Apologeter och omvända pudlar

Nu sliras det något helt förbannat på den allt gyttjigare politiska och journalistiska spelplanen. På Expressens ledarsida tar Ann-Charlotte Marteus bladet från munnen och kallar bloggosfären för en potta. I UNT gör Beatrice Ask en slags dementi av sin redan inte alltför imponerande pudel.

Det är väldigt mycket ilska i bloggosfären mot Beatrice Ask. Det varken kan eller skall förnekas, inte heller är det oförklarligt. Faktum är att tystnaden från många tidningar är bra mycket mer oförklarlig. Det är vår justitieminister vi talar om: du vet ministern som är satt att övervaka att den rättsliga politiken fungerar, att den ligger i linje med den demokratiska rättsstaten, dess principer och traditioner.

Det är i detta kontext man måste förstå Beatrice Asks klavertramp. För även om det inte precis är ett okänt faktum att man med 349 riksdagsledamöter får med några blåbär. Det går närmast inte att komma ifrån, men det är väldigt olyckligt om ett av dessa blåbär innehar en ministerpost av tyngd. En av de tyngsta posterna som överhuvudtaget existerar är justitieministerposten. På den posten har vi helt enkelt inte råd att låta ett blåbär husera.

Marteus skriver:

En annan skriver att Asks jobb borde övertas av någon med ”bättre balanserat psyke”.
Piratpartisten Anna Troberg anser att Ask bör ”krypa tillbaka in under sin sten”. ”Gammal moderathagga” och ”kisstant” är andra tillmälen från nätets vildhundsmobb, denna spretiga grupp tänkare som ser sig själva som rikets enda sanna försvarare av integritet, respekt och demokrati.

Humorn i hennes raljerande, är hur hon ojar sig över ilskna tillmälen samtidigt som hon själv generaliserande utser bloggosfären till en ”vildhundsmobb”. Det var nog det där med bjälken i ögat, eller nåt!

Det är dessutom fråga om ilskna tillmälen mot en minister som konsekvent över hela mandatperioden valt att nonchalera individens rättigheter. Hennes klantigheter kommer precis strax efter förslaget att ungar för att drogtestas skall kunna tvingas dra ner byxorna och kissa inför främmande människor, allt utan att föräldrarna behöver tillfrågas eller ens informeras. Därav det lite smålåga epitetet ”kisstant”, även om hon i så fall nog borde få sällskap av ”kissgubben” Johan Pehrson när ”äran” över de dumheterna skall fördelas.

Vi är många som försökt följa den här mandatperiodens rättsliga politik, vi är nästan lika många som börjar bli direkt mörkrädda. Misstanken om Asks brist på insikt om rättsstatens fundamenta har funnits där länge, och när vi nu får svart på vitt reagerar vi därefter.

Marteus är inte sen att spela ut genuskortet:

Ask tar, tänker jag mig, spjärn mot den historiska orättvisan och säger: Låt oss inte bara skicka hem kuverten, låt frun få en ledtråd om vad hennes lilla torsk har haft för sig.

Och:

Asks kvinnoperspektiv får många att se rött. Eller blått – högerbloggarna spelar en framträdande roll. Och här och där härskar ett nattståndet mansperspektiv: alla prostituerade är lyckliga horor som hatar sexköpslagen och alla misstänkta män är goda familjefäder. Och några brev, i någon som helst färg, får inte skickas till dessa utsatta hedersknyfflar.

När jag läste det här, så var min reaktion tack och godnatt. Det är så oerhört tendentiöst att jag nästan mår illa. Den som inte anser att sexköpslagen är det bästa som hänt mänskligheten sedan skivat bröd får tydligen inte ha några åsikter i frågan. Jag tänker inte ens ge mig in på ämnet om en lag där det är tillåtet att sälja vad som inte är tillåtet att köpa, men jag vill notera att oavsett vilka skurkar eller hedersknyfflar vi pratar om så handlar det om misstänkta, inte om dömda. Redan att anklagas för brott är för många en katastrof, att få sitt sociala liv sönderslaget på köpet är knappast något som har med genus att göra — det handlar snarare om vanlig rimlig anständighet.

