Den goda staten och det demokratiska underskottet

Jag har länge hyst en stor beundran för Anne Ramberg, advokatsamfundets generalsekreterare. För mig personifierar hon hela den mentalitet som gör juridik till något mer än procedurfrågor och gummistämplar.

De jurister som äger ett stort patos och känsla för rättsstaten, rättsskipning och rättsprinciper är ett viktigt kitt som hindrar lagarna att få absurditetens prägel. De är garanten för att inte en modern Kafka skall få inspiration av att titta på svensk rätt. Anne Ramberg är en av dessa själfyllda jurister som står upp för ett rättssamhälle som vi alla kan tänka oss att leva i.

En jurist med starka åsikter och modet att framföra dem.

Hon har stÃ¥tt pÃ¥ barrikaderna mot dumheterna i FRA-lagen, datalagring, avlyssning och mÃ¥nga andra ”moderna” dumheter. I en artikel pÃ¥ IDG pratar hon om just dessa ”moderna” fenomen:

Sedan hon började som advokat 1976 har det hänt mycket. Paradigmskifte är uttrycket hon använder. Terroristhotet har skapat en stämning som gör att människor går med på lagar som aldrig skulle varit på kartan för tio år sedan.

FRA-lagen och lagen om preventiv avlyssning , en övervakningslag som ger polisen större möjligheter att avlyssna trots att det inte föreligger misstanke om brott, är klubbade medan den så kallade loggningslagen, där telekomoperatörerna åläggs att spara trafikuppgifter i ett år, skjutits upp.

– Integriteten är en av FNs grundläggande mänskliga rättigheter. Om det görs intrång i integriteten måste det finnas tunga skäl för det och staten måste kunna visa att samma mål inte kunnat nås på annat sätt. Det måste vara något som ger den önskade effekten och intrånget måste också stå i proportion till resultatet, säger hon med ett eftertryck som markerar ett hett engagemang.

Det är ord och inga visor, och det är en klarsyn jag önskar att våra politiker kunde ha lite mer av.

Hur viktigt det är illustreras verkligen av en artikel i affärsvärlden där en diskussion förs om datalagringsdirektivet och varför det inte införs nu när det är valår. Beatrice Ask har påstått att det inte är någon ko på isen, men får en motfråga av Anne Ramberg:

Men är det inte en ko på isen då det skulle vara implementerat för väldigt länge sedan och Sverige brukar ju vara bäst i klassen när det gäller att implementera EU-lagstiftning. Är det inte så Beatrice Ask, att regeringen är vettskrämd för att få en ny integritetsdebatt och att det är därför regeringen inte lägger förslaget, frågar Anne Ramberg.

– Nej, vettskrämda är vi inte. Det är ingen ko pÃ¥ isen i sakfrÃ¥gan. Det som är bekymret är att om man inte införlivar direktivet tillräckligt snabbt kan det kosta. Och vi kommer att ge väldigt bra sakskäl till varför vi skjuter pÃ¥ den här frÃ¥gan.

Tomas Bodström, som sagt emot allt Betrice Ask sagt under debatten, höll så klart inte med.

– Det är en ko pÃ¥ isen av tvÃ¥ skäl. För det första sÃ¥ har vi blivit anmälda till EG-domstolen vilket är ganska anmärkningsvärt. Det andra skälet är Ipred-lagen som gör att flera teleoperatörer säger nej och säger att de nu slutar med att spara de här uppgifterna, vilket har blivit ett stort problem för polis och Ã¥klagare. Sedan har vi FRA-lagen där man sparar alla samtal. DÃ¥ har jag väldigt svÃ¥rt att förstÃ¥ varför man inte skulle gÃ¥ vidare med datalagringsdirektivet, säger Thomas Bodström som dock inser och inflikar att det vore politiskt ostrategiskt att implementera datalagringsdirektivet under ett valÃ¥r.

Det som fascinerar i den debatten är att Ask och Bodström håller med varandra om att det inte är en bra idé att implementera datalagringsdirektivet under ett valår! Vän av ordning ställer sig naturligtvis frågan varför?

En annan fascinerande aspekt är att se hur oerhört nerkörd i bodströmsamhällets hjulspår Bodström själv är. För hans invändningar kommer inte från att försvara befolkningens integritet, utan från andra hållet.

Skälet till att ingen av dem vill att frÃ¥gan skall ligga pÃ¥ bordet i Ã¥r är precis det som Ramberg pÃ¥pekar: Ingen av blocken vill ha integritetsdebatten under ett valÃ¥r, eftersom de vet att de bÃ¥da stÃ¥r för en position som blir oerhört svÃ¥r att försvara inför väljarna. Vore frÃ¥gan okontroversiell skulle den redan vara implementerad, sÃ¥ slutledningen är att man helst av allt mörkar frÃ¥gan och fattar beslut när befolkningen tittar Ã¥t ett annat hÃ¥ll — är det inte ett tecken pÃ¥ demokratiskt underskott om nÃ¥got? Ett av alla tecken pÃ¥ hur vi befinner oss pÃ¥ det sluttande planet.

Jag skulle vilja avsluta med två korta citat från IDG-artikeln, det är Anne Ramberg som på två olika ställen konstaterar viktiga poänger:

– Jag tror inte på den goda staten – det är en vanföreställning. Jag tror inte att det är en ond stat heller. Det goda samhället skyddar den enskilde mot statens maktutövning. Det är just det som är en rättsstat och det är en grundpelare för vår demokrati.

och:

– Det finns ett teknikimperativ i dag. Bara för att något är tekniskt möjligt genomför vi det. Så borde det inte vara, säger hon.

Informationssamhället innebär fantastiska möjligheter. Tyvärr är det inte bara fantastiska möjligheter i demokratins och den fria kulturens och kunskapens tjänst, utan i minst lika hög grad fantastiska möjligheter att kartlägga, kontrollera och förtrycka. Staten är inte god, kanske är den inte ond heller, men det är bara när samhället skyddar den enskilde mot maktutövning som det goda överväger.