratpartister. Det betyder att vi snart tredubblats sen dagen innan TPB-domen. över 25 000 nya medlemmar.

Några av oss (Joakim Jardenberg, Nikke Lindqvist och Emma opassande) tog initiativet att visa upp vilka ansikten som står bakom dessa anonyma siffror. För vi är ju människor av kött och blod.

Vad står då Piratpartiet för. Läs principprogrammet.

Jag hittade sidan via Leo Erlandsson. Niclas Strandh kriver ett mycket bra inlägg om valet att stå utanför Piratpartiet. Respekt!

Idag diskuteras det livligt hur lätt det är att bli medlem i Piratpartiet. Jag kan förstå behovet hos de
etablerade partierna att försöka förklara bort 15 000 nya medlemmar som en chimär orsakad av hur lät det är att klicka på en knapp på nätet. Debatten skär rakt igenom partierna till och med – i samma parti hittar man skeptiker och mindre skeptiska.

Det missar dock (som många redan påpekat) två viktiga poänger. Att det inte är svårare att klicka sig in i de andra partierna samt att det knappast är klickandet som är den svårare delen av ett partiinträde/ -byte, utan själva beslutet.

Om det var så lätt att värva medlemmar på nätet är det ju tämligen underligt att inget av våra fantastiska riksdagspartier redan gjort det. Om det vore så fantastiskt mycket lättare att värva medlemmar utan medlemsavgift så är det en smula underligt att inte något annat parti provat den modellen. Det är ju inte som att det är olagligt. Det begränsar ju inte ens rätten till statsbidrag för ungdomsorganisationer längre.

Jag vet från min tid i Föreningssverige att bromsen för medlemsvärvning aldrig har varit pengarna. Oftast är medlemsavgifter (undantaget golfklubbar, tennisklubbar, båtklubbar och annat snobberi) en skitsumma som den som värvar en ny medlem kan tänka sig att pröjsa själv mot en namnteckning. Bromsen är folks ovilja att fastna i åtaganden och rädsla för att inte kunna säga nej. Därför är det alltid lättare att söka supporters eller bidragsgivare än medlemmar. Vi har också på senare sätt den typ av ord användas allt oftare.

Piratpartiet värvar nya medlemmar för att de använder metoder som påminner om de Obama använde för att bygga en framgångsik presidentvalskampanj. Med internet och sociala medier i centrum, med ett tydligt budskap att du själv styr över dit engagemang och med en känsla av att vara det nya.

Om vi sedan diskuterar hur mycket vi ska lita på medlemsiffror, så borde kanske någon titta på hur lätt det är att gå ur ett politiskt parti. Piratpartiet förefaller man trilla ur om man inte förnyar sitt medlemskap en gång per år.

Jag räknar däremot kallt med att det kommer ta mig några år att ta mig ur Moderaternas medlemsrullor. Det är i varje fall inte diskvalificerande att inte betala medlemsavgiften och det finns ingen adress eller annan kontakt angiven för utträde eller andra medlemsfrågor på deras hemsida.