Andra dagen på ett nytt bloggår

Det har nu gått ett år sen jag klev ner i livbåten, tog en åra och började ro. Det har varit fantastiskt utvecklande för mitt skrivande, för min politiska analys och för mig personligen att skriva de drygt 300 inlägg som det blivit sedan den 5 februari 2009.

Jag måste tacka Marcus för den möjligheten och för all coachning och alla sena nattliga redaktörsinsatser när jag tvekat över publiceraknappen. Vi har haft roligt ihop när vi funderat över hur vi ska svara en särskilt besvärlig kommentar, en sådan där som utmanat hela vår argumentation och fått de ideologiska utgångspunkter vi står på att gunga. Vi har kanske haft ännu roligare ibland, när vi som vi säger, kammat troll. Det har varit många PABD-ögonblick* som känts viktiga eller hisnande, när vi skrivit något som vi verkligen hoppats skulle ge genklang. Som när vi tillsammans i somras gav oss in i fattigdomsdebatten.

Jag måste också tacka alla er som läser, de av er som kommenterar i kommentarsfältet och alla de som kommenterat i andra sammanhang. Det är trots allt samtalet vi vill åt. Jag tänker så mycket bättre tack vare både de av er som berömmer och visar vad som är bra och de av er som kritiserar, letar fel och hittar hål i argumentationen. Tack för ett fantastiskt år som bloggare!

När Marcus i februari för ett år sen frågade mig om jag ville börja gästblogga i livbåten, så hade jag precis bestämt mig för att det var dags att lära sig hur bloggvärlden fungerade. Jag hade precis avslutat två experiment. Ett skrivtekniskt där jag ägnade mig åt att ge mig själv påhittade skrivuppdrag enligt formeln skriv så och så många tecken om X, där X gärna fick vara något främmande som jag normalt inte skulle skriva om. Ett bloggtekniskt: jag startade en blogg Varning för argsint ickerökare i samband med att jag slutade röka (Tyvärr har jag sen dess börjat igen.) för att lära mig hur bloggverktyg, länkande och liknande fungerade. I samma veva uppgraderade jag mitt bloggläsande till RSS-metoden och började följa ett växande antal politiska bloggar.

Att tacka ja till Marcus erbjudande var alltså ett naturligt nästa steg. Jag funderade en hel del på vad jag skulle skriva om och insåg att det skulle förmodligen falla sig naturligt att ta plats brevid Marcus piratliberalism som en till liberal röst i kören. Inlägg baserade på mina reaktioner över nyhetsflödet och bloggflödet som en vass kritiker inifrån av moderaternas allt svagare vilja att stå för liberala värden. Ungefär så såg uppdragsbeskrivningen ut. Nu i efterhand är ju utvecklingen till pirat inte särskilt förvånande.

Mitt första inlägg kom att handla om barnpornografi och Facebookgrupper, vilket är lite lustigt eftersom båda dessa frågor kommit tillbaka senare i min bloggargärning. Men det viktigaste med detta första inlägg var att en av mina största bloggidoler Josh kommenterade det. Det gav mig inspiration och skrivlust att så omedelbart bli bekräftad. Det är kanske just detta – inspiration och bekräftelse – som är bloggandets kärna.

Sen den där första kommentaren har det blivit inlägg av alla möjliga slag. Om vi tar en titt i backspegeln, så har det handlat om:

Längs denna vingliga färd har det funnits några viktiga milstolpar. Steget från moderat till pirat. Valdagen. Integrationsdebatten. Det ska bli spännande att se vad nästa år har att erbjuda.

(*) PABD = Publish and be damned.

4 svar på ”Andra dagen på ett nytt bloggår”

  1. Jag känner mycket väl igen mig i stora delar av din text, trots att jag bara bloggat ett par veckor. När jag i det första inlägg jag skriver, som mest är ett hej-inlägg om hur jag ska börja blogga, får en välkomnande kommentar av Anna Troberg, misstänker jag att känslan är liknande din när Joshen kommenterade.
    Tack för en utmärkt blogg, för övrigt! Både du och Marcus Fridholm skriver alldeles utmärkt, och denna blogg kvalificerar sig tveklöst som en av mina favoriter!

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.