Befria teckningarna

Vi på livbåten stödjer det fria ordet och den fria tanken. Vi anser att det är absurt att förbjuda folks fantasier. Inskränkningar i yttrandefriheten behövs, men de måste ske med omsorg och eftertanke. Vi har en lag som gör vissa tecknade bilder olagliga. Godtycket regerar när konst kan bli föremål för en rättsprocess och till och med fällande dom på grundval av inblandade jurister och lekmannadomares tycke och smak.

En fotografisk bilds brottslighet bör härledas ur det fotograferade ögonblickets brottslighet. En tecknares fantasi kan aldrig vara brottslig, därför kan inte en teckning vara brottslig.

Befria teckningarna!

Stöd kampanjen. Skriv på namninsamlingen.

Youtube stänger knappnytts konto

Så slår censurfasonerna till igen då.

Knappnytts konto har stängts av av YouTube för ”brott mot användarvillkoren”. Brottet skulle vara den video om barnporr och barnporrlagen som de gjorde för något år sedan. För det ”brottet” tas hela kontot bort.

För visst, knappnytt älskar ju barnporr skall du se...
För visst, knappnytt älskar ju barnporr skall du se...

Diskussion om hela historien hittar du på knappnytts fejsbooksida. Nu söker de alternativ tjänst och utlovar att nästa avsnitt skall handla om hur de hatar YouTube…

Hon var inte bara någons dotter …

Johnny Olsson på Enligt min humla skriver om din dotter-argumentation och behovet av en ny Godwins lag. Markus Fridholm här i Livbåten hänger på och döper den nya lagen till Wagenius lag. Jag tror vi skulle utveckla både det politiska samtalet och de politiska besluten om det infördes ett förbud mot användandet av exempel med motpartens döttrar i samt frasen ”Vi måste tänka på barnen!”

Jag läser hos Christian Engström att ett initiativ just nu pågår i EU-parlamentet som kan tjäna som ett  typiskt exempel på att det är dags att få stopp på oövertänkt politik som i sin iver att åtgärda upplevda problem med starka känslomässiga klangbottnar riskerar ha sönder mer än den reparerar. Smile29, som de kallar sig, vill att alla våra sökningar på google och liknande sajter ska sparas för att möjliggöra en effektiv bekämpning av barnpornografi och sexuella trakasserier över nätet. Det är vad som står i den skriftliga förklaring som de försöker få mer än hälften av EU-parlamentets ledamöter att signera, och de är på god väg att lyckas redan.

Samtidigt i Sverige så antas en lag som gör bilder med sexuella skildringar av ungdomar under 18 år olagliga, inte bara att inneha utan också att titta på.

Visst, sexuella trakasserier, barnpornografi och sexuellt förtryck av unga människor i beroendeställning är saker som ett civiliserat samhälle måste bekämpa. Men det betyder inte att vi kan montera ner för samhället principiellt viktiga och värdefulla skydd. Informationsfrihet, rätt till privatliv och yttrandefrihet är viktiga grejer. De kanske till och med kan skydda just de ungdomar som vi talar om från utnyttjande. Vilket skydd skulle katolska kyrkans offer haft i ett samhälle utan en fri opinionsbildning samt möjligheten att sprida och dela information utan auktoriteter och eliters inblandning.

(Ibland kanske det inte är din dotter vi behöver skydda – utan din son. Fundera på det en stund i den hysteri som de senaste åren verkar ha drabbat hela västvärlden, när vi allihopa ska tänka på barnen.)

När jag var 19 år gammal var jag en engagerad amatörfotograf. Det här var på den gamla cellulosatiden, när ett foto behövde lämnas för framkallning hos ett labb, eller för entusiaster som mig framkallas för egna händer. Detta satte naturligtvis en hämsko på sexuella skildringar. Pinsamhetsfaktorn att lämna en rulle nakenbilder till Experts fotobutiker stoppade nog en hel del lekfull kameraanvändning. I och med att jag hade tillgång till fotolabb och själv framkallade så hindrade detta inte mig.

Under en period hade jag en yngre flickvän. Hon var 15-16, jag var 19. Eftersom hennes familj bodde på landsbygden, hände det ganska ofta att hon bodde över i min lägenhet. En natt när hon sovit hos mig och jag låg och halvslummrade morgonen efter, kom hon in i sovrummet med en kaffekopp i varje hand. Hon stod i motljuset från ett takfönster såsom gud skapade henne. Kameran låg på sängbordet och det blev en av de bästa porträtt jag tagit. Svartvit film, svarta kaffekoppar och mörkt könshår kontrasterade mot vit hud och solstrålar som slog in över bilden. Vackert, erotiskt och med en massa kärlek.

En idag olaglig bild, en idag mycket misstänkt situation. Vad hade jag en vuxen man med egen lägenhet att göra med denna skolflicka.

Är det för att jaga sådana som mig som våra svenska och europeiska politiker gör sitt bästa att ha sönder det som är det bästa med internet: informationsfriheten, budbärarimmuniteten, jämlikheten som uppstår ur anonymitet och rätten att själv definiera sin digitala identitet.

Visst var min dåvarande flickvän någons dotter. Men hon var också en suverän människa med rätt att fatta sina egna beslut. Som när hon efter några månader lämnade mig för att jag inte betedde mig juste mot henne.

Jag önskar att jag hade bilden kvar.  Fast om jag hade det  skulle jag väl bli tvungen att bränna den för att  undvika att bli dömd för barnpornografibrott efter den 1 juli. Säg mig, är det rimligt? Eller är det rimligare att vi säger att det räcker nu. Att vi tillsammans får våra politiska fösamlingar att förstå att det finns ett annat sätt ”att tänka på barnen” – genom att välkomna framtiden. Som fantastiska Farmor Gun som skriver brev till Cecilia Malmström och förklarar varför allt detta är så viktigt.
Hjälp oss i Livbåten, hjälp farmor Gun, hjälp Piratpartiet att försöka sätta stopp på vansinnet.