Doodles dag 2

Jo, som sagt, det var inte en doodle det var fråga om på The Pirate Bay. Dagens doodle anspelar på att det inte direkt gör någon skillnad om Mona eller Fredrik blir statsminister. Fredrik har sin tokstolle Beatrice medan Mona har sin galning Thomas. Det rör sig helt enkelt om två politiska block som speglar ...

Jo, som sagt, det var inte en doodle det var fråga om på The Pirate Bay. Dagens doodle anspelar på att det inte direkt gör någon skillnad om Mona eller Fredrik blir statsminister. Fredrik har sin tokstolle Beatrice medan Mona har sin galning Thomas.

Det rör sig helt enkelt om två politiska block som speglar varandra och därför är obehagligt lika. De börjar bli som ett gammalt par som går ut på promenad med vovvarna.

Det rör sig om de två justitieministrar i modern tid som har den tveksamma äran att vara mest respektlösa inför medborgarnas rätt att omfattas av rättsstatens grundläggande principer. De ger med gemensamma krafter hårfrisörskor och fotbollsspelare runt om i landet dåligt rykte. Den ena av dem uppvisar någon slags satir över radhushelvetesmoral, där saker som proportionalitet, skuld och oskuldspresumtion är smått sekundära — medan den andre inte är nöjd förrän vi har vårt eget FBI med alla klockor och visslor som hör till. Ingen av dem förstår sin roll, utan agerar mest som galna kamphundar.

Gemensamt för båda läger är att politiken är absolut även i förhållande till privatlivet, att individens rätt bara är vad staten tillåter och att jag inte med gott samvete kan lägga enderas röstsedel i något som helst kuvert inom överskådlig framtid. Den ena sidan har den senaste mandatperioden uppvisat rena gangsterfasoner, till och med inom de egna leden — medan den andra sidan lider av makarna Myrdals arv, där folks kontroll över sitt eget liv är en antites.

Oavsett om upprinnelsen är konservatismens osynliga hand och organiska samhällssyn, eller kollektivismens förnekande av individen som en viktig politisk entitet och grunden för samhällets välmående, så landar de två stora drakarna väldigt nära varandra i mitten av det politiska fältet. Skillnaden i faktiskt förd politik är nu så liten att man snart frågar sig varför vi överhuvudtaget pratar politik inför ett riksdagsval?

Det faktiska valet syns mer handla om vem som är skickligast på att förvalta den gemensamt överenskomna linjen. Men är det politik egentligen?

PS Jag behöver fortfarande din hjälp (bidrag/jobb/uppdrag), läs vad jag menar här… DS