Någon bevakar varje steg vi tar

Marcus skrev om riksdagens beslut att utöka användningsområdet för FRA:s signalspaning i kabel härom veckan. Han nämnde då Mathias Sundins pedagogiska inlägg i riksdagsdebatten. Klart värt att se!


Mathias hänvisar i detta till den tyska politikern Malte Spitz som krävde ut det data som fanns lagrat om hans liv hos hans mobiloperatör. 35000 gånger på sex månader hade hans mobiltelefon registrerat information om hans liv som lagrats i enlighet med EUs datalagringsdirektiv.

Jag har så många gånger fått höra att vi piratpartister och våra allierade integritetsvänner överdriver farorna med övervakningssamhället. I vissa fall är det ganska nyanserade invändningar mot vår tendens att prioritera detta över andra viktiga politiska frågor. I andra fall blir vi mer eller mindre kallade konspirationsteoretiker och propellerskallar som målar upp en helt missvisande bild av massavlyssning och privatlivskränkningar.

Ibland när det har varit människor jag respekterat som kommit med dessa invändningar har jag till och med börjat undra över min egen position. Är den överdriven? Har jag fastnat i ett ”groupthink” av överdrifter och hetsande mot inbillade fiender?

Efter att ha sett på den simulering av Malte Spitz mobila trafikdata sammanfogat med öppen data om honom som Zeit Online har gjort försvann mycket av mitt tvivel. Det vi kan se i simuleringen är inte i närheten av vad staten och vissa myndigheter kan se. Till skillnad från Zeit Online har dessa myndigheter tillgång till samma data om alla andra också, vilket betyder att de kan använda hur flera människor beter sig och har kontakt med varandra som tolkningsrymd. Dessutom har de tillgång till vilka vi har kontakt med via telefonsamtal, sms och internet, vilket inte finns med i de data som Zeit Onlines simulering bygger på.

Vi har genom våra politiker gett statliga myndigheter tillgång varenda steg vi tar, vilka vi träffar, talar med. De kan, som Mathias Sundin, sa i riksdagen med hjälp av sociogram enkelt sluta sig till vår politiska tillhörighet, vår sexuella läggning mm.

Utöver detta ska nu polisen och säkerhetspolisen få tillgång till innehållet i stora delar av vår kommunikation via FRA-s spaningsinsatser. Där det faktiskt är omöjligt att veta vad av allt det vi skickar och tar emot i mejl, i chattar, i video och röstsamtal, på forum och i sociala medier, som kan fastna i ett av FRA:s filter.

Vi är med stor sannolikhet världens mest övervakade folk. För även om det finns hemska diktaturer som har högre ambitionsnivåer med sin övervakning, så har dessa inte tillgång till världens största bredbands- och mobilpenetration.

Den viktiga frågan är – vill vi vara världens mest övervakade folk?

Titta gärna på Malte Spitz TED-föreläsning, där han själv förklarar sin aktion.

8 svar på ”Någon bevakar varje steg vi tar”

  1. Pingback: 35 000!? « senecu
  2. När jag träffade Kristoffer Gunnartz, författare till Välkommen till övervakningssamhället, tog han upp en intressant aspekt av denna informationsdammsugning: Vem ska titta på allt data? Det rör sig helt enkelt om sådana enorma mängder information att det inte finns en chans att titta på annat än en bråkdel. Vilket naturligvis öppnar för enorma feltolkningar. Då får man förlita sig på datorprogram och filter som sållar och väljer ut den information som i slutänden behöver tittas närmare på av en människa. What could possibly go wrong?

  3. Det verkar vara hyffsat exakt positionering. Är det enbarat utifrån triangulering av mobilmasterna eller är det GPS-data han skickar också?

    Om det är GPS-data så bör det väl gå att stänga av på mobilen så att datan ej når operatören antar jag?

  4. Joshen och Dennis has it.

    Det är ett oerhört slöseri med all överskottsinformation som samlas in och sparas. Det är också ett oerhört filtreringsproblem.

    Dessa saker hör ihop, eftersom filtreringen är en absolut nödvändighet för allt annat än detaljnerslag där misstanke redan finns. Till och med då är det väldigt mycket information att sortera igenom och många fel riskerar uppstå.

    De obehagligaste aspekterna av systemet är hur lätt det kan missbrukas i fel syften, utan att för den skull vara speciellt lätt att bruka i vettiga syften. Den som är för förtjust i den sortens informationsmängder riskerar samma informations- och vederhäftighetsproblem som de som idkar klassisk google-fu för att hitta svar på frågor. Man kan utan vidare ledas helt fel med alla goda föresatser i världen, till och med om man är skeptisk, eftersom det kan vara så oerhört svårt att värdera information där svaren är svåra att omedelbart testa empiriskt.

    Det finns allt utrymme för rent kafkaeska situationer att uppstå.

  5. Kan bara instämma. 
    Och lägga till. Det redovisas nu hur mycket pengar som varje ungdomsbrottsling, som fastnar i kriminalitet, kostar samhället. Och påpekas helt riktigt hur mycket som skulle sparas om ”man” kan förhindra unga att bli brottsliga. Med sociala åtgärder.

    Problemet är att hur ska man kunna sätta in åtgärderna rätt utan att kränka integriteten, utan att registrera ”riskgrupper” och sätta dem under bevakning…..
    Eftersom generella åtgärder är för dyra (enl gällande mening) och dessutom inte effektiva, synbarligen.
    Vi lär snabbt se när övervakningsmänniskorna kommer med sina förslag.

     

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.