Om Piratpartiets kunskapssyn och människossyn

Lägg 20 minuter på att lyssna på kreativitetsexperten sir Ken Robinson på TED. Hans tankar om kreativitet och utbildning är något vi inom Piratpartiet borde ta med oss när vi funderar över hur vi ska kunna vara ett parti för framtiden. Han säger bland annat:

>Our education system has mined our minds, in the way that we stripp-mined the earth, for a particular commodity and for the future it won’t service.

Han talar om att hela vårt utbildningssystem, hela vårt kunskapsparadigm, är designat för att skapa universitetsprofessorer. Vi har byggt vår skola för att sortera fram de som är lämpade för jobb som ingenjörer, jurister eller forskare. De som har andra talanger eller begåvningsprofiler är den överhuvudtaget inte anpassad för.

Detta grundar sig på en motsättning som finns mellan två sätt att se på kunskap:
Som hierarkisk och därmed möjlig att sortera i bättre eller sämre, sann eller falsk.
Som organisk en oformlig svårdefinierad växande tolkningsrymd om världen.

Skolan och samhället är organiserat runt den hierarkiska kunskapssynen för att det tycks ge mest nytta. Så var det i industrisamhället, men är det verkligen fortfarande så.

Vad vi behöver för framtiden är kreativitet och initiativförmåga. Det gäller Piratpartiet, det gäller Sverige, det gäller Europa, det gäller världen. Jag är övertygad om att svaret på många av framtidens viktigaste frågor kommer att komma från andra yrkesgrupper än ingenjörer, jurister och forskare.

Människosyn och kunskapssyn är oupplösligt ihopflätade. Hur vi definierar att vara människa avgör hur vi ser på kunskap och vice versa.
Jag tror på kunskap som en social process, inte som ansamlande av data.
Jag tror på kunskap som en strävan mot en bättre och mer användbar beskrivning av världen inte som ett definierande av vad som är sant.
Jag tror på kunskap som något starkt personligt och därför omätbart, undflyende och svårdefinierat.
Vi vet sällan vad vi vet. Än mer sällan kan vi veta vad andra vet eller vad vi tillsammans vet. Det enda som återstår är ödmjukhet inför vår okunskap, kombinerat med en sann vilja att hjälpas åt att göra så bra gissningar som möjligt.

Denna syn på kunskap är sammansvetsad, eller möjligen ett resultat av min människosyn.
Jag tror på människans förmåga att definiera sig själv om och när man tillåts det av omgivningen.
Jag tror på människans förmåga till samarbete.
Jag tror på att alla människor i grunden har samma vilja och förmåga till storhet.

##Piratpartiets värderingsdokument

Det är med dessa tankar i bakgrunden jag läser styrelsens dokument om Piratpartiets värderingar. Jag blir först glad över att dokumentet kommit till och att det slår fast viktiga saker om vår organisation som giftermålet mellan svärmarbete, föreningsdemokrati och entreprenörskap. Men efter att ha läst om det, efter att ha läst Mabs kommentarer och Ulf Bjerelds sågning av kunskapssynen det ger uttryck för blir jag betänksam. Vad är det för kunskapssyn och därmed människosyn som det ger uttryck för?

Klara har redan gjort sin tankeväckande tolkning av det, här kommer min analys av de punkter i dokumentet som har bäring på frågan om partiets kunskapssyn:

VI FATTAR BESLUT
: Människosyn: Att fatta beslut är en viktig del av att vara människa – ett existensialistiskt perspektiv.
Kunskapssyn: Det är OK att ha fel.

VI TAR INITIATIV OCH RESPEKTERAR ANDRAS.
: Människosyn: Olikhet är en styrka.
Kunskapssyn: Kunskap uppstår genom att olika alternativ ställs mot varandra. Det som fungerar vinner.
Kunskapssyn: Mångfald är ett värde i sig.

VI RESPEKTERAR KUNSKAP.
: Människosyn: Alla har inte lika mycket att säga till om.
Kunskapssyn: Det finns ett enda rätt svar.
Kunskapssyn: Kunskap är hierarkisk inte relationell.

VI RESPEKTERAR ANDRAS TID OCH ORGANISATIONENS FOKUS.
: Människosyn: Människokärlek
Kunskapssyn: Eftersträvar vi enighet till varje pris? I så fall, på vems villkor? Är det de med mätdata eller sakkunskap som bestämmer?

VI FÖRETRÄDER OSS SJÄLVA.
: Människosyn: Olikhet är en styrka.
Kunskapssyn: Kunskap uppstår genom att olika alternativ ställs mot varandra. Det som fungerar vinner.
Kunskapssyn: Mångfald är ett värde i sig.

