Too little too late

Eller kanske ”sent skall syndaren vakna”?

Hur som helst gör moderaterna ett utspel i Dagens Nyheter, ett utspel som är ett lamt försök att få tillbaka internetgenerationens förtroende. Utspelet innehåller egentligen inte något nytt, utan repeterar en idé som funnits i spel tidigare. Idén är dels att föräldralösa verk skall kunna användas på ett säkrare sätt genom att staten skapar ett system för rättighetsklarering. Dels skall ett sådant system också tillåta upphovsmän att på ett tydligare sätt placera ett verk i den intellektuella allmänningen.

A Bleak Future
Men inte är föräldralösa verk det största problemet, eller?

Utspelet adresserar två problem, varav ett är ett problem i realiteten. Att upphovsmän inte kan avsäga sig den ideella upphovsrätten kan bara innebära problem om de dör knall fall och inte klargjort för omvärlden hur de ser på den saken. Innan dess kan de helt glatt säga att deras verk får användas via CC-licens, GPL eller någon annan licensform som är tillåtande och inkluderande — no problem…

Så en hel Dagens Nyheter artikel för att adressera föräldralösa verk?

Jo visst.

Gott så.

Men kunde de inte bättre?

Det är ett retoriskt skott i foten som helt missar så gott som alla de frågor som får internetgenerationen att se rött. Kanske är det så att den inte alls riktar sig till internetgenerationen, utan till dess föräldrar som å sina barns vägnar oroat sig för samhällets utveckling?

Jag vet inte, men jag är inte alls imponerad. Det jag däremot noterar är att Piratpartiet redan tjänat ett av sina syften: att få upp frågorna på bordet. Liksom miljöpartiets framväxt på åttiotalet gjorde miljöfrågan het, het, het, så har PPs framväxt gjort integritets och upphovsrättsfrågorna till något som är svårt att sopa ner från bordet.

Kommer vi in i riksdagen kommer frågorna en gång för alla vara något alla partier måste ta ställning och hänsyn till.

PS Jag behöver lite uppbackning just nu, läs vad jag menar här… DS

Moderaternas hemläxa

Hos Lake läser jag att Beelzebjörn har gästbloggat hos Moderata ungdomsförbundets bloggare Hakan Ünsal. Beelzebjörn förklarar piratpolitik för muffare på ett förtjänstfullt sätt. Precis som Lake fastnar jag för följande rader:

Mitt svar är att jag inte vill studera, jobba eller betala skatt i en polisstat som avlyssnar och bevakar allt jag gör, och jag vill inte heller bli gammal i ett samhälle som betraktar medborgare som brottslingar tills motsatsen bevisats, istället för tvärtom.

Jan-Olof är på Futuriteter inne på samma ämne: varför ska moderatsympatisörer rösta på Piratpartiet. Han skriver:

Ibland kan en ordentlig spark vara ett bättre sätt att få något att byta riktning, ge Reinfeldt en känga så att han förstår att makten utgår från folket och att principer är viktigare än att ”verka regeringsduglig”.

Jag är som de flesta vet än före detta moderat. Eller moderat pirat som jag brukar säga. Jag sa till en socialdemokrat på telefon häromdagen att jag önskar att vi kunde lösa hela det informationspolitiska komplexet så att han och jag kunde få ägna oss åt att gräla om vilken samhällsmodell som är bäst.

Helst skulle jag nämligen vilja ägna min energi åt att propagera för mer marknadsekonomi, mer personlig frihet och ett starkare civilsamhälle för att i alldeles för få ord klämma ihop min politiska inställning. Men det blir bara några få ord.

För nu är den personliga integriteten, demokratin och rättssäkerheten hotad av att inget av våra riksdagspartier förstår informationspolitik. Inget av dem förstår den samhälls-, kultur- och attitydförändring som digitalisering och digitalt nätverkande ger upphov till.

Därför behöver Fredrik Reinfeldt en spark som Jan-Olof säger. För vi vill inte studera, jobba och  betala skatt i en polisstat som avlyssnar och bevakar allt vi gör, som Beelze säger.

