Den immateriella revolutionen och 95 teser

Häromdagen fick jag ett paket i brevlådan som gjorde mig glad. Efter två års väntan höll jag i boken Kunskap Kommunikation Kontroll. Det betyder att min ungdomsdröm om att kunna kalla mig publicerad författare är infriad. Det är kanske inte så märkvärdigt att vara en av tre författare till en essä i en antologi. I dagens medielandskap kan man enkelt publicera sig på debattsajter och bloggar, nätupplagorna har breddat möjligheten att bli publicerad på de stora tidningarnas debattsidor (åtminstone nätutgåvans) och vem som helst kan i någon mening publicera sina tankar direkt från mobilen via kommentarsfält, Facebook, Twitter och en uppsjö andra alternativ.

Mitt provex av Kunskap Kommunikation Kontroll
Mitt provex av Kunskap Kommunikation Kontroll

Men på 80-talet, när jag drömde om att bli en publicerad skribent, var detta medielandskap inte ens science fiction. Därför är det faktum att någon tagit sig för att trycka en publikation med mina ord i något som betyder något för mig. Tack Klara för att du bad mig delta med en text och tack Torbjörn för att du sett till att få boken utgiven. Det kändes speciellt att hålla den i handen.

Idén till boken är Klara Tovhults som drog igång arbetet våren 2010 tror jag. När releasen för den första nätutgåvan av boken började närma sig sommaren 2010 blev jag involverad. Det var också i den vevan jag, Marcus Fridholm och Jacob Dexe skrev den text som blev vårt bidrag till boken. Sen dess har hela projektet glidit in i bakgrunden vad mig anbelangar. När jag fick höra att Torbjörn Wester börjat engagera sig och att boken skulle komma ut så att säga på riktigt hade jag nästan glömt bort vad det var jag var med och skrev för snart två år sen.

Men nu är det tydligen dags. Boken finns. Jag har den liggande på köksbordet bredvid mig. Den 19 mars är releasedatumet och förlaget är Experimentellt förlag. Både Klara och Torbjörn har i dagarna skrivit om den om den immateriella revolutionen med anledning av boken.

Om än det var längesen jag syntes till här på livbåten så betyder inte det att jag slutat tänka på den immateriella revolutionen, på konsekvenserna av ett samhälle i omdaning och på alla de politiska frågeställningar det reser. Jag har bara inte haft tiden och orken att delta i diskussionen ett tag. Kanske är detta inlägg början på en comeback?

Vi (Jag, Marcus och Jacob) skrev då en text om den digitala allmänningen, om hur värdefull den är. Vi tog vårt avstamp i Elinor Ostroms nobelprisvinnande tankar om ekonomisk organisation runt allmänningar. Människors förmåga att tillsammans vårda gemensamt skapade värden är för mig en av de viktigaste skälen att förundras över den självorganisering som sker på internet. Och en av de största anledningarna för mig att hävda att vad vi går igenom är en banbrytande samhällsförändring där vi tillsammans måste hitta nya regler, värderingar och förhållningssätt.

Jag arbetar med marknadsföring och kommunikation. Det är en bransch där den nya logiken redan börjar få ett avgörande inflytande. Vi kommunikatörer lever på många sätt redan i en ny värld – efter den immateriella revolutionen. Företag och organisationers informationskapacitet kan  inte längre konkurrera med den ihopsamlade informationskapacitet hos deras kunder och medlemmar, sympatisörer och motståndare. Informationskapacitet som är professionaliserad och bygger på köp av tid och tjänster kan aldrig konkurrera med informationskapaciteten hos en frivilligt mobiliserad svärm.

Bara den här helgen har jag sett tre exempel i det lilla på hur sant det är:

När Jörgen Brink var på väg i mål i Vasaloppet idag funderade jag på hur många som vunnit loppet tre gånger före honom. Bara sekunder efter målgången sökte jag därför på Vasaloppet på Wikipedia. Sidan var redan uppdaterad med Jörgen Brinks historiska tredje triumf och med hans vinnartid – det nya vasaloppsrekordet. Det tog nog inte ens 10 sekunder.

Senare på dagen tittade jag på introduktionen till dagens jaktstart för herrar i skidskytte-VM. De visade grafik med meriter och liknande för de svenska deltagarna. När skylten för Carl Johan Bergman visades var hans brons från gårdagens sprinttävling inte med i meritförteckningen. Vi kan lugnt utgå ifrån att informationen funnits på Wikipedia i åtskilliga timmar redan. Visst jag begriper att TV-grafiken producerades i god tid före VM av ett bolag som producerar snygg TV-grafik. Det är det som på sätt och vis är poängen.

Helgens tredje exempel kommer från Skavlans intervju av Spotifygrundaren Daniel Ek. Jag såg den inte i direktsändning utan på Svtplay under lördag förmiddag. Medan vi tittade undrade min fru vad det var för IT-företag som han blev förmögen på innan han startade Spotify. Wikipedia hade svaret även denna gång. Men inte nog med det. Där fanns ett kort referat av den TV-intervju jag just tittade på.

Alla mina exempel är från svenska Wikipedia och de inträffade inom loppet av två dagar. Det är svårt att inse hur mycket information som vi tillsammans produceras, samlar ihop, sorterar och tillgängliggör. Vi vårdar en allmänning och när vi gör det så skapar vi ofantliga värden utan att eftersträva någon annan avkastning än att vi kan använda dem. Och när vi gör det så konkurrerar vi ut organisationer som genom sina förmögenheter, sin samlade kompetens, sin organisation och sin särställning haft monopol på att skapa dessa värden och leva på avkastningen från dem.

Magnihasa har startat ett samtal om Cluetrain Manifestos 95 teser om ett förändrat samtal som företagen behöver anpassa sig till. Teserna hittar du i översättning här.

Den elfte tesen handlar om den sortens digitala allmänningar som skapar, samlar ihop och sorterar information åt oss som medborgare och konsumenter. Den lyder:

People in networked markets have figured out that they get far better information and support from one another than from vendors. So much for corporate rhetoric about adding value to commoditized products.

PÅ SVENSKA: Människor på nätverkande marknader har upptäckt att de får långt bättre information och support från varandra än från försäljarna. Vilket omintetgör företagens retorik om att de ger ”mervärde” till standardvaror.

I samhället efter den immateriella revolutionen kommer information som får sitt värde ur att den låses in bakom betalmurar aldrig kunna vara lika värdefull som information som byggs och utvecklas gemensamt av stora grupper människor. Det förändrar allt!

Läs Kunskap Kommunikation Kontroll för en inblick i den diskussion som några av oss har börjat föra om samhället efter den immateriella revolutionen. Eller följ diskussionen om Cluetrain Manifestos 95 teser.

2 tankar om “Den immateriella revolutionen och 95 teser

  1. utvecklingen telecom-datacom-infocom….

    för att infocom ska kunna slå igenom så måste den immateriella revolutionen ske fullt ut

    Du har rätt i att samverkan kommer att vara ett tillskott men betalmodellen återstår innan infocom är ordentligt genomförd.

    infocom är när människa maskin pengar och information är ihopkopplat

  2. Jag har tänkt på dig i dagarna och undrat hur det var med dig <3 Så dyker du upp bara sådär :)

    Ja, den immateriella revolutionen är inte att leka med ^ ^ Spännande tider nu :)

Kommentarer avstängda.