Vi kan kampanja till dess vi blir blå i ansiktet, men om folk kommer till vallokaler där vi inte finns representerade gör det ganska liten skillnad. Gå till den här adressen och kontrollera hur täckningen i ditt område är. Saknas det fortfarande utdelning av valsedlar till lokaler i ditt område, se då till att ta kontakt med ditt distrikt och hjälp till att få ut dem.

Det är inte en svår uppgift. Man hämtar en bunt valsedlar på ett ställe och levererar dem till ett eller ett par andra ställen. Sen kollar man med jämna mellanrum att det fortfarande finns valsedlar i de lokaler man satt upp sig som ansvarig för. Man kan göra det på väg till eller från jobbet, på väg till eller från skolan, eller när man har en stund över.

Får vi inte bättre täckning än nu, så har vi en egenhändigt skapad och fullständigt onödig uppförsbacke i valet.

Tigerungen i sig skulle inte gjort någon glad (eller nåja, någon skulle säkert sagt: ”Åhhhh så sööööt!” ), men det som sen dök upp i huvudet var orden ”en svensk tiger”. En av de mest kända och effektivaste kampanjerna i svensk historia, den som fick svenskar att bli medvetna om sin egen roll under ett världsomspännande krig där information var guld värd.

Det finns en humor i spåren av den kampanjen, eftersom svensk säkerhetstjänst länge använde tigern som symbol i olika sammanhang. För några år sedan hamnade de på grund av detta i en seg upphovsrättstvist, där försvaret såg den som sitt varumärke, medan upphovsrätten innehades av Beredskapsmuséet. Resultatet av den tvisten är att försvarsmakten inte får använda denna symbol, trots att den i allra högsta grad handlar om Sveriges försvar under en ond tid. Med tanke på det, är för mig som piratpartist extra humoristiskt att låta den lilla katten spinna på just det temat.

Bildens innehåll är annars att vi inte alls skall tiga. Tvärtom får vi inte tiga om vi inte vill tvingas att tiga för all framtid. Våra friheter ses idag som förhandlingsbara och tystnad är medhåll, eftersom tystnad kommer låta den utvecklingen fortskrida.

Att tiga är nu silver, medan att tala nu är guld…

PS På sidan PP-grafik, kommer jag nu att lägga ut en flickr-photostream, där alla doodlarna finns med, plus ett par som inte kom med i serien. De är i en storlek som tillåter utskrift med någorlunda kvalitet. DS

En sådan förslagsställare är Måns Cederberg, jurist på länsstyrelsen i Södermanland, Nyköping. I Aftonbladet kommer han med den ”briljanta” idén att man borde kunna stoppa våldtäkterna genom att införa ett DNA-register över alla män i Sverige. Tanken är att överfallsvåldtäkter med okända gärningsmän skulle kunna klaras upp med hjälp av DNA-bevisning.

Vi har alldeles nyligen sett prov på liknande parallella resonemang från andra lagens väktare — polisen, när det ”roade” sig med att filma alla män som steg av en finlandsfärja. En kvinna hade anmält att hon våldtagits av flera män och detta var polisens svar på hur man skulle se till att gärningsmännen inte kom undan. Från Expressen:

Du tror inte att det kan upplevas som identitetskränkande?
– Har man rent mjöl i påsen är det kanske helt okej att bli avbildad om det leder till att man griper grova brottslingar, säger Erika Boman.
Vid klockan 14.00 på söndagen hade man inte gripit något misstänkt gärningsman.

Både Måns Cederberg och Norrmalmspolisen gör samma totala tankevurpa. I fallet med finlandsfärjan, så skall alltså 796 oskyldiga män ställa upp på att bli filmade för att 4 män gjort sig skyldig till brott. Enligt Aftonbladet var det så hett i gången att en kille svimmade i polisens famn, men ingen tilläts att lämna lokalen innan alla var filmade.

Som Hanna skriver:

Kameror i allas hem skulle förmodligen också minska våld i hemmet. Utegångsförbud för män efter 22 skulle sannolikt minska överfallsvåldtäkterna drastiskt och om vi inför omvänd bevisbörda i alla sexualbrott så kan vi få fällande dom i säkert 99% av alla åtal!

