Spansk glömska

Hos Christian Engström läser jag om det spanska ordförandeskapets debut i den europeiska nationalsporten övervakningshets. Francisco Ros Peran, som är spansk minister med ansvar för telekommunikation och informationsamhället, hade såvitt jag förstår Christians sammanfattning med sig två skarpa förslag när han på en middag skulle sammanfatta ambitionsnivån för Spaniens ordförandeskap över EU inom sitt område. ...

Hos Christian Engström läser jag om det spanska ordförandeskapets debut i den europeiska nationalsporten övervakningshets.

Francisco Ros Peran, som är spansk minister med ansvar för telekommunikation och informationsamhället, hade såvitt jag förstår Christians sammanfattning med sig två skarpa förslag när han på en middag skulle sammanfatta ambitionsnivån för Spaniens ordförandeskap över EU inom sitt område. Eller skarpa och skarpa. Det andra förslaget får nog snarare beskrivas som tämligen oslipat, ovasst, ja rent ut sagt sinnesslött.

Förslag ett är bara mer av samma som vi hört ett tag från ledande europeiska politiker. Intellectual property, för att låna det internationella begreppet, måste skyddas till varje tänkbart pris.

We need new legislation to get young people to respect intellectual property. They think that everthing on the net is free.

Så IPRED1 fungerar inte, enter IPRED2 antar jag. Insikten att lagstiftning inte är en verksam metod för att stoppa genomgripande beteende- och samhällsförändringar verkar vi få vänta på en ny generations politiker innan den slår igenom.

Förslag två är däremot något nytt, åtminstone på den europeiska scenen. Mr Peran vill hjälpa internet att glömma. Information som nått ut till offentligheten och som är misshaglig ska alltså förmås att försvinna. Hörde jag någon säga censur?

Exakt hur denna glömska ska åstadkommas hade inte Mr Peran funderat ut än, men att komma på en metod för statligt inducerad digital glömska som inte möter kriterierna för censur har jag svårt att tro att han lyckas med.

Kan inte någon byta ut alla dessa okunniga dårar vi fått som makthavare mot andra och bättre. Jag begär inte att alla ska försvinna samtidigt. Jag nöjer mig med att några av dem inte har otur när de tänker så fort de närmar sig frågor som har med internet att göra, att några av dem har kvar sin demokratiska kompass även när de tänker kring informationssamhället, att några av dem känner igen repressiva lagar.

I september har vi riksdagsval i Sverige och kan välja bort de politiker som vill riva sönder det vi tillsammans byggt upp, när vi byggde världens största uppslagsverk, samtalsgenerator, kulturspridare, demokratiförsvarare i en enda maskin. Rösta på Piratpartiet den 19 september!

EDIT: Jag hittade texten via HAX