Om du tycker demokrati är krångligt Fredrik…

Om det finns något enskilt fenomen som stört mig under det mångåriga socialdemokratiska styret, så är det en upplevd grå massa av riksdagsmän och kvinnor synbarligen utan egen åsikt. Det är röstboskapen, den som sitter och sover i riksdagsbänkarna, som vaknar till lagom länge för att trycka på förväntad knapp och sen somnar om igen. Förlåt mig om jag är orättvis, men även om jag är det så är det inte ett okänt fenomen, och tyvärr inte ens heller isolerat till ett parti eller block.

Jag hade faktiskt större förståelse för vänsterpartiets lojhet i omröstningarna. De hade ju trots allt någon form av strategi att se till att få ett köttben slängt till sig i utbyte mot någon form av röstlojalitet. På samma sätt kommer piratpartiet agera, genom att sätta upp några frågor där vi tänker slåss, och sälja våra röster för att få gehör för dessa frågor — men den strategin funkar bara om antalet frågor man tänker slåss för är relativt få och oerhört konsekventa. Inte heller är det egentligen ett gott betyg till det svenska parlamentariska systemet, att den sortens taktik krävs för att få upp grundläggande frågor om demokrati på bordet.

Nu går Fredrik Von Oben… hrmm förlåt, Fredrik Reinfeldt, ut och påstår att partipiskan minsann behövs:

Statsministern poängterade att han visst har ett ”lyssnande ledarskap” men att partipiskan är viktig för att få en stadga i regeringsmakten och att det skulle vara dåligt för Sverige om alla fick rösta som de ville i alla frågor.

– Regeringsmakten måste stå stark och jag hävdar att de förslag som jag har tagit fram tillsammans med allianspartierna ska också få stöd i min riksdagsgrupp. Annars fungerar inte en koalitionsregering, sade han.

Ja, fy vad otäckt Fredrik, om riksdagsmännen och kvinnorna faktiskt röstade efter eget huvud! Då skulle du ju vara tvungen att faktiskt diskutera och förankra frågorna även i ditt eget parti, vilket skulle göra att kreti och pleti fick styra regeringsarbetet — så kan vi ju inte ha det!

Ideala riksdagsledamöter?

Men så ser demokratin ut, det måste den fortsätta göra om den skall vara just demokratisk. Om vi skall undvika majoritetsförtryck, centralstyrning och i förlängningen sårbarhet för några få individers tankefjärtar. Det är det man menar med representanternas personliga ansvar inför sina väljare, själva grunden för personval som moderaterna ändå tycks anse är bra.

Demokrati är krångligt Fredrik. Men anser du att det är för krångligt kan du söka dig till en sysselsättning som passar dig bättre.
Ber du snällt kanske arbetsförmedlingen hjälper dig med en jobbcoach…

I grund anser jag att personval är det enda rimliga. Dels för att varje väljare skall känna att deras representant har ett omedelbart ansvar inför dem själva som väljare, och dels för att det är först vid personval som ansvaret kan utkrävas om representanten sviker. För när alla står i ring och pekar på varandra blir det väl lätt att gömma sitt eget ansvar i massan. Jag uppskattar de som står för vad de tycker, men utan personval kan jag varken belöna eller bestraffa deras ståndpunkter.

Skall vi ha en riksdag bestående av inte mindre än 349 riksdagsmän och kvinnor, så kan inte dryga 300 av dessa vara skådebröd eller glorifierade politiska sekreterare. Det finns säkert arbetsuppgifter till dem alla, men skall de vara förtroendevalda så måste de kunna agera som just förtroendevalda. I Sverige sätts tyvärr alltför ofta likhetstecken mellan förtroendevald och förtroende från partiledningen — men det är inte ledningens förtroende de skall ha, utan sina väljares.

Så fort man kräver personligt ansvar inför sina väljare, så kan man räkna med att någon säger att det innebär att vi kommer byta regeringar som kalsonger — och att det bara gynnar sossarna. Fine, det må så vara, men hellre byter jag regering som jag byter kalsonger än att jag accepterar att det inte finns ett enda alternativ där folk faktiskt står för vad de säger. Dessutom är det ett övergående problem, för när man väl slagit fast principen, så är katten ur påsen. Även sossar kommer med stor sannolikhet få krav på sig att faktiskt ta hänsyn till sina väljare. De lär inte kunna smita i längden. Inte heller tror jag på att det blir polsk riksdag, eller italienskt kalsong/regeringsbyte av det hela. Snabbt kommer man inse att vägen framåt är att lägga mer energi på att diskutera färdigt och därmed förankra såväl frågorna som sådana som de kompromisser som kan bli nödvändiga.