Frågan är vem som vill leva i ett sådant land.

Vi sätter gränser för hur inkräktande på den personliga integriteten vi anser att brottsförebyggande och brottsbeivrande arbete får vara. Den som är oskyldig skall inte utan goda skäl utsättas för integritetskränkande behandling. Goda skäl kan vara skälig misstanke vilket inte innebär att man tar en grupp människor där en halv procent kan antas vara skyldiga och utsätter dem allihop kollektivt för den formen av misstänkliggörande. Var går gränsen för vilka sorts kollektiv man kan separera ut? Är det bara män? Är det mörkhyade män? Är det mörkhyade män med arabisk/semitisk etnicitet? När inser man att man är ute och cyklar?

Lika lite sätter man upp stora databaser över oskyldiga människor för att kunna sätta dit några tiotal utav en population på flera miljoner.

Inte heller skapar man stora system som är föremål för ändamålsglidning utan att ha väldigt torrt på fötterna ifråga om hur sådan skall hindras. När det gäller DNA-register finns det anledning att kräva frivillighet som en generell förutsättning, det finns så många sätt – flera av dem inte ens i sinnevärlden ännu – på vilket sådana register kan komma att missbrukas.

Det är ett stort problem för Sverige som demokrati och som en nation av fria medborgare att så många resonerar på det här sättet. Det är inte bara enstaka jurister på någon länsstyrelse, eller något polisbefäl här eller där — alltför många tycks helt omedvetna om vilka grundläggande spelregler som är nödvändiga för att vi som folk skall kunna fortsätta kalla oss fria.

Det finns alltid goda och behjärtansvärda skäl att ”bara göra ett begränsat undantag” i spelreglerna. Vi har redan alltför många sådana undantag, och var och en av dem är som en tegelsten som slitits ur de bärande väggar som bär upp vår frihet och vår demokrati. Men precis som i barnspelet Micado/Råttfällan, så kan man inte plocka bitar i evighet innan saker och ting börjar kollapsa.

Quousque tandem abutere, Catilina, patientia nostra?

Så långt inget nytt.

Det som är nytt, eller nygammalt är att generationsgränserna inte längre lika självklart har att göra med kronologisk ålder. Farmor Gun till exempel hör till den unga generationen så farmor hon är.

Det som också är ovanligt är att generationsklyftan spänner över ett paradigmskifte, där många av de sanningar vi lärt oss om vårt samhälle är ungefär lika aktuella som dronten. Dead as a dodo, som Lewis Carroll uttryckte saken. De som sitter som beslutsfattare idag befinner sig överlag på fel sida generationsklyftan och fattar därför beslut baserade på gårdagens förutsättningar. Gårdagens frågor är inte ointressanta, men detta ensidiga fokus riskerar att låsa fast oss och få oss att stagnera.

Vi har ett försteg i Sverige idag, eftersom vi på många sätt befinner oss i det nya samhällets framkant. Men sådana fördelar har vi haft tidigare och försuttit, eftersom de som fattat strategiska och praktiska beslut inte förstått vad som krävs och hur man förvaltar sådana saker. Som jag ser det kan vi försätta möjligheten igen, eller våga se framåt istället för bakåt och rida på vågen…

Jan Björklund och Lars Leijonborg mer eller mindre personifierar varför jag aldrig kommer rösta på folkpartiet. De har båda helt glömt bort kärnan i liberalismen och ersatt den med någon slags nykonservatism eller någon avart därav.

Folkpartiet borde vara väktarna som ser till att individen smäller högre än samhället, ändå är det ett parti fullkomligt sprängfyllt av moralister som inget hellre vill än att lägga sig i våra göranden och låtanden.

Dorsin träffar så obehagligt rätt. Det borde inte vara så, men så är det.

They’ve forgotten the message and worship the creeds!

