Att bota Founders Syndrome

Jag välkomnar nu Göran tillbaka till bloggen. Vi pratade och funderade på hur man kommenterar Ricks avgång utan att hoppa på tåget av dumma kommentarer eller långrandiga utläggningar. Göran skrev ett utkast som vi båda tittat på och satt våra namn under. Så, välkommen tillbaka Göran! /Marcus

Det finns bara två kända sätt att bota Founder Syndrome.

  1. Att sparka grundaren.
  2. Att grundaren träder tillbaka.

I det första fallet är risken övervägande att den konflikt som krävs för att avsätta skaparen av en organisation sliter sönder organisationen eller i varje fall förändrar den till oigenkännlighet.

I det andra fallet kan man vara säker på en sak. Den ena halvan av de engagerade kommer att tycka att det är för tidigt för grundaren att lämna, den andra halvan att det är för sent. Dessa två grupper kanske inte delar sig exakt femtio-femtio, men de kommer att finnas. De kommer att diskutera saken, i vissa fall högljutt. De flesta av dem kommer att ha fel. Det finns nämligen ingen metod för att bestämma den bästa tidpunkten för en grundare att avgå. Däremot skulle jag vilja slå ett slag för den pragmatiska inställningen  att det tillfälle han/hon valde avgå är bättre än alla de tillfällen han/hon inte valde.

Om inte annat för att det vi behöver tala om nu inte är hur Rick avgick, varför Rick avgick, hur det förankrades, beslutades eller planerades att Rick avgick eller något annat som har med Ricks avgång att göra.

Som organisation har vi inte med Ricks beslut att avgå att göra på något annat sätt än att vi nu behöver fundera på vad vi ska göra av hans skapelse. Hur förvaltar vi det han drog igång för fem år sen och som vi tillsammans har byggt upp under dessa fem år på bästa sätt.

Vi behöver fundera över framtiden inte historien. Vi behöver fundera på partiets framtida organisation och ledarskap. Vi behöver fundera på hur vi kan utvecklas så vi gör bättre ifrån oss nästa gång väljarna ska gå till valurnan.

Just nu handlar det bland annat om att stödja vår nya partiledare Anna Troberg när hon vänjer sig vid rollen, blir varm i kläderna och styr upp hur hon vill leda partiet. Vi på livbåten ställer oss helhjärtat bakom henne. Hon är ett fantastiskt bra val för att leda partiet framåt.

Vi vill naturligtvis också tacka Rick för hans insats och önska honom lycka till i sin nya roll som piratmissionär.

8 svar på ”Att bota Founders Syndrome”

  1. Precis! Det är nu vi behöver undvika att göra det vi ”alltid gör” att grubbla, fundera och rota för mycket i det som har skett, istället för att jobba framåt.

    Med det säger jag inte att de som pratar om det som har skett inte jobbar framåt. Självklart inte. Men det skulle definitivt vara mer givande om vi skrev lite mer partivisioner, vad vi vill se i utvecklingen internt.

    Förra hösten, började vi i Värmland (trots senare kaos) prata organisation varpå Göteborg strukturerade sig också. 
    Självklart går det att remixa! Det vet vi alla. Så gör det! Istället för att tjaffsa! 😉

    Bra inlägg grabbar! Som alltid! 🙂

    Välkommen tillbaka Göran f.ö.! 🙂

     

  2. Nej, jag tycker faktiskt vi kan tänka på historien lite. Varje gång – varje gång! – det blir trubbel i PP kommer det alltid fram folk som ropar ut ”Jag vet att folk kan tycka olika, men nu struntar vi i det här och tittar FRAMÅÅÅÅÅÅÅT!”. Ibland är det blåögd naivitet, ibland ren härskarteknik, men varje gång är det totalt kontraproduktivt för partiet. En organisation kan inte utvecklas om den aldrig lär sig av sina misstag.

    Vi kommer aldrig komma någon vart om vi ständigt blundar och låtsas som det regnar när någon inte kommer över ens, bara för att konfilkt är lite läskigt. Reder vi inte ut som gjorts blir det svårt att utvärdera vad som kan göras bättre. Det betyder inte att vi behöver inrätta en sanningskommission, men jag vill calla bullshit på er tes om att vi måste se ”framåt inte bakåt”. Jag vill hävda att det är omöjligt att planera för framtiden utan att lära av våra misstag genom se till historien.

  3. Det kan låta konstigt, men vi håller faktiskt med dig i att man inte skall skita i historien. Däremot skall vi inte diskutera historia bara för att diskutera historia, utan som ett värdefullt inslag i att förstå samtid och göra framtidsdiskussionen smartare och bättre.

    Just i den här situationen är inte historien speciellt konstruktiv att diskutera. Vi kommer aldrig mer att ställas inför situationen att vår grundare hoppar av sitt ledarskap. Däremot är det ett känt fenomen, som så gott som alltid leder till en massa spekulation som inte är så meningsfull.

    För partiet är det faktiskt bra att grundaren tar ett steg tillbaka, förutsatt att vi är kapabla att förvalta det som skapats. Vi kan gärna diskutera hur partiets organisation, framtida ledarskap etcetera bör se ut. Men alla diskussioner om Ricks ledarskap kommer lida av att vi kommer få svårt att hålla isär vad som var Rick, vad som var founders syndrome och vad som är ett problem inom Piratpartiet som sådant.

    Det finns mycket som behöver bli klarare, renare och bättre inom partiet. Låt oss sätta fokus på diskussionen till dessa problemområden — för det är bra mycket mer konstruktivt.

  4. Har på nytt kollat på vad de etablerade politiska partiernas politiker sa den 7 juni 2010 om Offentlighet och Upphovsrätt i UR http://www.ur.se/play/158617

    Dags att slå en split mellan de egentliga upphovsmännen och företagen som har de s k närstående rättigheterna d v s den upphovsrätt som de köpt upp. Här finns en möjlighet, som jag ser det.

  5. Självklart maloki.

    Det som blev fel var troligen att du klistrade in kod direkt i editorn. Istället får du använda de inbyggda funktionerna eller öppna html-fönstret för att klistra in kod (ikonen längst till höger)…

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.