Jag sitter på Piratstudenterna i Linköpings evenemang Tjejsnack och lyssnar på Piratpartiets kvinna i Bryssel – Amelia Andersdotter. Pga administrativt trassel främst kring utnämnandet av de franska Lissabonparlamentarikerna, så har hon ännu inte tillträtt ens som observatör. Än mindre som EU-parlamentariker.

Hur det än är med den saken så är hon en ovanlig europapolitiker. Det tog bara några minuter för hennes föredrag till att övergå i ett öppet samtal om EU-parlamentet, EU-politik, fördragsfrågor och hör och öppna korruptionen i Bryssel.

”Hur mycket kostar en EU-parlamentariker?” Kan man crowd-funda pengar att köpa en, eller är det olagligt?” Några av publikfrågorna…

Samtidigt hör jag ett rykte på Twitter att Mona Sahlins Wanja Lundby-Wedins väska är en piratkopia. Vi välkomnar henne in i piratfamiljen.

EDIT: Rättar efter påpekande, ibland går det för fort, tack emma!

För någon dag sen funderade jag kanske lite väl offentligt över mitt partival. För de som engagerar sig kan jag berätta att jag än så länge är en piratinfluerad Moderat och inte en moderat Pirat.

Det må vara hur det vill med din saken, ikväll ska jag på piratfika för första gången. Det känns som ett bra sätt att inleda påsken.

Det finns ju en del i dagens nyhets- och bloggskörd att kommentera, men jag orkar inte vara noggrann och fullständig. Så från höften. Frankrike är inte riktigt så repressivt som man var rädd för.

I New Jersey där jag var för några veckor sen diskuterar politikerna på allvar hur mycket könshår det ska vara lagligt att ha!!!

Annika Östberg är hemma men inte Dawit Isaak vilket först ger upphov till jämförelser och på dessa följer debatt.

Per Gudmundson ställer frågan Vem vågar smaka ett rödgrönt Kinder-ägg? apropå Novus opinions senaste förtroendesiffror för Mona Sahlin.

BB-drottningar i gräl om vikt. När AB berättar den viktiga nyheten att Carolina Gynning mobbar Marie Picasso så skriver de stjärnor. Men för mig känns det som ett nytt bråk i BB-huset, det är bara att BB-huset snart är stort nog att rymma hela Mediastockholm.

Andra IPRED-fallet är inte heller det klockrena illegala fildelningsfall som APB borde satsa på om de vill visa att kritikerna har haft fel. Ett klockrent fall av ändamålsglidning noterar dr rignell.

Johanna Nylander skriver bra om ACTA-förhandlingarna i Kvällsposten och jag inser att jag har en massa åsikter, men att jag har för lite kunskap – jag lär återkomma till ämnet när jag har läst på.

Idag rapporterar media om en ny Demoskopundersökning, t ex SvD:

Alliansen har nu högre väljarstöd än oppositionen enligt en opinionsundersökning från Demoskop, skriver Expressen. Alliansen får 50 procent av väljarstödet, ett försprång på nästan fem procentenheter mot oppositionen.

Moderaterna är nu största parti men alliansbröderna har problem C och KD får under 4% väljarstöd i undersökningen. Störst problem har dock Mona Sahlin som rasar med hela 9% enligt mätningen. Ulf Nilsson tror på Monas avgång och statsvetare spekulerar: håller M på att lyckas med att bli det nya arbetarpartiet?

Monas anti-fanclub på vänsterkanten firar triumfen och hoppas väl på bättre tider utan Mona vid rodret.
Andra vänsterdebattör oroar sig över det allvarliga läget

Den borgerliga sidan försöker fira försiktigt. Niklas Frykman utropar att Sverige är blått, Dick Erixon glädjer sig åt att regeringen har folkets stöd samtidigt som Hultin påminner om faran i att C och KD åker ur riksdagen. En majoritet väljarstöd behöver ju inte betyda en riksdagsmajoritet.

PJ Anders Linder på SvD uppmanar regeringspartierna att bilda en borgerlig valallians.

Fast visst finns lite smolk i en borgerliga glädjebägaren. Opinionsmätningen är strålande nyheter för Moderaterna och regeringen men inte för alla allianspartier. Centern backar med 2,6 procentenheter till 3,4 procent. Kd ligger strax ovanför men under fyraprocentsspärren. Bäggedera lär förändras den dag det blir skarp valrörelse, men M-dominansen ger slagsida åt Alliansens skuta.

