Kommentarer till Sagor från livbåten

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av Amy Lill

Amy Lill — Wed, 17 Mar 2010 00:32:45 +0000

Nu finns en facebooksida för de som inte vill stödja Kulturskaparna. http://www.facebook.com/pages/Ny-upphovsratt-kan-inte-bygga-pa-forlegat-synsatt/368165188036

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av Marcus Fridholm

Marcus Fridholm — Mon, 15 Mar 2010 16:12:46 +0000

Nej jag menade att du utsatte dig för den kommentaren eftersom du gör det till: "tycker ni att det är fult att folk tjänar pengar, eller?"

Jag har noterat att här inte är enda platsen du kommenterat med den innebörden.

Nå mellanhänderna/finansiärerna/distributörerna/förläggarna hade sin plats i ljuset när de faktiskt finansierade något som inte artisterna själva mäktade med. Tekniken var dyr, liksom distribution och PR -- långt utom räckhåll för vanliga människor. Jag kan tycka att de ändå kreativt misstolkade sin roll, och gick från att vara finansiärer till att bli själva kulturdistributionens kärna -- med "stall" av artister/filmskapare/författare/whatever. Jag har sett skitviktiga dumsnutar springa omkring och strutta enbart i kraft av att de haft "penna" (möjlighet att signa artister). Men det är trots allt sekundärt.

Det som är primärt är att hela den situation som tillät att de fick den roll de fick inte längre råder. Tekniken blir allt billigare, och distributionen har redan nu blivit så billig att vi pratar tiopotenser jämfört med tidigare. PR sker i högre grad via andra kanaler än tidigare, kanaler där den kreativa personen är viktigare än förlaget -- och den utvecklingen har knappast blommat ut fullt ut än.

I det läget är hela den affärsmodell som byggts upp totalhavererad. Istället för att inse detta och söka nya roller i en ny verklighet försöker de som utnyttjade de tidigare tekniska landvinningarna att skaffa sig sin position att nagla fast den med lagstiftning.

Har det med att tycka att pengarna hamnar i fel fickor att göra? Jag skiter i vilken ficka pengarna hamnar, förutsatt att ägaren av fickan faktiskt gjort något för att få dem av mig.

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av C-SA

C-SA — Mon, 15 Mar 2010 10:50:53 +0000

Det är möjligt att jag är dum Marcus men som sådan undrar jag var skon klämmer, är det att rika blir rikare eller att det är omoraliskt att folk utnyttjas?

Jag kan dessutom inte se att någonting av det har med upphovsrätt i sig att göra, det handlar snarare om ngn. sorts politisk åskådning.

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av Marcus Fridholm

Marcus Fridholm — Mon, 15 Mar 2010 00:10:38 +0000

@C-SA: Gör du inte dig själv onödigt dum just nu?
Ditt resonemang är att jämställa med en stackars fågel som fått en gökunge i boet.
Fågelstackarn får då veta att ”visst är det ett helvete att ni fått en gökunge i boet, visst puttar den ut era egna ungar — men det betyder inte att ni har rätt att sluta mata den”…

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av C-SA

C-SA — Sun, 14 Mar 2010 21:28:08 +0000

Jag är lite förundrad över att många piratdebattörer bekymras över huruvida pengar hamnar i fel plånböcker. Jag kan hålla med om att det existerar många oskäliga avtal som är minst sagt ogynnsamma för kreatörer men vetskapen om det kan ju inte i sig innebära inställd betalning.
Har man en sådan moral bör man som person endast handla rättvisemärkt överallt, försäkra sig om att datorer inte plockas ihop i Kina, Indien driva maskiner och uppkoppling grön el osv. Ja listan göras hur lång som helst

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av embryo

embryo — Sun, 14 Mar 2010 10:10:42 +0000

Brändén: Det tar förstås tid och kräver seriösa och då och då kanske svåra förhandlingar, för att lösa de upphobvsrättsliga frågorna. Men det behöver det få göra; en teknisk revolution är inte per automatik funktionell coh reko gentemot alla parter, bums. Det visar ju fildelningsfrågan med oönskvärd tydlighet. En majoritet tror sig plötsligt ha rätt att fildela en minoritets upphovsrättsskyddade verk; det är inte fair use över huvud taget utan skadar bara hela framåtrörelsen.

