I [DN](http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=412482&previousRenderType=6) kan man läsa om miljöpartiets kongress. De har tydligen slagit fast att de vill ha medborgarlön och att vi skall gå ur EU. För att lämna EU-frågan därhän...
I [DN](http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=412482&previousRenderType=6) kan man läsa om miljöpartiets kongress. De har tydligen slagit fast att de vill ha medborgarlön och att vi skall gå ur EU.
För att lämna EU-frågan därhän för tillfället och titta på medborgarlön, så låter det ju som en gullig tanke. Frågan är väl om de som kläckt den funderat på vad det får för konsekvenser?
Låt mig fribasa lite:
Grunden för vårt samhälles ekonomiska fortlevnad är att flertalet folk skapar något har ett materiellt värde. Det har inte ens med kapitalism att göra, principerna kan lätt översättas tillbaka till stenåldersnivån. Eller för att dra en one-liner – fixa mat eller svält!!!
En positiv sak med vårt moderna samhälle är att vi har valet att stödja de som är oförmögna att klara av detta själva. Möjligheten är dock helt avhängig av att gemensamma resurser finns att tillgå, det i sin tur är avhängigt av att tillräckligt många bidrar till de gemensamma resurserna. Ju färre som bidrar, desto mer måste var och en av de kvarvarande bidra med.
Jag tror de flesta inser detta i ett litet sammanhang.
Om man är några gamla polare som går på krogen och en har kass ekonomi, så kan nog de andra tänka sig att bjuda på kalaset – eller i alla fall bidra. Om ytterligare en säger att ”min ekonomi är också kass”, så sprider sig först en generad stämning över sällskapet, sen betalas även hans/hennes nota. Om även en tredje eller fjärde skulle börja knota börjar de kvarvarande tycka att generositeten börjar bli väl dyr – det som började som en fin gest av solidaritet har blivit något annat. Kanske betalar de, men kul är det inte längre och frågan är om de kommer att gå på krogen med det gänget igen.
Fortsätt läsa ”MP och medborgarlön…”