För det är väl demokrati, är det inte?

21 svar på “Om du tycker demokrati är krångligt Fredrik…”

  1. Jag satt en gång i kommunfullmäktige i Uppsala, och röstade då i en viktig fråga (om en trafikled) tvärs mot min övertygelse som jag också hade gått ut med i lokaltidningen; av den enkla anledning att mitt partiets linje i den frågan tydligt slagits fast i partiets program inför valet och jag blivit vald på en valsedel under det partiets namn.  Så i den frågan hade jag ett tydligt avtal med väljarna att företräda mitt parti. I några andra frågor tyckte jag däremot att den partilinje som mejslades ut av fullmäktigegruppen inte bara stred mot min övertygelse utan också mot vad väljare kunde förvänta sig av mitt parti, och de gångerna tvekade jag inte att gå mot partilinjen.

  2. Bra skrivet.

    Och det är precis på grund av detta alla partier borde förorda ett återinförande av strykningar på valsedlarna – nu kan vi bara belöna, men inte bestraffa, så om någon man håller för jubelidiot råkar stå på ens partis valsedel, har man inget annat val än att rösta för jubelidioten, välja ett annat parti eller avstå, dvs fördela stödet jämnt bland de partier som ställer upp.

    Vilket parti du än företräder, kräv återinförande av strykningar på valsedlarna!

     

  3. Enligt Svensk Författning är Riksdagen lagstiftande, INTE Regeringen som hr Reinfeldt tycks tro. All makt utgår ifrån folket (Författningens portalparagraf) och det görs i Riksdagen. Vad Riksdagens sedan lagstiftar om, ska den verkställande statsmakten – Regeringen – se till att de blir införs. Med hjälp av den juridiska statssmakten – domstolarna som ska se till att lagarna efterlevs. Och alltihop under övervakning av den granskande statsmakten, våra (diskutabelt) fria media. Men visst, Reinfeldt och Co, kan man med våld få folk att lyda, det har ju visat sig på många sätt under åren. Partipiska är faktiskt våld, Fredrik och Co, våld på vår författning och de internationella konventioner vi ratificerat, våld på enskilda riksdagsledamöters integritet och framför allt resulterande i ett frontalangrepp på ett demokratiskt statsskick. Det verkar inte vara som om ni begripit detta i M, C, KD, FP, MP, V och S. Och det är verkligen skrämmande! Gå hem och läs Montesqieus maktdelningslära som redan på 1700-talet konstaterade att demokratin mår dåligt om det inte råder full balans och frikoppling mellan statsmakter. Se det som att sängen vinglar om inte dess fyra ben är lika långa! Skampåle på torgen? Piska Riksdagens ledamöter till lydnad? Vilken tid lever ni egentligen i M, C, KD, FP, MP, V och S?

  4. Cnab: Marcus har en konsekvent syn på frågan: Enmansvalskretsar, som gör riksdagsledamöterna personligt ansvariga inför just de väljare som valt just honom/henne. Då ska ledamöter naturligtvis rösta efter egen övertygelse snarare än partilinje. Men så länge vi i första hand röstar på partier och inte på personer är enda sättet för oss väljare att veta vad vi röstar på och utkräva ansvar att partierna i förväg redovisar vad de vill, att väljarna kan veta att de personer som hamnar i riksdagen för de olika partierna följer den politik som aviserats och att vi väljare sedan belönar eller straffar partierna för att de som kollektiv lyckats eller misslyckats med att driva den politik de ställt i utsikt. Därför är det feltänk att hävda att demokratin kräver att alla partipiskor ska avskaffas. Riksdagsledamöterna bör tvärtom piskas att följa de utfästelser och program de är valda på.  I ett partibaserat system är det inte förekomsten av partipiskor som är ett problem, utan politiker som i regeringsställning gör annorlunda än man som väljare haft skäl att tro att de skulle göra. Vilket man med fog kan anse att både nuvarande och förra regeringen gjort i integritetsfrågor.

