Brottslingar äntrar riksdagen?

Innan jag blev pirat var jag en vän av ordning. Under förra våren funderade jag länge innan jag tog steget från Moderaterna till Piratpartiet. Många av dessa funderingar finns dokumenterade här på Livbåten. Ett exempel från strax innan jag bytte parti:

För själv är jag moderat. Jag är integritetsvän och livrädd för det nya kontrollsamhället om mitt eget parti hjälper till att skapa. Jag är vän av upphovsrätt och patenträtt inom rimliga gränser. Jag tror på ”the rule of law” och har svårt för lagbrytare om det inte är fråga om en äkta civil olydnad där man är bered att ta sitt straff. Därför ägnar jag mig inte åt illegal fildelning i väntan på att lagen ska ändras. Samtidigt som jag får svårare att stödja mediaindustrin med mina pengar. Snart kommer jag inte kunna lyssna på musik och se på film alls om det vill sig illa. Fast i klistret mellan viljan att bojkotta en industri som inte levererar och min ovilja att ”stjäla”.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att mitt eget parti, att gammelmedierna och vanligt fok börjar ta vår tids ödesfrågor på allvar innan det är för sent.

Några veckor senare föll domen i The Pirate Bay-rättegången och jag lämnade Moderaterna. Jag har dock inte ändrat uppfattning om vikten av ”the rule of law”. Jag är fortfarande en vän av ordning. Jag ägnar mig inte åt illegal fildelning. De hundratals DVD-filmerna, CD-skivorna och dataspelen är hemma är fortfarande lagligen införskaffade. När jag vill titta på media via någon av mina datorer så måste  jag ständigt lägga tid på att krångla över dem till spelbara format, eller att använda någon av de inte alltid så användarvänliga lagliga tjänsterna. Men för mig känns det viktigt att fortsätta vara en vän av ordning.

Trots det applåderar jag Piratpartiets beslut att stödja The Pirate Bay först genom att säkerställa att sajten har internetkoppling genom att bli dess ISP. Och idag genom utspelet att erbjuda sajten parlamentarisk immunitet när vi äntrar riksdagen.

Vän av ordning måste undra hur jag får ihop detta. Motståndare till illegal fildelning, piratpartist och ändå anhängare av att ge  The Pirate Bay en säker hemmahamn.

Så här är det. Domen mot The Pirate Bay var en rättsskandal. The Pirate Bay är en sökmotor för att hitta de torrentfiler som gör det möjligt att dela filer med andra på nätet. Med hjälp av The Pirate Bay kan man hitta såväl lagliga som olagliga filer att dela. Om poliser, åklagare, domare, politiker och andra förstockade fildelningsmotståndare (Jag länkar Andreas Ekström för att han i kommentarsfältet till det länkade inlägget visar att det handlar om ett oförsonligt hat mot TPB.) drevs av ett uppriktigt intresse att förstå och bedöma den nya teknologin så skulle de inse att man i världen utanför internet inte skulle åtala och döma de som byggt ett neutralt verktyg för att det finns människor som använder detta verktyg till olagligheter.

The Pirate Bay i dess nuvarande form har dessutom anpassat sig till slutsatserna i domen från i våras genom att ta bort trackern, vilket gör sajten i dess nuvarande form laglig enligt just den tingsrättsdom som folk använder för att förklara hur olaglig den är. Ironiskt eller hur.

Vi piratpartister gör nu vad vi kan för att skydda denna symbol för att Sverige ligger vid frontlinjen i diskussionen om det nya digitala samhället, när det gäller upphovsrätten, när det gäller tekonologiutveckling och när det gäller informationspolitik. The Pirate Bay är politik. Den är en ikon, ett baner att samlas kring och ett av Sveriges mest kända internationella varumärken. Jag är stolt över att vara med i en organisation som skyddar den. En politiskt parti som inte bara pratar