Den som har mage att inte lita på de myndigheter som övervakar oss blir ofta rent ut sagt utskrattade som foliehattar. Ändå har det om och om igen visat sig att dessa myndigheter och de människor som arbetar där inte är bättre än några andra. De är inte mer immuna mot maktens korruption. De är inte mindre skröpligt mänskliga än några andra. De har inte färre fördomar eller förutfattade meningar, inte färre moraliska fixeringar eller lättare att hålla isär sig själva från sin uppgift.

Dagens doodle på The Pirate Bay handlar om skelett i garderoben, rent mjöl i påsen och den makt övervakarna har.

Så vem vaktar väktarna?

Svaret är: VI

Men för att vi skall kunna göra det måste vi veta. Vi måste få kunskap om politiker, myndigheter och andra institutioner som alls inte är lika pigga på att bli synade i sömmarna som de är på att syna i samma sömmar.

Där kommer fenomen som WikiLeaks in. De utgör idag en av de få kanaler där människor kan läcka information om politiker, militärer, underrättelsetjänster, stora företag och andra makthavare utan risk för att själva hamna på schavotten. Så länge man beter sig smart och inte läcker information som kan ledas direkt tillbaka till en själv som person, så går WikiLeaks uppgiftslämnare inte att spåra.

Det är klart att makthavare världen över inte alls är glada i en sådan organisation. De är vana att vara de om besitter informationen, inte att vara de vars handlingar befinner sig under luppen.

När medborgarna är privata och makten transparent, så är det svårt att skapa ett verkligt förtryck — när det är tvärtom är det svårt att undkomma det. Därför behövs sådant som WikiLeaks och därför hjälper vi i Piratpartiet WikiLeaks i konkret handling.

Knappnytts konto har stängts av av YouTube för ”brott mot användarvillkoren”. Brottet skulle vara den video om barnporr och barnporrlagen som de gjorde för något år sedan. För det ”brottet” tas hela kontot bort.

För visst, knappnytt älskar ju barnporr skall du se...

Diskussion om hela historien hittar du på knappnytts fejsbooksida. Nu söker de alternativ tjänst och utlovar att nästa avsnitt skall handla om hur de hatar YouTube…

The Pirate Bay kan på många sätt ses som det symboliska slagfältet för fildelningen. Tror man något annat är det bara att titta på hur rättegången mot deras före detta oppar gått till. Vilka som finns på plats, demagogiken, jävfrågorna, skadeståndsanspråken och domarna. Allt visar hur viktigt detta symboliska slag blivit för de som vill stoppa tillbaka fågelungen i ägget.

The Pirate Bay själva ger moteld helt enkelt genom att de inte viker sig. Den kaxiga attityden i kombination med deras hydraliknande/fågel fenix-liknande egenskap att inte låta sig räknas ut när någon skickar en uppercut deras väg har gjort att de blivit fildelningens långfinger mot överheten.

Egentligen är det inte alls så att fildelningen skulle dö om The Pirate Bay försvann för alltid i denna minut. Kloner skulle uppstå på nolltid och med stor säkerhet skulle någon ganska snart hitta en form och metod som är ännu svårare att komma åt. Fildelningen uppstod inte med The Pirate Bay och den försvinner inte den dag The Pirate Bay tackar för sig.

Men just i detta nu, så är de den självklara kanalen att publicera i. Oavsett om det handlar om att vi vill dela med oss av prylar upphovsrättslobbyisterna inte tycker vi får, eller om det handlar om att vi är artister som inte längre vill sitta fast i deras skruvstäd — så är det en naturlig kanal för kultur. Om vi är politiska dissidenter som vill publicera material vår regering inte vill att folk skall kunna läsa, eller om vi sitter på offentliga handlingar som vi tycker borde vara verkligt offentliga, snarare än inlåsta i något kabinett någonstans, så är det en naturlig kanal att få materialet sett av andra. Det är VI som styr vad som finns där, inte The Pirate Bays moderatorer eller oppar — och det är vi som styr vad som faktiskt syns mest.