Eller hur?

Mitt privatliv är inget särintresse

Läser statsministern på DN Debatt, där han yvs över att de nya moderaterna är det nya samhällsbärande partiet. Han hävdar där två saker som jag vill anmäla en avvikande uppfattning om:

Den första:

Moderaterna är ett parti som bärs av värderingar. Vår utgångspunkt tar vi i en tro på människan, frihet, ansvarstagande, marknadsekonomi och rättstat (SIC).

Det är möjligt att det är elakt att påpeka att rättsstat stavas med två s, när den som skriver och hans parti genom sin justitieministers försorg snart förlorat all trovärdighet på det rättspolitiska området. Moderaterna är i två av dessa avseenden inte längre det idéburna parti som jag en gång var stolt medlem i. Under de senaste åren har man totalt abdikerat från rollen som rättsstatens och den personliga frihetens banerförare i svensk politik. Det är inte ett samhällsbärande parti som Fredrik Reinfeldt skapat, utan ett statsbärande. Det är inte samma sak.

Den andra:

Alternativet för väljarna är att rösta på särintresset och vakna med dess faktura. Något större delen av Europa nu upplever.

Det går alldeles utmärkt att rösta på något som inte är ett särintresse. Piratpartiets kamp för integritet, kunskap och kultur är inte ett särintresse som talar, det är en kamp för något som ligger i det allmännas intresse. Frihet från ingrepp i den personliga integriteten, återupprättande av den rättssäkerhet som så sakteliga demonteras, informationsfrihet även på internet.

Moderaterna är delaktiga i en allians som häromdagen offentliggjorde sin rättspolitik. Den debattartikeln inleds med orden ”Igår infördes flera straffskärpningar för allvarliga våldsbrott.” Men rättssamhället kan inte bara byggas med hårdare tag och utökade polisiära befogenheter. Vi blir inte tryggare för att polisen får kroppsundersöka barn utan föräldrarnas medgivande, eller åklagare utdöma fängelsestraff genom strafföreläggande. Det senaste förslaget från Göteborg att polisen fritt ska få visitera medborgare utan brottsmisstanke, kan inte ens en polischef uppskatta. Moderaterna måste vara galna skriver Lake och jag håller med.

Kära moderater: De här problemen löser ni inte med en rosa buss, ett statsmannamässigt tonfall och storhetsvansinne.

Möjligen kan ni räddas av att motståndarlaget inte bara har en skadskjuten ledare, utan också roar sig med att själva prickskjuta på henne av missriktad välvilja. Vad annars ska man kalla det när 26 ledande företrädare går ut och offentligt visar att man inte tror att den egna ledaren kan försvara sig mot skitsnack. Ett ett år gammalt kedjebrev motiverar inte en debattartikel om hur elaka moderaterna är mot er Mona. Besinna er!

När ni läsare funderar på vad ni ska rösta på i höstens val så väljer ni alltså mellan ett lag som håller på att spricka av självtillräcklighet och ett som inte litar på den egna ledningen. De finns förvisso i alternativa smaker, men de själva och ni och jag vet att det bara är en nyansskillnad.

Men var lugn, det finns ett alternativ. Rick Falkvinge på SVT Debatt:

Många, framförallt unga, reagerar starkt mot övervakning, filtrering och censur av de digitala arenor där de tillbringar en stor del av sin tid.

Vi lämnar politikens röstmaximerande mittfält till de andra partierna. De får lova åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, skattetryck eller klimathot.

Vi lovar väljarna att vi kommer att göra allt för att få gehör för våra frågor och har en strategi för det. Vi är ett nytt sorts parti som har ett program där bara det viktigaste finns med, utan gungor och karuseller.

Oavsett vilka i den blåröda röran som går segrande i striden om mitten så lovar vi pirater att vi ska göra vårt yttersta för att få dem att sluta montera ner vårt rättssamhälle och avskaffa vår rätt till privatliv. Kan det inte vara värt din röst?