Humorn i Expressens ledare blir extra stor, när Ask själv samtidigt ägnar sin tid och energi åt att ta den lilla pudel hon gjorde och dekapitera den medelst verbal däcksmangling. Saxat från UNT:

Beatrice Ask tycker att hennes kommentar om färgglada kuvert plockades ur sitt sammanhang, i en av många diskussioner som hon menar att även politiker måste kunna delta i.

-Jag har lärt mig väldigt mycket om att vara försiktig med att ge exempel. Det är lite sorgligt för jag tror att vi behöver politiker som deltar i en diskussion. Men man får göra det en annan gång än under ett valår.
Det märks att det närmar sig valet?
-Ja, det är många utspel och annat. Jag skulle önska att vi gjorde mindre av att göra affärer av former och personer och i stället pratade om hur vi ska göra Sverige bättre.

Tydligen tror inte Ask att uttalandet som sådant är problemet, utan att problemet är att det är valår. Surprise Beatrice, åtminstone här på bloggen skulle vi huggit lika hårt om dumheterna kommit ett år tidigare, eller två, eller tre. Det handlar inte om att det är valår, för dina dumheter vinner inga val — det handlar om att du som varande justitieminister är vår garant för att grundläggande rättsprinciper vårdas och hålls levande. Betyget hittills är inte direkt översvallande och det är nu ganska tydligt varför: Det är helt enkelt så att du inte förstår de principer du är satt att vårda. Visst du kan rapa upp rätt plattityder, men de sitter inte i ryggmärgen. Hade de suttit där skulle du aldrig kläckt ur dig något sådant som harangerna om de grälla kuverten, och då skulle du inte heller behöva oroa dig för att dina kommentarer togs ur sitt sammanhang.

Så för att än en gång till slut återvända till Beatrice chefsapologet på Expressen, så kommer den naturliga frågan: Är det denna ministers dumheter du vill försvara?
I så fall är jag inte det minsta avundsjuk på dig, du har verkligen inte någon brist på arbete…

Vi andra ser nog hellre en justitieminister som förstår och kommer ihåg grundläggande rättsprinciper även när hon sitter på seminarier.

7 svar på ”Apologeter och omvända pudlar”

  1. men FFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFF~
     
    som om Asks kön var vad som gjorde oss heligt förbannade! Givetvis INTE själva saken att en JUSTITIEminister vill upphäva själva oskyldighetspresumtionen eller att barn ska kontrolleras oavsett vad deras målsmän har att säga i saken om de har droger på sig!
     
    GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
     
    nu blir jag bara uppgiven 🙁

  2. Amen! *pusta ut* Där slapp all ilska jag känt inom mig i dag ur. Tack för att jag slapp skriva om det hela själv. 😀

  3. Alltid lika skoj att se det krampaktiga försöken att försvara sin möjlighet att tjäna pengar på att förmedla åsikter. Potta hit och kloak dit. Det enda man kan vara någorlunda säker på är att det dör en tidningsläsare varje dag, inte att det tillkommer en.
    Dessutom finns det ett incitament för bloggosfären att ifrågasätta makten. Man lär ju knappast nå en läsarkrets genom att sitta och gnälla på att pöbeln suger. Vad gammelmedia har för anledning att sparka uppåt har jag däremot svårt att se.

  4. Om man väljer rätt papperstidning slipper man bli så irriterad! Hur mycket sosse jag än är har jag i många år haft en praslig SvD på frukostbordet, där man inte bara kan läsa Sanna Raymans intelligenta kommentarer till både det ena och det andra, utan också (bara de sista dagarna) intressanta tankefrön från både Pelle Snickars ( http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/europa-forsoker-balsamera-balzac_4476585.svd ) och Anders Mildner ( http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dagens-unga-har-helt-ratt-kompetens_4469275.svd ).

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.