Som ni kanske läste eller hörde för en dryg vecka sen så lyckades kristdemokratlobbyn samla de 369 namnunderskrifter bland EU-parlamentarikerna som behövs för att få igenom en skriftlig förklaring bakom den så kallade Smile29 – en skrivelse som föreslår ett Early Warning System för bekämpande av barnporr. Det är klart att en politiker med känsla för vad väljarna vill ha har svårt att motstå att ställa sig bakom något sådant.

Nu gömde ju sig ett tillägg till datalagringsdirektivet i texten i fråga. En majoritet av MEP:arna råkade därför ställa sig bakom att alla våra sökningar på internet ska sparas i två år. Hoppsan!

Nu är ju inte politiker sämre människor att de kan ändra sig. Följdaktligen har flera parlamentariker dragit tillbaka sin namnunderskrift när de få klart för sig vad de skrivit på. Hos Hax läser jag att den skriftliga förklaringen inte längre har majoritetens stöd. Gott så kunde man tro, men problemet är att den skriftliga förklaringen blev automatiskt parlamentets mening i och med att den nådde 369 underskrifter och det går inte att ändra.

Om detta kan man säga minst två saker:

1. Politiker borde kanske läsa vad de skriver under.
2. Politiker kanske borde läsa vad de skriver under noga.

Ibland undrar man. Här har man gått och blivit pirat trots svåra dubier. Här har man kastat sig in i en tidskrävande virvel av pirataktivism och opinionsbildning. Tanken slår en ibland att det kanske finns bättre saker att göra med sin tid. Inte så att jag hade en plan, men det finns ju en familj att vara med, vänner att umgås med, ett yrke att utvecklas i, ett hus att renovera, en kropp att vårda; kort sagt ett liv att leva.

Det kan ju för en yttre betraktare framstå som en smula galet att då satsa sin själ i ett omöjligt projekt. För allt tyder ju på att Piratpartiet inte finns.

När Facebook får en applikation för riksdagsvalet kan man till en början inte ens rösta på Piratpartiet, vilket får många av oss att rösta blankt i protest. (Nu är den saken fixad men vi kan inte ändra våra röster.)

När Google bygger en specialsida för bevakning av riksdagsvalet är Piratpartiet inte med. När Nikke Lindqvist skriver om denna sida konstaterar han också att intresset för Piratpartiet mätt i googlesökningar också sjunkit drastiskt. Det är fler pirater som tycker att Google borde öppna upp för de mindre partierna, men detta handlar inte bara om oss pirater. Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna blir också styvmoderligt behandlade.

När Sveriges Radio kartlägger åldersfördelningen hos riksdagskandidaterna så är det naturligt att inte våra kandidaters låga medelålder nämns. Vi är ju inget riksdagsparti. Många av i piratpartiet är unga och vi lockar unga väljare och sympatisörer. Nu är inte ungdom allt, som Mary på Minamoderatakarameller säger finns det ett värde i erfarenhet. Kent sammanfattar det hela bra när han konstaterar att alla sorters människor behövs inom politiken. Det får i alla fall mig att tänka: även pirater.

Vi börjar bli vana vid att knappt synas när opinionen mäts av någon av alla dessa institut. Gräver man lite i siffrorna så hittar man oss någonstans: kanske bland övriga partier, eller bland de osäkra eller i mätningarnas inbyggda bortfall. Här kan vi välja att leta efter ljusglimtar som ser ut som bortförklaringar eller att inse att opinionsmätningar är en del av den politiska mediedramaturgin och att vi därför inte finns just nu. Jag tror på det senare, insikten om att inte finnas ger stark motivation att göra något åt saken. Det är nästan 100 dagar till valet och opinionsläget är extremt osäkert och svårmätt med många partier runt 4%-spärren.

Jag håller med Mary. Det finns det som inte går att mäta och vi pirater rör oss för närvarande mest där – i skuggmarkerna, i gråzonerna, i den nya digitala delen av verkligheten. På valdagen får vi se om det gick att mobilisera väljare utanför de stora stråk där opinionsinstituten, de stora tidningarna och riksdagspartierna rör sig.

Det betyder inte att vi inte finns. Vi finns när vi kampanjar på gator och torg. Vi finns när vi sprider våra idéer via nätet. Vi finns när vi i stort och smått arbetar för en vettig informationspolitik.

