Vaka vid dödsbädden…

Min HP laptop är döende. Kanske är den katolsk, då det verkar som om den håller på att få sista smörjelsen.

dv9575_wings.jpgDen blev inte så gammal, tretton månader från inköp till dödsrosslingar — enda hoppet står till ett moderkortsbyte. Reparatören ställde sig dock frågande till om det är någon mening, eftersom den har ett medfött fel som gör att problemet med all sannolikhet kommer tillbaka innan man vet ordet av.

Så för tillfället har jag fått damma av min stationära, som får verka som stand-in till dess reparations och försäkringsfrågor är utagerade. Den är direkt stenålder jämfört med de senaste generationerna, men hostade troget igång och fyller sina uppgifter trots begynnande artros och andra krämpor.

Fortsätt läsa ”Vaka vid dödsbädden…”

Spännande liv med HP och Vista

Seent, sent på natten. När alla rediga människor gått och lagt sig, så avslutar jag ett arton timmars arbetspass.

Jag går för att greja en sista kopp kaffe. Det blir en bra sängfösare för en kaffetunna som utvecklat en sån resistens mot koffein att han inte ens märker av ett halvdussin red bull.

smoking...Jag kommer med kaffekoppen i handen, och ser att picasas skärmsläckare gått igång. Den körde på den externa mer färgäkta panelen, som jag kopplat in eftersom jag suttit och designat och behövde mer yta och bättre färger. Mitt i ett bildbyte så ser det ut som när digitaltv får hicka och man får en trasig bild. Ett par sekunder senare startar laptoppen om helt spontant.

Nåja, det händer ju inte så ofta att jag blivit van, men det händer allt som microsoft varit i närheten av förr eller senare. Fast ögonbrynen håller på att leta sig upp förbi den plats där mitt hårfäste brukade vara, för skärmen ser fördjävlig ut. Vertikala streck i primärfärgerna rött, grönt och blått — så tunna att jag inte mer än kan anta att det är subpixlarna som tänds en vertikal rad i taget. Sen vitnar bilden, svartnar, vitnar, blir streckad — nu börjar jag bli så smått orolig.

Fortsätt läsa ”Spännande liv med HP och Vista”