Piratpartiet tycker det är fint att dela med sig. Sharing is Caring är ett av våra slagord. Vi tycker det skall vara så, att du och jag och min kusin och hennes hund (nåja) skall kunna dela med sig. Därför är vi beredda att skydda The Pirate Bay inte bara med ord utan i handling.

Troligen omedveten om det själv, gav hon ett perfekt exempel på sanningen i den här doodlen:

Tänk för all del inte själv...

Eller vad sägs om det här:

Let’s leave it to the leaders to discus what to do in a situation like this…

(Låt oss lämna det till ledarna att diskutera vad man skall göra i en sådan här situation…)

Sådan är politikernas attityd gentemot sina medborgare. Man ger dem ett val, men bara om de väljer rätt. Blir det fel så skall man lämna det till ledarna att klura ut hur de kan manipulera fram det resultat de ville ha redan från början. Det finns en sådan inneboende arrogans i hela resonemanget, en arrogans jag önskar man kunde påstå var undantaget som bekräftar regeln.

Ett av de mest slående exemplen på hur det påverkar politiken är hur debatt och beslut om teledatalagring/datalagringsdirektivet flyttats till efter valet. Vare sig Ask eller Bodström är det minsta intresserade av att den debatten skall få inkräkta på vård-skola-jobb debatten.

Skulle den komma upp i valrörelsen kommer det ju framgå med all önskvärd tydlighet att såväl sossar som moderater tänker införa den. Skulle folk bli tvungna att tänka till och få tänka själva, skulle frågan vara lika omöjlig att få in i sin prydliga lilla låda som det är att skrapa ett utspillt glas mjölk tillbaka in i glaset.

Sådan är politiken, vi är röstboskap och våra politiker vet bättre än vad vi gör om vad vi borde tycka.

          /´¯/)
         /¯../
       ./…./
    /´¯/’…’/´¯¯`·¸
   /’/…/…./……./¨¯\
  (‘(…´…´…. ¯~/’…’)
   \……………..’…../
    .”…\………. _.·´
     \…………..(
    ..\………….\…

???

!!!

Notera den här raden…

Vartenda hårstrå reste sig på kroppen, till och med de obefintliga håren på toppen av skulten. Sen började jag darra som ett asplöv. Sen kände jag hur tårarna trängde fram i ögonen.

Någon okänd människa har skickat en fullständigt obegriplig gåva. Det kan liksom inte vara sant, vem är det som gör sådant? Det är som att vinna på lotto, men med vetskapen att jag har en verklig människa att tacka för vinsten, inte ett opersonligt jäkla spelsystem. Jag känner en oerhörd vördnad över sådan givmildhet, och börjar nu få ett blåmärke på vänsterarmen för att jag nypt mig en gång för mycket.

Jag skrev att jag behövde hundratusen totalt för att komma på rätt köl, och sjuttiotusen akut. De sjuttio har jag nu nått upp till.

För mig innebär det att jag kan återta delar av mitt sociala skyddsnät. Det är som att någon lagt ut en bro över det minfält som varit min vardag i över ett år. Pengarna kommer ta slut så fort att jag inte riktigt hinner fatta att jag haft dem, men lika snabbt som pengarna försvinner så kommer mitt begynnande magsår att lugna ner sig.

Det är svårt att ge uttryck för den tacksamhet jag känner mot alla som gett en slant. Ni visar att det finns hopp för mänskligheten. Jag skrev om den här gåvan separat eftersom den var så otrolig, men jag har absolut inte glömt er andra. Varenda en av er har gjort den senaste veckan till något roligt, som att vara barn och gå i väntan på tomten, som att våga hoppas att allt inte skall bli skit.

Nu kan jag jobba lite till med PPs prylar i vetskapen om att min värld inte trillar omkull innan valdagen.

Det känns nästan förmätet att försöka samla in de sista tjugoåttatusen nu, men jag låter ändå vädjan stå kvar. Det akuta problemet är löst men jag är inte hemma än, jag behöver trettiotusen till. Ändå är det som en sten har fallit från mina axlar och jag känner mig nästan lite rusig.

Benen fjädrar bra idag