Den här veckan var det ett år sedan Piratpartiet genom Christian Engström kom in i EU-parlamentet. Ingen som följt Christians arbete kan påstå att Piratpartiet inte finns. Vi har redan satt vår prägel på europeisk politik genom hans arbete i Bryssel. Läs en bra sammanfattning hos HAX. Många pirater har bloggat om Christians första år, men Drottningssylt säger det nog bäst:

Jag tycker inte att min röst är särskilt bortkastad faktiskt. I själva verket är jag ganska nöjd.

Den här veckan var det också ett år sedan den gröna rörelsens stora demonstrationer i Teheran och på andra ställen runt om i Iran. Våra medlemmar har många gånger de senaste åren slutit sig samman med andra för att stödja demokratirörelser runt om i världen. Internet har blivit ett viktigt verktyg för att sprida information från repressiva stater. De repressiva staterna svarar ofta med att försöka begränsa tillgången till nätet. Vi är en del av en större rörelse som försöker försvåra detta bland annat genom teknisk hjälp och politiskt stöd.

Det är inte tidningsartiklar, opinionsinstitut eller ens valresultat som avgör om vi finns. Det är vi själva. Vi finns så länge det finns ett behov att kämpa emot integritetskränkningar, demokratiska underskott och övervakning. Vi finns så länge det finns några människor som sluter upp bakom våra idéer om integritet, kultur och kunskap.

Nedan vårt pressmeddelande om Iran på tre språk:

ENGELSKA

One year ago, during the elections in Iran, the government was shocked by massive demonstrations. People from different political camps were brought together by a shared hope of a more democratic Iran. Internet communication was of great value in organizing the demonstrations.

One year ago, during the elections in Iran, the government was shocked by massive demonstrations. People from different political camps were brought together by a shared hope of a more democratic Iran. Internet communication was of great value in organizing the demonstrations. The regime attacked the Internet in their efforts to squash the movement – blocking certain websites and Internet services. Swedish activists from the Pirate Party and other related groups joined to help people in Iran in their efforts to get around these digital walls. A practical example was that proxy servers were set up. These computers serve as tunnels under the digital wall of Internet filters. The result is access to the entire Internet again. The activist clusters Werebuild.EU and Anonymous were driving forces behind this. As last year the Pirate Party wants to help friends of democracy to communicate without fearing government surveillance, by providing encrypted tunnels for communication. To learn how to, visit our guide for safer communication.

PERSISKA

حزب پیرات؛ دست یاری به دمکراسی در ایران یک سال قبل، در طول انتخابات در ایران، مردم از طیفهای سیاسی مختلف، با امید مشترک به ایرانی دمکراتیک​تر، گردهم آمدند و با تظاهرات گسترده، حکومت ایران را به لرزه درآوردند. در سازماندهی این تظاهرات، ارتباط اینترنتی نقش بسیار مهمی ایفا کرد. رژیم ایران برای درهم کوبیدن جنبش، اینترنت را مورد حمله قرار داد و وبسایتها و سرویسهای اینترنتی مشخصی را بلوکه کرد. فعالان سوئدی از حزب پیرات و دیگر گروههای مربوطه، بهم​پیوستند تا به مردم ایران در تلاش برای دور زدن این دیوارهای دیجیتالی کمک کنند. نمونه عملی، پراکسی​سرورهایی بود که راه اندازی شدند. این سرورها همانند تونلهایی در زیر دیوار دیجیتالی قیلترهای اینترنتی عمل کرده و سرویس​دهی میکنند و نتیجه؛ دسترسی مجدد به تمام سرویسها و سایتهای اینترنتی می باشد. فعالیت گروههای] Werebuild [و] Anonymous [ نیروی محرکه این پراکسی​سرورها بود. همچون سال گذشته؛ حزب پیرات خواهان کمک به دوستداران دمکراسی در ایران، جهت برقراری ارتباط بدون ترس از نظارت و کنترل حکومت، می باشد. برای اطلاعات بیشتر به آدرس مراجعه کنید Learn more