  5. Henriks poäng är helt korrekt givet dagens system. Tyvärr gör ju det systemet att riksdagen lika gärna kunde ha bestått av sju representanter, en för varje parti. Fler än så behövs ju inte för omröstningar, så länge man piskar fram lydnad. Resten av arbetet skulle tjänstemän och handläggare kunna utföra precis lika bra (förmodligen bättre, med tanke på att de oftare än riksdagsmän har relevant utbildning för vad de skall göra).

    Lösningen? Majoritetsval i enmansvalkretsar och en rysligt stark konstitutionell domstol.. 😉

  6. Jag gillar tanken med personval och direkt ansvar inför väljarna, men jag ogillar majoritetsval rent principiellt. Överfört på svenska förhållanden så skulle vi få en riksdag i princip helt bestående av sossar och moderater, dvs de två partier som redan idag är mest maktfullkomliga får ännu mer att säga till om.  Småpartier missgynnas starkt av majoritetetsval, och resultatet bli en brist på ideologisk mångfald. Eller snarare ännu större brist på mångfald än idag, kanske var en bättre formulering. För jag kan knappt alls komma på nån kommun där nåt annat parti än (s) och (m) nånsin varit störst i modern tid.

  7. @Gustav

    Varför ha sju riksdagsledarmöter?

    Så länge ett av blocken har 51% eller mer så behövs ju faktiskt bara en person I riksdagen, som följer statsministerens order.

  8. Läste mitt inlägg och kom på att riksdagen faktiskt inte behövs alls.

  9. Jag tycker också det är underligt med den här så kallade partispiskan. Känns uppenbart att det egentligen borde vara så att de förslag som flest accepterar går igenom, oavsett om det är socialdemokrater, moderater eller nåt annat som röstar. Man kan ju tycka att i överväldigande antal frågor så borde de regerande partierna ha just majoritet.

  10. Största lycka är att riksdagsledamoten Rick Falkvinge(PP) röstar JA till ett återinförande av förmögenhetsskatten.

  11. I huvudsak ett  inlägg jag kan instämma i. Skrivit ett flertal bloggposter om detta.
    Alltså. Personval – ja. Enmansvalkretsar – nej. Trots att partinamn står överst på alla valsedlar röstar vi in personer, de får vårt förtroende, inte partiet. Partipiska är därför en knepig företeelse, som bara är till för att göra det enkelt för regeringsbildare, vilket inte kan vara en princip som går före allt annat.  Jag vill ha tänkande personer i riksdagen, personer med ideologi och ryggrad. Gärna kompromissvilliga, men med ideologisk grund, inte vindflöjlar eller sådana som smilar uppåt.
    Ja, pp är ett parti som valt partipiskarlinjen. Visserligen i frågor som jag har sympati för, men principiellt fel. Lika fel i vilket parti det är förekommer.  Därför ligger det faktiskt ngt i Minatas inlägg. OM pp kommer in och blir vågmästare och sossesidan bjuder högst för pps röster, så kommer Rick & Co att – med den partipiska de lovar följa – rösta för högre skatter inkl återinförd förmögenhetsskatt med mera.

    Men vad händer med ett pp i riksdagen, ett pp som inte blir vågmästare??? Blir det då fritt fram för den enskilde ledamoten att rösta efter eget huvud – förutom i pp:s egna frågor???? 
    Hur ska vi få veta varje ledamots grundideologi utöver pp-frågorna? ?? 

    Besvärlig fråga? Kanske det, men jag vill veta, om jag ska kryssa på en pp-kandidat.

  12. Nja Henrik, jag är inte säker på det där med enmansvalkretsar, utan söker ett mellanting där personvalet är en del av smeten och partivalet en annan. I detta håller jag mest med Lars-Erick.

    Och Lars-Erick, visst går pp till val på röstförsäljning. Å andra sidan sticker vi inte under stol med att det är vår officiella strategi och varför. Alla som valt att ställa upp för val har accepterat den strategin, och förstår vad det går ut på och varför den finns där. De som röstar på pp röstar också på företrädare som går ut och säger att de skall agera så, vilket gör att eventuella avsteg från den principen är ett svek mot de väljare som valt dig — vilket på något sätt vara själva grejen.

  13. Ledsen Marcus, Jag läste in mer än du skrivit i formuleringen om personval. Jag har bara svårt att förstå hur det rent praktiskt ska vara möjligt att få ihop ett valsystem där både väljare och vald uppfattar det som ett personligt mandat ifall man står bland många andra på en lista som ett parti satt ihop.