Det behövs många åtgärder för att komma tillrätta med saken men en är uppenbar: Bilda valallians! Gå fram under gemensam beteckning. Manifestera den starka enigheten – och passa samtidigt på att göra hela diskussionen om bortkastade röster irrelevant!

På båda sidor söker man förklaringar: Mona, Wanja, Fredrik och Anders, krisen, förnyelse eller kyssar i media?

Mary med MinaModerataKarameller funderar kring om glaset är halvfullt eller halvtomt.

Man kan tänka sig att moderaterna helt enkelt är bra och har stort förtroende för dem av den anledningen, att de är bra och gör ett bra jobb. Det behöver inte vara så att de vinner bara för att andra är dåliga. De senare kanske bara är mindre bra. Halvfyllt eller halvtomt glas? Så i stället för att skriva Mona och Wanjaeffekten borde man skriva Fredrik R och Anders B-effekten. Stabilt har de faktiskt stått i blåsten.

Själv är jag djupt splittrad. Visst hoppas jag att regeringen får sitta kvar. Gärna på ett starkare förändringsmandat också. Mer liberalism är vad Sverige behöver enligt min mening. Men regerande grundat på ett starkt populistiskt och pragmatiskt parti på högersidan kanske inte utgör någon större skillnad mot alla de regeringar vi haft baserade på ett starkt populistiskt och pragmatiskt parti på vänstersidan.

Varför vinna regeringsmakten till borgerligheten om borgerligheten på vägen tvingats sälja ut de väsentliga skillnaderna mot socialdemokratin?

Och ännu mer bekymrad känner jag mig över Sverigedemokraternas framgångar och frånvaron av en ordentlig integritetsdebatt utanför bloggosfären. Vår tids kanske viktigaste politiska frågor: FRA, IPRED, ACTA är inte det som påverkar hur opinionsvindarna blåser eftersom det faktiskt inte är det som svensken i gemen funderar kring och oroar sig över.

Mona Sahlin och Tomas Östros gör ett utspel i DN idag och det är så man tar sig för pannan.

”Inför ny förmögenhetsskatt och höj inkomstskatterna” « DN:

Mona Sahlin och Thomas Östros: Det behövs fem ­miljarder i nya skatter för att ta Sverige ur krisen. Förmögenhetsskatten bör återinföras. Personer med över två miljoner i förmögenhet ska betala en procent i skatt. Inkomstskatten måste höjas för höginkomsttagare. Den som ­tjänar närmare en miljon kronor per år får betala mer i skatt än i dag. Det skriver Socialdemo­kraternas partiledare Mona Sahlin och den ekonomisk-politiske talesmannen Thomas Östros. De nya skatterna ska finansiera ett paket av insatser mot den ekonomiska krisen.

Jag skall låna ord från en annan bloggare, Sahlin-Östros Flumskolans offer? « Norah4you’s Weblog:

Inte nog med det. Herrskapet har fått för sig att de som tjänar över 1 miljon kronor skall betala högre skatt än idag. Observera över 1 miljon kronor, inte de som tjänar över 2 eller 3 miljoner vilket är betydligt färre. År 2005 var de 32 000 personer. http://www.ratio.se/pdf/wp/gdr_skatter.pdf Förvisso kan det antalet stigit, men av Sveriges dryga 9 miljoner människor, är det även idag mindre än 1%, i verkligheten runt 0,5% som tjänar över 1 miljon per år. Det betyder att inte ens om skatten höjdes för dessa personer med 10%, vilket vore hutlöst men också drabba de som har bäst möjlighet att genom höga lån, ränteavdrag etc spekulera på ena eller andra sättet så att de ändå inte drabbades lika hårt som en vanlig person skulle drabbas av 1% skattehöjning, så skulle hälften av de 5 miljarderna kunna komma in till statskassan.

Sahlins och Östros utspel mer konkret:

1. En ny förmögenhetsskatt. Vi socialdemokrater vill införa en ny förmögenhetsskatt, där de som har en förmögenhet som överstiger 2 respektive 4 miljoner kronor får betala 1 procent i förmögenhetsskatt.

2. En rättvisare fastighetsskatt. Det är orimligt att de med stora attraktiva fastigheter inte bidrar med mer i skatt än vanliga radhusägare. Vi vill att de med villor som är taxerade till mer än 5 miljoner kronor ska betala en extra fastighetsskatt på 1 procent av taxeringsvärdet över denna nivå. Vi vill också minska fastighetsskatten för de med låga inkomster genom att låta begränsningsregeln omfatta alla.