Det är – varje gång man tar ett kliv bakåt och beskådar skeendet – en absurd utveckling. Kulturskaparna - vars verk man fildelar och som försöker försvara sina rättigheter - antingen hånas eller attackeras eller ombes tänka om för att försvaga såväl sitt jobbs status som sina försörjningsmöjligheter och sitt verks enastående rätt att inte missbrukas, kopieras eller vidareförsäljas eller distribueras olovligt.

”För att man ska komma vidare från ett pilotprojektet med en liten skärva av 1940-talets svenska litteratur måste någon hosta upp mer pengar. Vem då?”

Primärt staten. Och EU. Allt av kulturarvets bevarande ingår i regeringens och EU:s ansvar och det pågår ju både inhemska och internationella forsknings- och utvecklingsprojekt. Att det inte går lika snabbt som att tanka hem en blockbusterrulle, det må vara hänt. En viss tröghet i processen tror jag bara gynnar kulturarvets bevarande och ger en förhoppning att bevarandet just kommer att: bevaras. Digitaliseringen medför ju vissa tekniska bekymmer, dessutom. Hur ska all information lagras, utan att den destrueras? Hur ska man kunna se till att ha apparater som kan avläsa materialet? Hur åldras datorer och deras minnen, hur gammal kan en cd-skiva bli? En hårddisk?

Kommentarer till Normalisering av Ulrika Ring

Ulrika Ring — Sun, 14 Mar 2010 09:02:52 +0000

Ja det är verkligen illa ställt med Sverige numer. Jag kommer ur en helt annan ”rörelse” men grundstrukturen är densamma.
Jag vet uppriktigt sagt inte vad jag ska hitta på snart. Mängden människor som kontaktar mig med FÖRTVIVLAN ökar och ökar. Media är FULLT medvetna om problemet jag, och några med mig för fram, men intresset är lika med noll.
Det här kommer helt enkelt inte hålla! Heller.
http://insolvenssthlm.blogspot.com/2010/03/belgien.html
//Ulrika

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av Henrik Brändén

Henrik Brändén — Sat, 13 Mar 2010 22:28:50 +0000

Embryo: Jovisst är det jättebra att KB, Författarförbundet och Förläggarna vill digitalisera alla äldre böcker och göra dem gratis tillgängliga för oss alla samtidigt som upphovsmännen ska ersättas. Men jag noterar att man inte skriver att man har löst de upphovsrättsliga frågorna, utan att man ska sätta sig för att lösa dem. Och sedan var det ju den sista meningen i DN-artikeln du länkar till: För att man ska komma vidare från ett pilotprojektet med en liten skärva av 1940-talets svenska litteratur måste någon hosta upp mer pengar. Vem då?

Visst behövs visioner! En av samlingarna av Palmes tal döptes efter ett av de tal som ingick: ”Politik är att vilja”. Men läser man Östbergs nyutkomna Palmebiografi märker man att Palme också var väldigt medveten om att politik är det möjligas konst: Man måste välja vad av det man vill, som är möjligt att just här och nu göra möjligt. Man måste hålla visionerna såpass allmänna, att man har beredskap för att närma sig dem längs just den väg sätt som för tillfället visar sig möjlig att beträda. Utan visioner och vilja blir politiken förvisso bara trist förvaltande. Men utan en hänsynslöst ärlig analys av den situation man faktiskt har för handen blir den bara drömmerier. (Som när socialdemokraterna i årtionde efter årtionde struntat i att republik står inskrivet i partiprogrammet, eftersom de vetat att de inte haft en majoritet med sig, och tycker att de har viktigare frågor att arbeta för.) Och hur jag än vrider och vänder på saken kan jag inte se annat än att den tekniska utvecklingen är på väg att göra ekonomisk upphovsrätt obsolet för sådant som är eller lätt kan göras digitalt.

