Jag, makthavare?

Hur mycket makt har en ensam människa? Precis så mycket som andra människor är beredd att ge. Så är det i alla fall i civiliserade samhällen. Vi kan hitta undantag där människor genom våldsanvändning (ekonomiskt, psykologiskt eller kroppsligt våld) tillskansar sig makt över andra människor. Oftast sker det ändå som en följd av omgivande ...

Hur mycket makt har en ensam människa? Precis så mycket som andra människor är beredd att ge. Så är det i alla fall i civiliserade samhällen. Vi kan hitta undantag där människor genom våldsanvändning (ekonomiskt, psykologiskt eller kroppsligt våld) tillskansar sig makt över andra människor. Oftast sker det ändå som en följd av omgivande människors tysta medgivande.

Makthavare blir man alltså genom att andra människor tilldelar en makt. Det kan ske demokratiskt genom formella val, men i störst utsträckning sker det indirekt och kanske också informellt. Människor tillåter en person att utöva makt och därmed är den personen en makthavare.

Med makt menar jag flera olika saker: makt över tanken, makt över andras livsval, makt över vilken information de kan basera dessa på.

IDG refererar forskaren Ester Pollack som menar att bloggarna inte utgör några nya makthavare. Flera bloggare har motbevisat hennes tes genom att analysera den forskning och de antaganden hon stödjer sig på; genom att visa på den utveckling som pågår eller genom att ta fram exempel på sociala mediers genomslag. Andra reflekterar över det demokratiska värdet av engagemang och hur sociala medier blivit ett nytt sätt att kanalisera det. Ytterligare några funderar över att pådyvlas maktlöshet genom att bli definierad som betydelselös.

De länkade ”makthavarna” – Jerry, Lake, Britt, Peter, Mary, Kent, Emma och Gun – har makten inte bara att ifrågasätta vad de läser utan att dela detta med andra. Hur stor den makten är avgörs sist och slutligen av hur många de når och hur många de påverkar. Jag har svårt att acceptera både perspektivet att det pågår en tävling mellan gamla och nya medier, gamla och nya opinionsbildare och de regler och mätmetoder denna tävling i så fall grundar sig på. Det som händer nu är mycket mer spännande än så.

Ingen människa är betydelselös. Ingen människa är maktlös. Bloggandet och användandet av de sociala medierna eller för den delen hela internet som ett ställe för opinionsbildning och idéproduktion individuellt eller i grupp är en förstärkare. Den makt som alltid funnits i oss människor att ta ansvar för våra egna idéer och tankar om hur vårt eget och vårt gemensamma liv ska gestalta sig, den har fått en ny kanal. Det finns nya vägar ut ur den självpåtagna maktlösheten. Det finns en ny arena att be om andra människors stöd, bifall eller samarbete. När du får någon av dessa saker så får du makt, tillsammans bygger ni en maktbas som om den blir stor nog kan påverka folks tankevärld, folks uppfattningar och i sista ändan deras beslut. Det är så man gör.

Ingen av oss är maktlös. Vi är till och med något mindre maktlösa än vad vi var innan internet. Våra försök att ta makten över våra liv kan idag med större lätthet sprida sig bland likasinnade, synkroniseras och faktiskt lyckas. För ett år sen fick det till resultat att partiet som bara var en Facebookgrupp enligt vissa bedömare vann platser i Europaparlamentet. Det har fått tusentals andra små och stora effekter på samhället. Och allra bäst vi är på väg mot en värld där de möjligheterna  bara blir fler och fler, större och större.

Både du som läser det här och jag som skriver det här är makthavare – glöm inte det.