När jag för någon vecka sedan tog steget att lämna socialdemokratin för att bli pirat spelade naturligtvis frågan om integritet en huvudroll. Men nästan lika viktig var min övertygelse om att tankar och idéer utvecklas av att spridas och delas, medan de förtvinar av att stängas inne.
Jag ser detta så tydligt i den forskning, jag befunnit mig nära i nästan hela mitt liv. I framgångsrika forskningsmiljöer pratar alla, unga som gamla, hela tiden med varandra om sina senaste resultat, tankar och idéer. Gäster från hela världen kommer och går, och visas alla de nyaste metoderna. Miljöer där forskare däremot avundsjukt håller på sina idéer för att inte få dem stulna, de miljöerna åstadkommer nästan aldrig viktiga upptäckter!
Ja, det är helt enkelt så att när jag ser mig omkring i forskarvärlden idag, då ser jag att Piratpartiets grundläggande informations-ideologi är riktig. Och inte bara ideologin: Även i sakpolitiken ser jag att sådant Piratpartiet vill och kräver, och som etablerade partier gäspar över eller stretar emot, sådant håller forskarvärlden entusiastiskt på att bygga upp åt sig själv:
Open access: Allt mer av de vetenskapliga artiklarna publiceras till exempel idag med open access. Man ska helt enkelt inte behöva vara ansluten till något universitetsbibliotek som betalar höga prenumerationsavgifter för att komma åt artiklarna. Forskarna ska istället betala tidskriften direkt, för att få bli publicerad. Bortåt en femtedel av den framstående forskningen i biovetenskap publiceras nu på detta sätt, och andelen växer för varje år! Och de nya open accessade nättidskrifter som skapats har generösa cc-licenser på allt material! Till glädje för den allmänhet, som faktiskt betalar forskarna. För fristående vetenskapkommunikatörer, som inte är uppkopplade till universitet. Och inte minst till glädje för alla forskare i de länder, som inte har råd med prenumerationsavgifterna!
Bermuda-principen: Och titta på mina vänner som forskar i biomedicinska ämnen: Deras experiment ger numera ofta en massa data förutom dem forskarna ursprungligen var på jakt efter. Idag lägger de därför experimentresultaten i öppna databaser, där vi alla kan hälsa på och kika. (Här kan du ta en guidad tur i några av dem.) Principen om att dela med sig av rådata knäsattes med det uttalade syftet att förhindra att ännu mer av människans genom låstes in i patent, på ett möte i Bermuda år 1996.
Open biotech: Många forskare och företag har slutat ta patent på de gener de hittar och genkonstruktioner de skapar. Istället ansluter de sig till en rörelse som kallas ”open biotech”, som vill arbeta med biotekniska innovationer på samma sätt som informationstekniken använder öppen källkod. (Inte minst gäller det ingenjörer och forskare som utvecklar genmodifierade bakterier och svampar, som kan tillverka önskade kemikalier, eller bryta ner gifter.)
Till och med de stora läkemedelsföretagen är nu på väg att inse att de har allt att vinna på att dela med sig till varandra av mycket av sina kunskaper och resultat, istället för att stänga dem inne och tjuvhålla på dem. De har redan börjat dela mycket av resultaten från den tidiga forskningen, innan de kommer fram till tänkbara läkemedel. Och de diskuterar samarbete även kring resultaten från varandras tester på försöksdjur och patienter.
På sikt är det helt enkelt en fri spridning av kunskap och information som får tankar, idéer och innovationer att utvecklas. Både patent och upphovsrätt må under en speciell historisk epok kunnat fungera och tjäna väl i ett specifikt teknologiskt system. Men i valet mellan politiska ingrepp för att stänga inne kunskap och information, och en politik som ska göra det lättare för den att spridas, finns ingen tvekan om vilken jag tror i längden är bäst för vårt samhälle. Både för dess intellektuella och teknologiska utveckling.
Tama fåglar sjunger om frihet. Fria fåglar flyger!
4 kommentarer
Det är förjäkla skönt att se att man åtminstone inom vetenskapen börjat fatta på vissa håll. Det är egentligen så förbaskat självklart, men strider mot hela förra århundradets kommersiella logik och modeller, så det sitter hårt åt.
Om nu bara resten av IP-galningarna börjar fatta de också…
Problemet inom akademin som jag ser det är att även om det finns en hel del forskare och övriga inom forskarvärlden (till exempel driver många universitetsbibliotek på för mer open access) som helhjärtat stöder utvecklingen mot en öppnare forskningsmiljö så går universitetsledningen, åtminstone i Uppsala, i motsatt riktning. Under förra året när jag satt i universitetets styrelse som studentrepresentant så återkom det upprepade gånger att det fanns en tydlig vilja hos universitetsledningen att låsa in och kommersialisera större delar av den forskningen som bedrevs genom patent.
Ingen utveckling är någonsin entydig – så länge den pågår. Olika krafter drar och sliter åt olika håll, och under de senaste 25 åren har trycken på universiteten från statsledningarna världen över varit tydliga: Samverka mer med näringsliv, kommersialisera! Och det enklaste kvantitativa måttet på framgång i sådan samverkan har varit antal patent! Men i vart fall i genforskningen är systemen kring patent på väg att krackelera – som systemet hittills använts har stora hinder byggts upp för möjligheterna att framgent utnyttja några av de mest spännande utvecklingstendenser man ser idag. Som kommer att ha starka ekonomiska intressen bakom sig! Så jag tror att regelsystemet snart kommer att stramas upp rejält, och att mycket av den fortsatta utvecklingen kommer att ske utan patentskydd. Och jag föreställer mig att liknande tendenser kommer att uppenbara sig på olika håll i en allt mer globaliserad värld – när och där patentsystem missbrukas kommer de att krackelera. Men det är klart: Jag tror utvecklingen kommer att gå mycket snabbare när det gäller open access-publicering, fria databaser och myndigheters information tillgängliga för alla, än när det gäller patent.
Vi kallas ”die dumme Schweden”. Varför?
Vi förstår inte att vi är lurade – okunnig-gjorda. Vi förstår inte de myter som upprättar deras hierarkiska systemet. Så läs:
Who Runs the Obama White House?
Förstå mera – läs:
http://www.archive.org/details/911-history-before-and-after