    Riktigt tydligt blir dilemmat ifall man frågar sig vad som händer ifall en ledamot lämnar sin plats. Plockar man en ersättare ett steg längre ner på listan, då upplever sig denne ha fått mandatet av dem som satte ihop listan. Hålls ett fyllnadsval får den valde mandatet direkt från väljarna, men det är knappast möjligt annat än med enmansvalkretsar.

  14. Jag finner det orealistiskt att socialdemokraterna kohandlar med Piratpartiet.
    I den rödgröna trojka som är talesmän för Kultur hittar vi Leif Pagrotsky (S), Siv Holma (V), samt Esabelle Dingizian (MP).
    Leif Pagrotsky lurade Sossar mot Storebrors representanter på en kompromiss i ett utlåtande så att skånemotionen om ett avskaffande av IPRED avslogs av partikongressen. Siv Holma avstod att rösta som ensam vänsterpartist i IPRED-omröstningen, det vill säga att Siv Holma står på samma sida som socialdemokraterna (som röstade ja till IPRED). Esabelle Dingizian skrev ett upphovsrättsvänligt uttalande i kulturutskottet som kritiserades av Piratpartiets Mikael Nilsson. Och så har vi Thomas Bodström(S),  justitieutskottets ordförande. Thomas Bodström, fotbollspelaren, tacklar man inte ned i första taget.

    Om vi får en oklar fördelning i riksdagen är mitt tips en stor koalition, Socialdemokrater och Moderater.

  15. För att förstärka mitt inlägg ovan.
    Moderater och Socialdemokrater lovar att samarbeta i Stockholm om vågmästarläge uppstår.
    Leif Pagrotsky(S) och Thomas Bodström(S) är vallokomotiv (sju plus partiledare).
    I många frågor (i Stockholm infrastruktur, nationellt EU, flyktingfrågor, upphovsrätt, datalagringsfrågan, infrastruktur) står Moderater och Socialdemokrater närmare varandra än Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
    Om frifräsare, sverigedemokrater, piratpartister, vänsterpartister, miljöpartister bråkar i riksdagen är en stor koalition ett faktum.

  16. Som det är idag röstar vi på partier, och då är det ju partiprogrammet som gäller. Personval är dock inte meningslöst då det pågår intern debatt i alla partier i princip hela tiden.  Dock är nästan all denna interna debatt ganska hemlig. Det är väl bara PP som är ganska öppna med den, vilket ligger PP till last många gånger.

     

    Dock tycker jag man är lite dåraktig om man tror att en person man ”personvalt” kommer rösta emot partiprogrammet. Det ska egentligen inte heller ske med det system vi har idag (om nu inte omständigheter ändrats osv).

  17. Var i moderaternas partiprogram står det att de lovat införa FRA-lagen, var står det att de skall införa IPRED?

    Ett parti går till val med ett partiprogram i bakfickan, ett som är menat att se till att vi som väljare vet vad vi röstar på. De går också till val med någon slags ideologi i botten, förväntningar om hur de skall agera när partiprogrammet inte räcker till för att täcka upp verkliga händelser.

    Går någon till val på att följa partiprogrammet sånär som på någon enstaka punkt, så står det oss fritt att lägga vårt kryss på denna person eller låta bli. Dessutom förväntar vi oss att den vi valt skall slå vakt om partiets ideologi, och därför väljer vi någon som vi upplever står oss själva nära.

    Alliansen är nu inte sann mot vare sig de partiprogram de gick till val på, eller den ideologi de säger sig stå för. Folkpartiet borde fundera på vad namntillägget ”liberalerna” egentligen förpliktigar till. Centerpartiet borde fundera på varför de har ett integritetsmanifest om de ändå inte ämnar leva efter det. Moderaterna bör nog fundera på exakt hur deras nuvarande hållning stämmer överens med vare sig de konservativa eller liberala sidorna av partiet.

    Det är klart som korvspad att varje riksdagsledamot har som förbannad plikt att kontrollera att deras respektive partier inte villar bort sig i tok och helt glömmer vad de står för.

  18. @Marcus Fridholm
    Du har fel angående Moderater och IPRED.
    1) Moderaterna är ett EU-vänligt parti och skall naturligtvis rösta ja på EU-direktiv.
    2) Moderaterna röstade ja på S-regeringens prop. om uppdatering av upphovsrättslagen 2005. Centern och Miljöpartiet röstade nej.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.