Lägg skulden där den hör hemma Per Strömbäck

Ibland blir jag bara förbannad, och orkar inte ens vara nyanserad. Det är inte så ofta det händer, men när det händer så brukar för det mesta handla om någon som försöker ljuga mig rakt upp i synen.

Jag förstår att en person som Per Strömberg inte är positiv till piratkopiering, men den här gången försöker han tuta i oss att det som vankar som en anka, ser ut som en anka, kvackar som en anka egentligen är…. en gris — ”Låt inte piraterna förstöra Dreamhack!” | Brännpunkt | SvD:

> Piraterna håller kvar Sverige i digital stenålder genom att sabotera övergången till lagliga digitala tjänster. Nu riskerar även Dreamhack, som är en tydlig manifestation av och för digital kultur, att förstöras av piraterna.
>
> Det skriver Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen.

Detta var ingressen till artikeln. Det är rätt anmärkningsvärt att man på två meningar lyckas klämma in åtminstone en direkt lögn och fyra halvsanningar.
Första rättelsen: piraterna är de som vill bort från den digitala stenåldern.
Andra rättelsen: piraterna, som i Piratpartiet, skall inte sammanblandas med piratkopiering. Det ena handlar om medborgarrätt, det andra handlar om illegal fildelning.
Tredje rättelsen: det är inte piraterna som saboterat lagliga digitala tjänster, det är primärt förläggare och andra upphovsrättsföreträdare. De har saboterat genom att hålla på katalogerna, eller begära sådana hutlösa priser att de som skapar lagliga tjänster inte längre har några marginaler eller kan styra sitt erbjudande.
Fjärde rättelsen: kopiering mellan deltagare har alltid varit en del av Dreamhack, så om det är en tydlig manifestation av och för digital kultur, så är det på grund av snarare än trots ”piraterna”.
Femte rättelsen: om Dreamhack förstörs, så är det i så fall därför att upphovsrättsföreträdarna börjar tråla som privatpoliser på eventet.

Senare i artikeln försöker Per Strömbeck lite försåtligt kladda ner arrangörerna med någon slags indirekt ansvar för piratkopieringen. Han använder en slags ”damning with praise” metodologi:

> Men arrangören, som tillhandahåller skrivbord, ström och internetuppkoppling, bär också ett ansvar som möjliggörare. Dreamhack tar det ansvaret genom uttalat förbud i användaravtalen. Det är en början. Ledningen har visat all vilja att i dialog med bland andra Dataspelsbranschen utveckla det arbetet, vilket vi förstås välkomnar. Dreamhack är inte till för piraterna.

Genom några få meningar ger han en vink till arrangörerna att de gör bäst i att fortsätta och fördjupa samarbetet med upphovsrättspoliserna, i annat fall tar de inte sitt ansvar och då är de skyldiga till medhjälp. Dessutom lyckas han göra det medan han lovprisar dem. Han är humoristiskt nog inte så synkad med Pontén där…

Men Dreamhack är det forum där man möts och delar erfarenheter, skoj och för den delen mjukvara och kultur. Det är en integrerad del av själva upplevelsen, av själva meningen med eventet. Klart den våta drömmen för Per Strömberg är en show av CES-snitt. Top-down är modellen för den som vill ha kontrollen. Problemet är att Dreamhack troligen snabbt skulle förlora sitt existensberättigande.

Klart är också att arrangören absolut inte vill förknippas med olagligheter, men arrangören kan nog tacka sin lyckliga stjärna för sitt olydiga klientel. De är ett av skälen till att eventet är så stort.

Rent krasst kan Per själv för den delen tacka sin lyckliga stjärna för att folk är så olydiga, i annat fall skulle han förlora alla pratare som ser till att dataspelen flyger.

> Piraterna dödade det svenska musikundret. De driver fram övervakning på internet. Och de håller kvar Sverige i digital stenålder genom att sabotera övergången till lagliga digitala tjänster.
>
> Låt inte piraterna förstöra Dreamhack också!

