Är pirater en ny slags människor?

Är pirater och internets invånare en ny slags människor, som känner, tänker och reagerar på andra sätt än tidigare generationer? Eller är vi i grund och botten samma slags människor som våra föräldrar och farföräldrar, bara det att vi hittat ett nytt sätt att umgås även med dem som befinner sig långt, långt bort? Frågan ...

Är pirater och internets invånare en ny slags människor, som känner, tänker och reagerar på andra sätt än tidigare generationer? Eller är vi i grund och botten samma slags människor som våra föräldrar och farföräldrar, bara det att vi hittat ett nytt sätt att umgås även med dem som befinner sig långt, långt bort?

Frågan kan verka filosofisk, men har stor betydelse för hur Piratpartiet kan fungera, och hur vi ska se på varandra.

Klara skriver i en mycket läsvärd bloggpost:

Pirater kommer från internet. Lever, andas, vaknar, somnar, äter och skiter internet. Dess medlemmar kan aldrig förväntas agera som om de inte hade det ursprung de har. Internet är kaos. Internet är självorganisering och anarki.

Detta får mycket större implikationer för piratpartiet än vad man kan tänka sig. Det kommer inte kunna organiseras enligt de principer som gäller i en representativ demokrati. Dess företrädare kommer inte att agera som representanter enligt representativa demokratiska regler. För de kommer från internet.

På internet representerar man bara sig själv. Där finns inga gränser. På internet saknar människor impulskontroll. Där finns inga valda ledare. Där finns ingen uthållighet. Det finns inga kontrakt annat än de som byggs för stunden. Allt är flytande, allt är i ständig förändring. På internet går alla alltid vidare.

Medlemmar i piratpartiet och Ung Pirat kommer alltid få leva med skräcken att någon företrädare går ut och säger saker de inte står för. Det de kommer göra är att själva gå ut och säga något annat. Pandoras ask är öppen. Men den var öppen innan piratpartiet fanns.

Som alltid från Klara en intressant och tankeväckande analys. Men jag är inte säker på att den håller.

Självklart har internet inga valda ledare. Liksom det rum där min SSU-klubb en gång samlades. Däremot valde själva SSU-klubben en ledare. Och precis som nu i Piratpartiet hade vi ständiga diskussioner och slitningar om vad ledaren fick säga, samtidigt som han talade om att han kom från SSU-klubben. Där både själva frågorna, och de olika svar och åsikter som hördes, var ungefär desamma som i vår debatt nu.

När jag följer diskussionen som brutit ut slås jag av hur lika de svar vi söker oss fram mot är de svar, som de etablerade partierna hittat: Alla har naturligtvis rätt att säga ”Jag tycker X” och ”Jag tycker att partiet borde tycka Y”. (Fast partiledaren bör vara försiktig med det.) Ingen har rätt att säga ”Partiet tycker Z”, om det inte finns beslut om saken. Och man ska akta sig för att säga saker där det är oklart vilket av sakerna man menar.

Den väsentliga skillnaden mellan min gamla SSU-klubb och mina nya piratvänner är att i SSU hade vi en hundraårig tradition att luta oss mot, om hur dessa saker ska hanteras. Så att min äldre kamrater kunde tala om det för mig. Medan vi i piratpartiet nu utvecklar våra svar på egen hand.

Så vi är nog rätt lika, trots allt!