Vi är ju dom goda, eller?

Carl Bildt har den senaste tiden ägnat sig åt att försvara friheten på nätet i en serie bloggposter och två debattartiklar på SvD brännpunkt. Den senaste artikeln är en slutreplik i en debatt där han svarar på Rick Falkvinges debattartikel från i förra veckan. Falkvinge borde applådera initiativ för nätfriheten, skriver han och fortsätter: >Det ...

Carl Bildt har den senaste tiden ägnat sig åt att försvara friheten på nätet i en serie bloggposter och två debattartiklar på SvD brännpunkt.

Den senaste artikeln är en slutreplik i en debatt där han svarar på Rick Falkvinges debattartikel från i förra veckan. Falkvinge borde applådera initiativ för nätfriheten, skriver han och fortsätter:

Det är inte så lite förvånande att Piratpartiets ordförande (27/1) går till storms mot mig för att jag vill göra friheten på nätet också till en viktig fråga när det gäller arbetet för mänskliga rättigheter runt om i världen (21/1).

Jag skulle tro att de allra flesta av dem som verkligen är engagerade för frihets- och integritetsfrågorna på nätet snarare applåderar.

Istället väljer Falkvinge att gå till attack mot mig på ett sätt som antyder att han tycker att Sverige är en brutal diktatur som förtrycker och förföljer sina invånare. Men så är inte fallet. Sverige är en öppen demokrati och en fungerande rättsstat. Och det är inte minst mot den bakgrunden som jag vill göra friheten på nätet som en del också av vår utrikespolitiska profil.

Jag har alltid haft den största respekt för Carl Bildt som politiker, som debattör och som människa. Därför har jag haft svårigheter att göra helt klart för mig vad han egentligen menar. Vad han vet eller tror sig veta som inte vi vet. Vad han vill åstadkomma som inte går att utläsa i alla dessa debattinlägg de senaste veckorna.

Klart är att han upplever nätets frihet som hotad. Det är vad han skriver och jag måste tro honom om att det är vad han menar. Hotet är tydligen utländskt och han vill samla de goda krafterna i världen för att försvara nätet mot detta hot. Vi ska rusta upp på nätet helt enkelt. Mobilisera ett västsamarbete mot den onda fienden. Man får anta att fienden är förtryckarstater som Kina eller Iran.

Jag kommer att tänka på Pär Lagerkvists dikt Nya Vapen:

Blott dåren tror det goda
ej fötts att resa svärd,
om ondskan än må bloda
och söla ner en värld.
Var viss! Om du ej värna
nu vill din tro i strid
skall ingen morgonstjärna
inviga en ny tid.

Men den skrevs under brinnande världskrig 1940, i en situation när krig var något som fördes mellan nationer och när det var lättare att se vem som tillhörde vilken sida.

Dagens krig förs bland annat i dataströmmar i trådar och radiosignaler runt jordklotet. Nationsgränserna är i det närmaste utsuddade och fienden är anonym och flyktig. I detta krig vill Carl Bildt att vi ska gå med. Han vill att vi ska applådera kriget som ska föras för nätets frihet.

Det är bara det att just nu så betyder den mobilisering, som den regering Carl Bildt sitter i har startat för detta krigs skull, att vapnen är riktade mot dig och mig. Det är inte bara fiendens datatrafik de lyssnar på och analyserar för att ge sitt bidrag i detta krig. Det är din och min.

Man brukar säga att sanningen är krigets första offer. Så även denna gång. För om Carl Bildt inte tappat bort sig i pragmatiskt statsmannaskap så vet han fortfarande det jag är säker på att han visste förr. Att ett krig där den egna befolkningen sätts i skottlinjen, det är inget rättfärdigt krig. Jag önskar att han kunde erkänna det. Då skulle vi kunna starta ett samtal om vad som behöver göras, vad som är proportionellt, vad som verkligen skulle kunna rädda nätets frihet.