3. Höjd skatt för höginkomsttagare. Vi vill höja inkomstskatten för dem med riktligt höga inkomster. Vi tittar på olika modeller – men den som tjänar närmare en miljon kronor om året kommer med vårt förslag att få betala mer i skatt än i dag.
   Med dessa förslag om rättvisare skatter beräknar vi få in över fem miljarder kronor som bidrar till att finansiera våra förslag för att ta Sverige ur krisen. Vi stänger inte heller dörren för att det kan behövas ytterligare skatteförändringar. Krisen är djup – och alla måste axla sin del av ansvaret.

Framgång kräver rättvisa.

Förmögenhetsskatt när en av de saker Sverige verkligen lider brist på är riskvilligt kapital verkar ju vara en strålande idé… NOT! Det tar i värsta fall brödet ur munnen på hoppfulla nya företagare. Dessutom kommer det som vanligt inte att drabba andra än de som inte har möjlighet att skatteplanera, vilket gör värdet mycket tvivelaktigt.

Fastighetsskatten har aldrig varit rättfärdig, och bör knappast höjas. Det är väl däremot ett ganska bra förslag att se till att alla omfattas av skyddet mot märkliga effekter.

Om vi räknar snällt på inkomstskatten och säger att det är runt 30000 personer i Sverige idag som tjänar över miljonen, och att de tjänar i snitt en och en halv miljon och inte gör några avdrag. Då krävs ett skatteuttag på dryga tio procent över och utöver vad de betalar idag för att få ihop fem miljarder. Det vill säga i snitt 166000 per person. Ytterligare ungefär 14000 kronor i skatt per månad ovanpå den vanliga skatten och värnskatten. Samma siffra sett över hela gruppen skattepliktiga, alla fyra och en halv miljon är ungefär 1100 kronor — eller i snitt ungefär en hundring mer i skatt per månad.

Så antingen får 30000 personer betala 14000 per person och månad, eller också får 4500000 personer betala 100 per person och månad. Fortfarande förutsatt att ingen skatteplanerar.

I detta ligger problemet. Du får inte ut några verkliga summor genom att beskatta på toppen, utan bara genom att skatta brett över alla inkomstlager. Det är inte Wallenbergs, Rausings eller ens Kamprads privata skatter som bekostar välfärden, det är Larsson, Lundström, Andersson och Svensson som betalar helt enkelt för att det är där pengarna finns att hämta. Det är Sahlin och Östros mycket medvetna om, men de har nog svårare att få stöd för att höja sjuksköterskornas skatt än VD:arnas. Den bärande frasen här är: ”Vi stänger inte heller dörren för att det kan behövas ytterligare skatteförändringar.” — vilket i klartext nog får tolkas som att svensson och lundström får betala i alla fall.

De ”rika”, vars skalper sossarna alltid försökt räkna in är inte källan till välfärdspengarna genom skatt, men likväl en källa. Deras kapital är precis det som används för att hjulen skall snurra. Utan kapital stannar Sverige. Resonemangen från sossetoppen följer en logik liknande en alkoholists. Har man baksmälla är den bästa kuren ”håret från hunden som bet mig” — det vill säga mer alkohol.

Sen undrar jag var de fått summan fem miljarder från, som en summa som skulle kunna lösa krisen? Eller för att vara sanningsenlig, som ”bidrar till att täcka sossarnas förslag”.

Betänk att den svenska offentligheten omsätter mellan ett och halvannat tusental miljarder per år. I det sammanhanget är fem miljarder mindre än en halv procent. Menar Sahlin och Östros på fullaste allvar att en halv procents ökning i de offentliga utgifterna som genom magi skulle kunna göra något åt krisen? Skulle det vara statens uppgift att genom investeringar lösa upp krisen i Sverige, skulle det krävas ett par tiopotenser högre summor än de stackars fem miljarderna.

Det som kan vända krisen är en snabb omställning av svenskt näringsliv från de områden där vi varken är bäst eller billigast till områden där vi kan vara åtminstone det ena. Men vem vågar satsa när det inte finns något riskvilligt kapital, och när man ovanpå kris och katastrof dessutom skall leva med ett skattesystem och en byråkrati som är problematisk till och med under högkonjunktur?