Försäljningen som försvann

Sitter och jobbar tillsammans med Göran medan vi småpratar ungefär så mycket som vår simultanförmåga tillåter. En sak vi pratar om är hur vi reagerat på den senaste tidens händelser på upphovsrättsfronten.

Göran konstaterar att han har sextusen låtar på sin Ipod, allt musik han älskar. Han konstaterar också att han är såpass gammal att han inte längre känner ett enormt behov att hela tiden hitta något nytt. Med Ipoden på random är risken att han skall nöta ut någon låt på den minimal. Han dockar den inte ens längre till datorn, helt enkelt för att det inte finns någon anledning.

Han konstaterar också att han nästan aldrig tittar på TV, och att förutom nyheter och sport som han kollar på datorn, så kan han mycket väl gå runt på de rätt många filmer han och hans fru faktiskt skaffat in genom åren. Vore det inte för henne och barnen skulle han överhuvudtaget inte vilja ha vanlig TV eftersom synen på Radiotjänst och deras värv inte är oproblematisk…

Jag själv har nu sagt upp mitt satellit-TV abonnemang, och upptäcker inte ens att det skett. Om det inte var för att kortet behövde postas, skulle jag överhuvudtaget inte upptäckt det. Nå, kanske ändå, eftersom ungarna är lite sura över att svampbob fyrkant försvunnit.

Jag köper inte längre musik, inte heller laddar jag ner musik. Jag startade ett spotifykonto, men har knappt använt det. Jag har redan några gig fullkomligt laglig musik och är fullkomligt nöjd med det för överskådlig framtid. Jag köper inte längre dataspel, eftersom jag inte har tid och det är för dyrt att köpa bara för att ha.

Dessutom är många av mina favoritprogram open source — och jag söker alltid aktivt efter OSS alternativ till proprietära program.

Såväl Göran som jag själv är med andra ord rena katastrofförlusterna för upphovsrättsbranschen. Vi har helt enkelt slutat konsumera nytt och tillföra pengar till branschen. Vi tillhör dessutom de bästa kunder man kan ha, folk i medelåldern med förhållandevis stor köpkraft. Nåja, för egen del hoppas jag att få tillbaka lite köpkraft när jag löst skatteproblematiken, för just nu är det tajt.

Vi är inte heller ensamma, för då skulle det väl inte vara så farligt. Men just nu är det väldigt många som resonerar som vi, som helt enkelt är så uttröttade av alla idiotier att vi säger ”a pox on both your houses” och sätter oss och surar i ett hörn.

Om alla vi yrkesverksamma människor slutar handla, då dör branschen. Fildelningen är ett minimalt problem i jämförelse.