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av embryo

embryo — Sat, 13 Mar 2010 14:59:10 +0000

Brändén: Varje politiskt program andas ett visst mått av önsketänkande – eller vision om man så vill. Det ingår. Socialdemokraterna har exempelvis inskrivet i sitt program att vi ska bli en republik; det kommer förstås (dessvärre) att ta tid.

Det viktigaste punkterna, kring upphovsrätten, ser jag som digitaliseringen av kulturarvet, fixa breda licensavtal och att stärka upphovsmännens förhandlingsrätt. Och här fungererar ju upphovsrätten utmärkt som instrument, redan nu.

Läs här, hur det tar sin början: http://www.dn.se/dnbok/kb-digitaliserar-kulturarvet-1.1015380

Men visst. Jag är kanske obotlig optimist. Jag tror på det goda exemplets makt. Jag tror att nätet har barnkramper ännu; det är inte många år sedan www var en nyhet. Det är alls inte alla som laddar hem (man kan alltid börja med sig själv, istället för att hävda att alla andra ju gör det: jag har aldrig laddat ner en film) och det finns många som respekterar upphovsrätten och säger sig vilja betala för sig; allt det där bådar ju för en fin framtid.

Kommentarer till Det är svårt att låta sina ”älsklingar” dö av Henrik Brändén

Henrik Brändén — Fri, 12 Mar 2010 21:58:02 +0000

Hej Embryo: Jag har läst de av författarförbundets texter du länkat till ovan, och ytterligare några som ligger invid. Och jag kan inte låta bli att tycka att de texterna, liksom Läromedelsförfattarnas förenings lednings alster nyligen på Netopia, andas önsketänkande. Argumentet blir aldrig starkare än att eftersom upphovsrätten är legitim (håller med) och behövs för att skapare ska få rimlig ersättning för sitt arbete (har i alla fall hittills i viss mån bidragit till detta) så måste den bestå och därför kommer den att bestå (haltande logik).

Men den ekonomiska upphovsrätten bygger på system för mångfaldigande där det liksom för tryckpressen kostar väldigt mycket att skaffa nödvändig utrustning och denna tar så mycket plats att den syns och märks, det kostar en hel del att sätta upp systemet för att skapa ett första exemplar av ett verk, men varje kommande exemplar i jämförelse är mycket billigt. Bara då är massframställning mycket billigare än husbehovskopiering, samtidigt som det är möjligt för samhället att kontrollera massframställningen. I och för just denna teknologiska situation växte ekonomisk upphovsrätt fram. Och när denna situation inte längre är för handen ramlar den ekonomiska upphovsrätten ihop. Hur gärna vi än skulle vilja motsatsen. När det är lika billigt att göra kopia nummer ett som kopia nummer tusen blir husbehovskopiering attraktivt. När den kan utföras på utrustning som får plats i en ficka och kostar några dagars eller veckors lön blir det omöjligt för samhället/staten/musikbolagen att kontrollera ifall det husbehovskopieras. Inte ens om man skulle skaffa sig en totalitär stats alla övervakningsresurser skulle man ro i hamn med det.

Om jag förstår dig rätt vill du inte komma till rätta med piratkopiering genom övervakning, utan genom attitydförändring. Jag ska inte påstå att det hade varit omöjligt att etablera andra vanor och attityder, ifall förlag, musikbolag och filmbolag uppfört sig på ett annorlunda sätt under de senaste femton åren. Ifall exempelvis fungerande tjänster för att lagligt ladda ner e-böcker och låtar till rimliga kostnader där en rimlig andel gått till upphovsmännen funnits på plats redan innan Pirate Bay. Men nu är jag rädd att loppet är kört. Alldeles för många uppfattar det som helt legitimt att ladda ner och sprida upphovsrättsskyddat material för att det är enklare och billigare än skaffa det på laglig väg. Som sagt: Till och med en del av dem som på sina bloggar skäller på pirater och fildelare och kallar dem tjuvar struntar i upphovsrätten när de själva vill ha fräcka bilder till sina texter. När respekten för en norm så fullständigt krackelerat tror jag inte det går att återskapa den. Utan vi får försöka lära oss leva utan den.