Politik + Sex = Sant?

För någon vecka sen skrev Svenskans ledarblogg om sexualiseringen av valrörelsen med anledningen av en krönika av Katerina Janouch:

Ibland får jag höra att jag är väldigt lik Katerina Janouch. Det är mycket möjligt, man ser ju sällan likheter lika väl som andra gör det. Men på en punkt skiljer vi oss. Mycket kan jag hitta att tycka om och analysera i valrörelsen. Men jag kommer aldrig beskriva den som ”pirrig” och jag kommer aldrig referera till Lars Ohly som förste älskare eller beskriva hans partner som ett erotiskt laddat PR-trick.
Nä. Min innerliga förhoppning är istället att denna artikel inte är locklyftet på den Pandoras Ask som ger oss en idelig sexualisering av valrörelsen. Det vore rätt jobbigt. Låt oss för all del släppa frågan om partiledarnas fertilitet och virilitet och grunna på politiken i stället. Snälla?

Katerina Janouch konstaterar i sin krönika att politikernas erotiska kapital aldrig har varit viktigare än i årets valrörelse och gör sedan jämförelser mellan partiledarna. Hon anser att statsministern leder den erotiska maktkampen. Jag noterar att kvalitetstidningen Svenska Dagbladet vill averotisera medan tabloiden Expressen verkar inriktade på en sexig valrörelse – bättre löpsedlar så antar jag.

Ännu tydligare blir Expressens ambitioner när man sett deras politiska reportrar Christian Holmén och Karl-Johan Karlsson ägna hälften av tiden under Expressens Stora partiledarutfrågning av Rick Falkvinge till att diskutera frågor med anknytning till hans sexualitet.

Jag inser att jag är en av deltagarna i båda de pågående matcherna, men tar mig ändå friheten att bedöma resultatet så här långt:

Expressen leder överlägset i kampen mot bloggarna om att vara lägre än Glocalnet.

Falkvinge leder på poäng matchen om att vara den erotiskt intressantaste partiledaren.