KURDISKA

پیرات پارتی؛ ده​ستی یارمه​تی بۆ دێموکراسی له ئێران یه​ک ساڵ به​ر له ئێستا، له ماوه​ی هه​ڵبژاردنی سه​رۆک کۆماری له ئێران، خه ​ڵک به روانگه​گه​لێکی سیاسی جۆراوجۆرو به هیوایه​کی هاوبه​ش به ئێرانێکی دێموکراتیک​تر، له ده​ور یه​ک کۆبوونه​وه​و به خۆپیشاندانی به​ربڵاو، رژیمی ئێرانیان به له​رزه هێنا. له رێکخستنی ئه​و خۆپیشاندانانه، پێوه​ندیی ئینترنتی رۆڵێکی زۆر گرینگێ گیڕا. هه​ر بۆیه رژیمی ئێران بۆ سه​رکوتی ئه​و بزوتنه​وه، هێرشی کرده سه​ر ئینترنت​و وێب​سایت​و سرویسگه​لێکی تایبه​تیان بلووکه کرد. چالاکانی سویدی له پیرات پارتی​و گرۆپگه​لی پێوه​ندی​داری دیکه، له ده​ور یه​ک کۆبوونه​وه تا به خه​ڵکی ئێران بۆ ده​ربازبوون له​و دیواره دیجیتاڵی​یانه یارمه​تی بده​ن. نموونه​ی کرده​وه​یی، پراکسی​سرورگه​لێک بوون که وه​کوو تۆنڵ له ژێر دیواری دیجیتاڵیی فیلترگه​لی ئینترنتی، کار ده​که​ن که به​رهه​میان؛ ده​ست​پێڕاگه​یشتنی دوباره به هه​موو وێبسایت​و سرویسگه​لی ئینترنته. ئه​م پراکسی​سرورگه​له به​رهه​می چالاکیی گرۆپگه​لی] Werebuild [ وه ] Anonymous [ بووه. وه​کۆ ساڵی رابردوو، پیرات پارتی خوازیاری یارمه​تی به دێموکراسیخوازانی ئێران، بۆ پێک هێنانی پێوه​ندیی دور له مه​ترسیی کونتروڵ​و چاوه​دێریی رژیمی ئێرانه. بۆ زانیاری زیاتر بڕۆن بۆ ئه​م ئه​درسه Learn more

Läser hos HAX och i The Guardian att en ny partiallians bildas i EU i valrörelsens slutskede. Det handlar om ett samarbete mellan David Camerons Tories i England och andra konservtiva partier framförallt i östeuropa. The Guardian skriver att David Camerons Tories bryter sig ur EPP.

Cameron is ditching two decades of Conservative co-operation with the mainstream centre-right Christian democrats in the parliament, the European People’s party (EPP) – to the fury of centre-right grandees in Europe – on the grounds that it is dominated by European federalists and supporters of the Lisbon treaty which the Tories oppose.

Med tanke på moderata bloggare som hävdat att vi inom Piratpartiet var skyldiga våra väljare besked om vilken partigrupp vi ämnar tillhöra i höst om vi tar mandat i helgens val undrar nu vän av ordning. Vilken partigrupp tänker Gunnar Hökmark, Christoffer Fjellner m fl tillhöra? De kristdemokratiska federalisterna som stannar i EPP eller de ärkekonservativa EU-kritikerna i David Camerons nya skapelse European Conservatives.

Det är lite bråttom med ett svar. Sverige har redan börjat rösta.

Så har man då gjort det. Som i en amerikansk film. Skrivit till sin parlamentsledamot. Jag har just avslutat skickandet av 96 stycken mejl, vardera till ca fem Members of European Parliament (Jag ville inte det skulle se ut som ett massmejl.)

Carl Schlyter svarade inom fem minuter – Guldstjärna.

Varför skriver jag då till min parlamentsledamot. Jag tror mejlet talar för sig själv.

Dear Sir/Madam

I am a Swedish Citizen and a worried European. I believe that the right to privacy is the most important tenets of a democratic society.

I see this threatened by companies, governments and bilateral super-national agreements.

This week there is important decisions taken in Brussels, decisions that might influence me and my kids for years to come.

I am referring to the Telecoms Package that will be decided the 5th of May. We need the European legislative body to take our need of privacy in our use of the knew communication technologies into account. We are afraid that repressive political ideas (such as IPRED) that we’ve seen all over Europe – in Sweden, France etcetera will take root and spread.

Today Swedish MEP Christofer Fjellner is collecting signatures for amendment 166. If the Civil Rights Amendment doesn’t stand It’s imperative that the 166 and the 138(46) is put to the vote instead. Amendment 166 can be signed in MEP Fjellner’s office ASP 13E116. It needs to be done before 12 o’clock noon, Wednesday april 29th. Otherwise the amendment want be put to the vote may 5th.

