Martin Mobergs text återfunnen

Martin Moberg berättar i en kommentar på Livbåten och på sin egen blogg att det var datastrul som orsakade det försvunna inlägget som jag efterlyste i morse.

Martin använder min skärmdump för att rekonstruera inlägget.

Det har rört upp riktigt stora känslostormar efter att jag igår kväll publicerat ett inlägg om Erik Laaksos inlägg om att han stödjer Piratpartiet; tyvärr hade jag inte gjort en länkning korrekt med mera. Det är misstag som jag tar till mig och ämnar inte göra om dem; nedan återfinns det inlägg som försvann för mig (jag plockade således inte bort det med flit) Tack för skärmdumpen, Göran 🙂

Jag beklagar verkligen Martins missöde och är glad att jag kunde vara till hjälp. Bättre än en skärmdump är naturligtvis orginaltexten som jag fiskat upp ur RSS:en. Därför publicerar jag den också.

Om man kallar sig socialdemokrat; varför då propagera för ett annat parti?

från Martin Mobergs blogg av Martin Moberg
Jag är av den bestämda uppfattningen, säger man sig vara socialdemokrat och står för de värderingarna; då ska man inte propagera för att folk ska lägga sin röst på Piratpartiet om 60 dagar. Claes Krantz skriver följande om Erik Laaksos helprilliga tilltag (utdrag):

Man häpnar lite över att någon som säger sig vara socialdemokrat och har en position som en av de mest inflytelserika bloggarna i Sverige nu använder den för att propagera för piratpartiet i valet 2010. Har Laakso inte fattat att valet 2010 bestäms av några 100.00 röster fram eller tillbaka. Vill han att PP ett parti som sagt de lika gärna kan rösta med Fredrik Reinfeldt och alliansen som de rödgröna beroende på vad de får ut och som klart sagt att de inte kommer att ta ställning i frågor utanför deras kärnområden ska bli det avgörande vågmästare i riksdagen de nästa 4 åren?

Jag ställer samma fråga som i rubriken; om man kallar sig socialdemokrat (som Erik Laakso gör) varför då propagera för ett annat parti i valet den 19 september??

Relaterat: Peter Andersson om spelar sociala medier någon roll, fler blogginlägg på netroots, rödgrön.se vår samarbetsblogg, politometern, bloggar.se

Andra dagen på ett nytt bloggår

Det har nu gått ett år sen jag klev ner i livbåten, tog en åra och började ro. Det har varit fantastiskt utvecklande för mitt skrivande, för min politiska analys och för mig personligen att skriva de drygt 300 inlägg som det blivit sedan den 5 februari 2009.

Jag måste tacka Marcus för den möjligheten och för all coachning och alla sena nattliga redaktörsinsatser när jag tvekat över publiceraknappen. Vi har haft roligt ihop när vi funderat över hur vi ska svara en särskilt besvärlig kommentar, en sådan där som utmanat hela vår argumentation och fått de ideologiska utgångspunkter vi står på att gunga. Vi har kanske haft ännu roligare ibland, när vi som vi säger, kammat troll. Det har varit många PABD-ögonblick* som känts viktiga eller hisnande, när vi skrivit något som vi verkligen hoppats skulle ge genklang. Som när vi tillsammans i somras gav oss in i fattigdomsdebatten.

Jag måste också tacka alla er som läser, de av er som kommenterar i kommentarsfältet och alla de som kommenterat i andra sammanhang. Det är trots allt samtalet vi vill åt. Jag tänker så mycket bättre tack vare både de av er som berömmer och visar vad som är bra och de av er som kritiserar, letar fel och hittar hål i argumentationen. Tack för ett fantastiskt år som bloggare!

När Marcus i februari för ett år sen frågade mig om jag ville börja gästblogga i livbåten, så hade jag precis bestämt mig för att det var dags att lära sig hur bloggvärlden fungerade. Jag hade precis avslutat två experiment. Ett skrivtekniskt där jag ägnade mig åt att ge mig själv påhittade skrivuppdrag enligt formeln skriv så och så många tecken om X, där X gärna fick vara något främmande som jag normalt inte skulle skriva om. Ett bloggtekniskt: jag startade en blogg Varning för argsint ickerökare i samband med att jag slutade röka (Tyvärr har jag sen dess börjat igen.) för att lära mig hur bloggverktyg, länkande och liknande fungerade. I samma veva uppgraderade jag mitt bloggläsande till RSS-metoden och började följa ett växande antal politiska bloggar.

Att tacka ja till Marcus erbjudande var alltså ett naturligt nästa steg. Jag funderade en hel del på vad jag skulle skriva om och insåg att det skulle förmodligen falla sig naturligt att ta plats brevid Marcus piratliberalism som en till liberal röst i kören. Inlägg baserade på mina reaktioner över nyhetsflödet och bloggflödet som en vass kritiker inifrån av moderaternas allt svagare vilja att stå för liberala värden. Ungefär så såg uppdragsbeskrivningen ut. Nu i efterhand är ju utvecklingen till pirat inte särskilt förvånande.

Mitt första inlägg kom att handla om barnpornografi och Facebookgrupper, vilket är lite lustigt eftersom båda dessa frågor kommit tillbaka senare i min bloggargärning. Men det viktigaste med detta första inlägg var att en av mina största bloggidoler Josh kommenterade det. Det gav mig inspiration och skrivlust att så omedelbart bli bekräftad. Det är kanske just detta – inspiration och bekräftelse – som är bloggandets kärna.

Sen den där första kommentaren har det blivit inlägg av alla möjliga slag. Om vi tar en titt i backspegeln, så har det handlat om:

Längs denna vingliga färd har det funnits några viktiga milstolpar. Steget från moderat till pirat. Valdagen. Integrationsdebatten. Det ska bli spännande att se vad nästa år har att erbjuda.

(*) PABD = Publish and be damned.

Drottning Gun

Igår vann Farmor Gun välförtjänt Stora Bloggpriset i klassen politik.

Foto Jonathan Rieder Lundkvist
Foto Jonathan Rieder Lundkvist

Långt om länge sällar sig Livbåtsfolket till den långa raden av gratulanter från den politiska delen av den svenska bloggvärlden. Om ni vill veta mer om galan och de andra pristagarna är Emma Opassande ett bra ställe att börja.

Hos Anna Troberg hittar jag att Farmor Gun inte vilar på hanen. Idag skriver hon på Aftonbladet Debatt tillsammans med Mikael Nilsson om svensk export av övervakning till Libyen.

Carl Bildt fick igår ett hederspris för sin blogg Alla dessa dagar. Tänk om han vore lika bra på integritet som han är på att blogga.