Piraterna har inte dödat det ”svenska musikundret”, det har självdött med benägen hjälp av företrädare som är mer intresserade av att peka finger och göra sina kunder sura än att vårda relationerna.

Att säga att piraterna ”driver fram övervakning på internet” är ett hån som gör att jag ser röda dimmor i ögonvrårna. Det är en typ av resonemang som liknar kopplingen lättkläddhet-våldtäkt, pojkstreck-barnaga, eller för att fortsätta på samma spår lydnad-hustrumisshandel. Det är inte är värdigt en seriös debattör. De som drivit fram övervakningen är Per och hans bundförvanter i musik, film, bok och övrig mjukvaruindustri. Lägg skulden där den hör hemma Per Strömberg!

Det finns dessutom en så seriös jävla förljugenhet i hela resonemanget, för den deln hela paketet av resonemang:

Det är ett välkänt men ständigt mörkat faktum att piratkopiering är ett av de viktigaste marknadsverktygen för mjukvaruindustrin. Utan piratkopiering skulle Adobe vara ett lite tynande skitföretag precis som Quark ( vilka Quark? ) lyckats bli genom donglar och absurda policys. Utan piratkopiering skulle Microsoft inte ha hälften av det genomslag de har på mjukvarusidan.

När det gäller spel, något jag knappt längre har tid med själv, så har jag studerat det utifrån ett tredjepersonsperspektiv. Låt mig förklara det mönster jag sett:

Två hardcore gamers någonstans mellan pubertet och medelålder möts. De snackar nya coola spel och det är för den utomstående rena grekiskan. A tipsar B om det senaste kyligaste spelet, schysstaste grafiken, bästa spelidén och värsta massiva multiplayerupplevelsen. B frågar A om han har det, så att B kan få testa. A säger att det går att hämta på coolaspeltorrents.org — och att det finns ett hack så man blir insläppt på server med crackad mjukvara.

Så de laddar ner och kör stenhårt hela natten, som rena sexorgien. En vecka senare står DVD-fodralet till den skarpa versionen snyggt och prydligt i B:s hylla — tillsammans med ytterligare en av de sammanlagt sju-åtta B testat senaste månaden. Alla spel hamnar inte där, men utan piratismen skulle B inte haft råd att köpa mer än två ändå, och det är inte säkert att det skulle bli de två B verkligen gillade.

Att B nu har köpt två är ett nollsummespel som möjligen främjar de som är bäst på att göra spel. De företag vars spel inte fick en köpare i B främjas indirekt även de, genom att få en större användarbas — något som framförallt är det som mmorpg och dylikt står eller faller med.

Och för att gå tillbaka till annat än spelmjukvara så har både A och B såväl Adobes CS4, Microsoft Office 2007 (eller 2008), Corels Painter, ett par utvecklingskit, och ett par 3D-program på sina burkar. De använder inte hälften av vad de installerat, men de använder allt tillräckligt mycket för att lära sig gilla det.

A och B som trots att, eller kanske just därför att de är ”finniga, flottiga, och feta” hardcoregamers, är ovärderliga som nästa generations datanördar. När det så får jobb, så gillar de eller är vana vid diverse mjukvara som de hittills piratkopierat. De är självutbildade och klara propagandister för mjukvara som får budgetansvarig att dra efter andan av blotta förskräckelsen.

Per Strömbeck. Ni kan inte sälja fler spel än folk har råd att köpa. Den fråga ni bör ställa er är om ni vinner eller förlorar på att ni på köpet får ett antal användare som inte betalat för sig? Jag personligen tycket det är närmast självklart att ni vinner på affären, men ni beter er sannerligen som om ni förlorar på den.

Det är nästan att jag önskar att ni får som ni vill, och att bara de som verkligen vill betala för era spel använder dem. Fast då skulle ett antal bolag i er bransch gå fullständigt åt helvete.