Internet sover aldrig

Den senaste veckan har jag varit på resande fot och bott på hotell några nätter. Det är en gammal vana att läsa DN, SvD och kanske någon lokaltidning vid hotellfrukosten. Nuförtiden är detta ett av de sällsynta tillfällen då jag läser prasselmedia.

När man bläddrar igenom en dagstidning i mitten på juli blir begreppet nyhetstorka plötsligt väldigt konkret. Det står inte mycket i tidningarna så här års. Återkommen till hemmets lugna vrå och efter att ha spenderat några timmar framför datorn frågar jag mig själv varför. Varför nyhetstorka?

Det saknas nämligen inte nyheter upptäcker man efter bara ett par minuter på twitter, grävande i RSS-flödet och diverse länksamlingar som flitiga nätaktivister fyller med obehaglig regelbundenhet.

Nyhetstorkan är ett påhitt av en trött gammal bransch som inte orkar nyhetsförmedla 24-7 365 dagar om året. I själva verket fortsätter världen och livet i sin vanliga lunk och genererar därmed nyheter i ungefär samma takt även på sommaren. Tro det eller ej.

Ur denna flod har jag samlat några godbitar:

Michael Gajditza tar sig an Sverigedemokraterna som huserar i Kent Perssons kommentarsfält. Vi på Livbåten tror på att ta dialogen så det hedrar honom. Hans förklaring är värd att återges:

Jag menar att det bara är att släppa fram frågeställare av den här kalibern. Osäkra väljare som tänker självständigt måste helt enkelt dels få se de resonemang som ligger bakom SD:s politik och dels även få svar som utgör en motbild till detta resonemang. Tystnad innebär enbart att spelfältet lämnas öppet för en part och tystnad tyder också om än felaktigt på att det finns något som ska döljas.

Anders Mildner slår huvudet på spiken i en kolumn i SvD. Han efterlyser en politisk diskussion om de förändrade förutsättningarna för kreativa yrken och upphovsrätten, men ser bara ett övergivet slagfält som ägs av kulturisolationisterna bland politiker och andra upphovsrättskramare. De frågor han ställer förtjänar vår gemensamma ansträngning för att ge svar:

Kultur har aldrig skapats ur intet, utan har alltid varit ett resultat av ärvda, lånade och återanvända brottstycken. Av just denna anledning har lagstiftaren lämnat utrymme åt en kulturell allmänning – och gjort konstnärliga verk fria att använda efter ett visst antal år, så att kommande generationer kan bygga vidare på det som skapas idag.

Problemet är inte bara att denna allmänning sedan tio år tillbaka befinner sig under ständig attack från upphovsrättslobbyn, utan också att den skapande yrkesrollen fullständigt håller på att lösas upp.

För vem är journalist i en värld där alla har sin egen blogg? Vem är fotograf i en tid där alla publicerar sina egna bilder? Vem är musiker i ett samhälle där alla kan spela in och distribuera sin egen musik? Och vad innebär egentligen hela den här utvecklingen för hur vi bör utforma upphovsrätten?

Jag törs lova Anders att kampen inte är över. Att vi är många som tänker se till att den diskussion han talar om blir av. Vi har dessutom framtiden för oss, eftersom yngre människor idag inte förstår kulturisolationism. Kultur är något man sjunker ner i som ett hav eller en flod. Det går inte längre att isolera i portionsstora bitar för marknadsliberal konsumtion. Marknaden är bra på att leverera klirr i kassan genom storfilmer och superstjärnor – men med internet kan även smala fenomen nå ut genom att hitta sin publik i den långa svansen. Emma förklarar hur viktigt det är med fildelning för denna aspekt av kulturlivet.

Lilith Svensson mer känd som @politikerlilith har inte gett upp diskussionen inom Kristdemokraterna om Smile29 och idén att spara våra söksträngar på till exempel Google i två år, trots att motståndaren är självaste Alf Svensson. Det är bra ju fler partier det förs en levande informationspolitisk diskussion i.

Birgitta Ohlsson berättar i Aftonbladet att 38% av européerna enligt en undersökning tycker vi förlitar oss för mycket på forskning och inte tillräckligt på tro. Det gör naturligtvis en skeptiker som undertecknad en smula bekymrad. Men samtidigt tycker jag Birgitta Ohlsson är en underlig liberal som tar detta till intäkt för att hävda att EU-samarbetet ska anstränga sig för vända den här utvecklingen. Det är inte politikers uppgift att sätta sig till doms över vad folk tror. Möjligen kan de få beklaga det.

Fritänk skriver fantastiskt om en blyertspenna och att kunskap måste vara delad för att vara värdefull inspirerad av författaren Matt Ridleys TED-föreläsning om idéer som har sex. Jag kan inte låta bli att känna att jag är trött på valkampanjande och vill börja diskutera framtidspolitik, idépolitik och visioner om ett nytt kreativt kunskapssamhälle istället. FRA, IPRED, DLD, ACTA mm i all ära, men egentligen är det ju framtiden det handlar om. En framtid med ett internet som inte är trasigt.

Tyvärr är det kort till påminnelser om hur starka de som vill ha sönder internet är. Som de holländska rättsväsendet som inte bryr sig om ägarförhållanden när de dömer till ansvar. Det är Satmaran som pekar mig till artikeln om att Fredrik Neij, Gottfrid Svartholm och Peter Sunde fortfarande anses ansvariga för TPB i Holland.

Henrik von Sydow försöker göra politik av ett vänsterpartistiskt förslag om internetskatt. Åsikterna går isär om vad det hela handlar om. (EDIT Vänsterpartiet står lika frågande som alla andra.) Vi väntar fortfarande på besked om vem som ska bära kostnaderna för datalagringsdirektivet, ett annat sätt att lägga pålagor på internetanvändarna än en ren beskattning. Man ska inte kasta sten när man sitter i glashus.

Nätet är inte bara hotat av galna domare och galna skatter. Galna politiker hjälper också till. Åsa Torstensson är återigen ute och lovar att allt är bra som det är. Det behövs ingen lag. Men var det inte hon som för ett år sen hävdade att telekompaketet i sin orginalskrivning inte hotade nätet. Internet och nätneutralitet behöver skyddas genom lagstiftning. Något som Chilenarna har fattat i alla fall. Juliagruppen står på barrikaderna för att försvara ett öppet och fritt internet.

Nu handlar inte allt om nätet även om det är viktigt. Bloggaren Jesper Nilsson som blev trakasserad av vår tids Kling och Klang i Stockholms tunnelbana kommer ni kanske ihåg. Nu kommer hans fall upp i rätten. Nästa vecka väcks åtal mot de två poliserna. Märkligt nog hittar jag bara artiklar av Sundsvalls Tidning och Nyheter24 om det på nätet.

Till sist måste jag också sprida denna godbit. Emma valde den lämpliga rubriken: Det handlar inte om rätten att tanka fritt, utan rätten att tänka fritt

3 svar på ”Internet sover aldrig”

  1. Om Birgitta Ohlsson vill vända ”den växande tron på övernaturliga fenomen och bristande tillit till forskningen” kanske hon skulle börja tala med sin partikamrat Johan Pehrson, som tillhör de troende på att hårdare straff minskar brottsligheten.

    Den tron delar han med de flesta andra gammelpolitiker verkar det som så här i valtider. Den vetenskapliga grunden för den tron lyser med sin frånvaro dock.

     

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.