Tro eller veta om evolutionen

Efter min bloggpost häromdagen om det nya människoslag man funnit spår av i Sibirien hamnade jag i en diskussion med EliasR. Han skriver bland annat

Evolutionsteorin är en tro som vilken annan, det vi hittar i naturen väljer vi själva att passa in i vårt val av paradigm.

Dessutom: svälj inte allt du läser bara för att det står under ”vetenskap”.

Samma upptäckt kommenteras på Kristers blogg:

Förutom evolutionsteorin har ingen annan vetenskaplig teori tilldelats status av absolut sanning och gjorts immun mot seriöst ifrågasättande (bl a genom att ifrågasätta kritikerna i stället för att ifrågasätta teorin). Något som borde utlösa varningsklockor hos seriöst tänkande människor.

De föreställer sig alltså bägge att biologer inte skulle uppfatta evolutionsteorin som en vetenskaplig teori, utan en dogm som de surrat sig fast vid, och vägrar att diskutera eller ifrågasätta. Stämmer det?

Inom vetenskap samlas ständigt ett stort antal olika iakttagelser och experimentresultat. Summan av dessa är oöverblickbar, och tagna för sig själva förklarar dessa iakttagelser ingenting, och kan ingenting förutsäga. Därför letar forskare också efter teorier, som på en och samma gång kan förklara och bringa ordning i många olika iakttagelser och resultat.

Det formuleras ständigt många sådana tänkbara teorier. De allra flesta faller i glömska, men några överlever. Nämligen de som lyckas ge en enkel förklaring till många olika observationer, utan att hamna i konflikt med andra.

Ingen forskare tror att en vetenskaplig teori är den slutliga formuleringen av sanningen. De vet mycket väl att det förr eller senare dyker upp iakttagelser, som tvingar dem att modifiera teorin. Som då evolutionsteorin i början av 1900-talet förenades med den då nya genetiska vetenskapen. Och då den under andra halvan av 1900-talet justerades så att den kunde förklara de flesta former av altruism (till exempel då en gruppmedlem riskerar livet för att varna sina kompisar för ett rovdjur, eller inställer sin fortplantning för att ta hand om andras ungar).

Alla biologiska forskare vet också att de flesta vetenskapliga teorier förr eller senare kommer att bytas ut mot andra teorier, som är ännu bättre på att förklara många observationer. Som då tanken att epidemier orsakas av obalans mellan kroppsvätskor i slutet av 1800-talet byttes ut mot tanken att de orsakas av mikroorganismer. Eller då Newtons mekanik i början av 1900-talet lämnade plats åt kvantmekanik och relativitetsteori.

I samtliga dessa fall hade teorierna fått växande problem därför att det fanns en rad iakttagelser som gick på tvärs med vad teorin förutsäg. Men de ersattes inte förrän det hade dykt upp nya teorier som var bättre på att förklara observationerna än de gamla teorierna.

Ingen forskare tror således att evolutionsteorin är den slutliga i sten huggna sanningen. Däremot har de mycket goda skäl att anse att det idag inte dykt upp några besvärande iakttagelser som motsäger teorin. Och att evolutionsteorin bättre än varje annan föreslagen teori kan förklara de olika observationer de gör. Betrakta till exempel följande:

  • Om man ritar stiliserade scheman över hur de olika benen är hopkopplade med varandra i en kycklings vinge, en människas arm+hand och en katts framben+tass ser kopplingsschemat nästan exakt likadant ut. Skillnaden mellan de olika kroppsdelarna kommer istället från olika längd och tjocklek på de olika benen.  Det är vad man skulle förvänta sig ifall dessa arter haft en gemensam förfader med någon slags främre extremiteter, som sedan successivt modifierats till tre olika kroppsdelar med olika funktioner.  Däremot är det INTE vad man skulle förvänta sig ifall en intelligent formgivare hade satt sig för att nykonstruera tre olika kroppsdelar med så väsensskilda funktioner.
  • De proteiner som utför olika arbetsuppgifter i vår kropp består av ogrenade kedjor uppbyggda av tjugo olika byggstenar, kallade aminosyror. Väljer man ut några proteiner som finns i alla levande varelser (exempelvis dem som utför den mest grundläggande delen av ämnesomsättningen)  ser man att ordningsföljden av dessa aminosyror skiljer sig mellan de olika arterna, och att skillnaderna blir större och större ju längre ifrån varandra de två arterna befinner sig i det släkträd som biologer byggt upp. Detta är exakt vad man skulle förvänta sig ifall alla levande varelser haft en gemensam urfader, som genom slumpvisa mutationer och naturligt urval utvecklats åt olika håll. Väljer man att tro på en intelligent formgivare måste man däremot göra det i mitt tycke bisarra antagandet att denna formgivare suttit och pillat med dessa sekvenser för att få dem att se ut just så som de skulle ha sett ut ifall de orsakats av en utveckling av ungefär det slag Darwin beskrev.
  • När forskare under det senaste årtiondet sekvensbestämt hela arvsmassan hos en rad olika arter har man sett samma sak: Sekvenserna skiljer sig mellan olika arter på ett sätt som stämmer väl överens med släktträden.  När man jämför sekvenserna märker man dessutom att skillnaderna är mycket vanligare i de områden som ligger mellan generna (och inte bär någon väsentlig information) än inne i generna. Vilket är mycket lätt att förklara om man tror att ett naturligt urval sorterat bort en massa mutationer som försämrat funktionen hos olika gener, men låtit de mutationer som inte haft någon effekt bestå. Hos några gener (främst sådana som är inblandade i att fånga upp lukter, bryta ner gifter och bekämpa bakterier och virus) finns dock fler skillnader än i områden som inte är gener. Även detta är precis vad man skulle förvänta sig om man tror på ett naturligt urval som tagit vara på genförändringar som ökar sin bärares förmåga att överleva i nya miljöer genom att bland annat känna igen lukten av nya rovdjur, kunna äta nya växter och stå emot nya sjukdomsalstrare som dyker upp.  För att förklara alla dessa iakttagelser med en intelligent formgivare tvingas man däremot till än mer långsökta antaganden.

En av ledarna för arbetet med att bestämma sekvensen hos människans arvsmassa, Francis Collins, är djupt troende kristen. Det hindrar honom inte från att vara övertygad om att evolutionsteorin har inneburit ett stort steg framåt för människans förståelse av naturen, och att den bättre än andra tankesystem förklarar vad han ser omkring sig och resultatet av hans och andras experiment. I böckerna The Language of God och Coming to Peace with Science – Bridging the Gap between Faith and Biology berättar han varför.

Lyckligtvis har vi också i den svenska bloggosfären ett flera röster som visar att tro och vetenskap inte behöver stå i vägen för varandra.  Tänk Själv (Pär Axel Sahlberg) skriver:

Bokstavstroende kristnas fight mot Darwin har alltid fascinerat mig. Man ville tro att det bara var i USA den existerade, men den står förvånansvärt stark i mer evangelikala kretsar också i vårt land. På ett sätt kan man säga att den visar vilka problem man skaffar sig med en bokstavlig och felriktad läsning. På ett annat sätt rymmer den ett märkligt förhållningssätt till vetenskap. Man undrar var detta slutar? Förutsätter att de inte går till läkare, handlar mat i normala butiker eller sätter sig i en bil, än mindre ett flygplan, eller ser på teve (överallt är det ju vetenskaps rön och teorier som omtolkat världen).

Bloggaren på alertsweden ser till och med de vetenskapliga framstegen och den moderna biologins resultat  som ett tecken på sin tros riktighet, och citerar matematikern John Lennox:

Lennox pekar istället på hur den moderna vetenskapen växte fram under 1500-talet bland kristna forskare, just för att de trodde på en Gud som skapat en begriplig värld.

Och inte bara det! Utan när vi tittar på de resultat som vetenskapen gett oss pekar de i samma riktning. Framförallt när vi tittar på universums perfekt inställda fysiska lagar, och – vilket är mer kontroversiellt – livets existens och informationen i den genetiska koden. Det här pekar snarare på att ”I begynnelsen var Ordet” än att ”I begynnelsen var partiklar som slumpvis rusade genom tomrummet”.

Varken vetenskap eller tro behöver vara dogmatisk. Så länge ingen av dem är det kan de leva utmärkt väl ihop.

Ett svar på ”Tro eller veta om evolutionen”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.