I sincerely urge you to consider this and to take the time out of your day to help us. We need 39 signatures.

Yours Faithfully

/Göran Widham

För mer information om Telekompaketet – se telekompaketet.se

Att inte ha en känsla för demokratiska principer, rättsstatens funktion och politikers och byråkraters roll i samhället verkar vara den främsta av möjliga meriter om man vill få en funktion inom EU-maskineriet. Eller också är maskineriet i sig själv så genomruttet att den bryter ner nästan alla som kommer i kontakt med det. För nog är det märkligt att personer som kommer med hårresande demokratifrämmande förslag tycks svärma inom EU som flugor svärmar runt skit.

Den senaste ”stjärnan” på demokratihimlen heter Manuel Medina Ortega, som skrivit medina-rapporten, vilken innehåller följande som är planerat att klubbas den 19/2:

30) Europaparlamentet anser att verksamheten på webbsidor på Internet som erbjuder nedladdning av verk och tjänster som är skyddade av upphovsrätten och närstående rättigheter är olaglig, liksom fildelning (”peer to peer”) av verk eller tjänster utan upphovsrättsinnehavarnas samtycke.

31) Europaparlamentet stöder inrättande i de olika medlemsstaterna av administrativa myndigheter som ska ha i uppdrag att vaka över att upphovsrätten respekteras på Internet, genom en stegvis process och på rättsinnehavarnas begäran.

32) Europaparlamentet är positivt till de olika nationella rättssystemens åtgärder mot webbsidor på Internet som olagligt sprider verk på nätet (t.ex. ”Pirate Bay”).

Punkt 30 ovan vill man försöka tolka så att mellanhänder vars tjänster utnyttjas av tredje part för att ladda ner piratkopierat material skall anses ha begått olagligheter. Om man bortser från att skrivningen tycks skräddarsydd för att komma åt The Pirate Bay, så får en sådan princip absurda konsekvenser om det dras till sin spets. Inte bara TPB, utan alla nedladdningstjänster som inte aktivt filtrerar varje nedladdning innan den godkänns kommer i ett slag att bli olagliga. Till och med de stora sökmotorerna är i farozonen. Det är en gummiskrivning som kan leda vart som helst.

Punkt 31 tycks försöka underminera det nej till avstängning av abbonemang som än så länge gäller.

Hur allvarliga dessa två punkter än är, så är de inte så frapperande som punkt 32.

I punkt 32 försöker man på förhand förklara The Pirate Bay som skyldiga! För hur skall man annars kunna tolka en skrivning som berömmer det svenska rättsväsendet för sina åtgärder mot The Pirate Bay, INNAN FÖRHANDLINGARNA I MÅLET ENS ÄR ÖVER — för som av en händelse börjar rättegången den 16/2, medan voteringen i nuläget är satt till den 19/2. Jag kan inte annat än tolka det som ett tämligen klumpit försök att föregripa rättssak och ”påpeka” för de inblandade juristerna att det är bäst att de lyckas fälla TPB.

Det skulle nog bli rätt pinsamt för såväl de kulturministrar som skall ta ställning till förslaget den 16/2, för Europaparlamentet som beräknas klubba det den 19/2 och för den svenska regeringen och rättsväsendet om TPB frias efter att något sådant klubbats igenom.

Jag hoppas Kulturministrarna är sunda nog att inse att de är väl tidigt ute och att principerna om hur man beter sig i rättsfrågor går helt på tvärs med sådana dumheter. Om de är så korkade som jag fruktar och lallar igenom förslaget ändå, så får man hoppas parlamentets ledamöter är kloka nog att sänka det. Tyvärr tror jag varken på det ena eller andra, vilket gör att jag helt krasst förutsätter att EU kommer att göra sig skyldiga till brott mot grundläggande rättsprinciper.

Jag hoppas jag har fel, men jag håller knappast andan.

Nu pågår i Sverige och i EU något som påminner om ”döden genom tusen nålstick”. Varje förslag, illa nog var för sig, är bara en droppe i en flod. Vi kan inte fokusera på vart och ett tillräckligt snabbt och tillräckligt ihärdigt för att påverka annat än marginellt, och vart och ett går att motivera som ett nödvändigt ont — om än bara av den som är villig att ställa sig på det sluttande planet och skrota sina principer om de hade några. Sedda tillsammans vittnar de om en ny tid, där mina barn riskerar bli nästa generations sovjeter.