Alla kanske inte håller med mig om detta telegramstilsförsök att spåra kunskapssynen och människosynen i värderingsdokumentet. Något har jag också tvingats förenkla för att göra min poäng tydlig. Min poäng är att det saknas en linje. Synen på kunskap och på människan i detta dokument är mycket splittrad. Å ena sidan en varm människokärlek som hyllar det egna initiativet och som paras med en kunskapssyn som bejakar mångfald. Å andra sidan en teknokratisk människosyn som i första hand ser till nytta och förmåga och som ser kunskap som självklart binär, sann eller falsk. Partiet är splittrat just vid motsättningen mellan en hierarkisk och en organisk kunskapssyn. Våra rötter bland ingenjörer och datatekniker krockar med det bejakande av mågfalden som blir en följd av svärmarbetet.

OK, jag kanske övertolkar, vissa kanske skulle säga att jag karikerar. Men tänk efter: Hur tolkas ett sånt här dokument? Hur kan det tolkas? Hur bör det tolkas? Hur ska det användas? Det får inte inrymmas hur mycket tolkningsmöjligheter som helst eftersom det då blir oanvändbart.

##En spjutspets för framtiden

Vi inom Piratpartiet ser oss gärna som en spjutspets mot framtiden. När det gäller informationspolitiken med viss rätt. När det gäller nya metoder för att driva opinion och vikten av medborgarrätt likaså. Men jag hoppas vi kan vara det även när det gäller människosyn i ett bredare perspektiv än det som handlar om integritet och människorätt. En människosyn som inte baserar sig på normalitetsträvan och rädsla för olikhet. En människosyn som kan se den kreativa kraften och förmågan hos de som vågar eller måste vara annorlunda.

Detta kanske inte är Piratpartiets kamp. Det kanske inte går att samlas runt sådana frågor också. Det kanske inte kan underordnas våra idéer om delad kultur, fri kunskap och skyddat privatliv. Men vi borde i varje fall inte stå på fel sida i den kampen.

Jag skriver detta för att vi behöver inte bara ett dokument. Vi behöver en diskussion! Vi behöver remixa dom här tankarna, värderingarna och orden tills de blir något vi som rörelse kan stå för. Den diskussionstråd som startats för detta ekar ödsligt tom. Men det finns en diskussion i bloggosfären. Den behöver leda fram till något. Kanske vi skulle starta en piratepad för remixande av dokumentet. Om ingen redan gjort det.

Om jag var diktator, om jag ”var sakkunskapen” eller hade ”tillgång till mätdata”, då skulle jag dra en lans för ett värderingsdokument som slår fast att vi står på mångfaldens sida inte normalitetens, att vi är ödmjuka inför det omöjliga i att veta säkert och litar på den kunskap som uppstår ur svärmens bästa gissningar.

29 svar på ”Om Piratpartiets kunskapssyn och människossyn”

  1. En viktig och glädjande ansats. Av flera orsaker. Just nu bedrivs undervisning i grundskolan med styrdokumentet LPO-94 i botten. Det är en alldeles utmärkt och bra läroplan. Fantastisk på många sätt och uttrycker med ett annat och torrare språk ungefär din ståndpunkt vad kunskap *kanske* är, något dynamiskt växande.Skolans uppdrag är att möta varje elev individuellt – och skapa mångfald.(Hur man med LPO-94 som styrmedel kan få tanken att ha standardprov och nationella prov för att kontrollera att alla barn i landets 300 kommuner har lärt sig exakt samma glosor och samma mattetal är för mig en gåta, så som jag tolkar läroplanen).Det mest smärtsamma just nu är att vi har en ’liberal’ utbildningsminister som strävar åt ett helt annat håll, bort från de många bra tankar som finns i LPO-94 för att istället söka sig mot det hierarkiska… och sossarna har fått så mycket stryk för att de står för en hopplös ’flumskola’ där man inte kan mäta kunskapen så bra.    Istället för att fortsätta både tanken och striden för att vinna terräng för att nå än längre för att utveckla utbildningen att även omfatta exv elevers kreativa sidor, har sossarna förlorat all kraft och allt självförtroende i skolpolitiken. Man hade en vilja att ”befria” utbildningen, man ville något stort. Nu vågar man inte längre. Hårdraget; Vår nuvarande utbildningsminister har flyttat utbildningstänket 60 år bakåt i tiden… Och sossarna har delvis följt efter… Populistiskt, idiotiskt, sinnessvagt.Obs, jag säger inte att sossarna haft rätt eller gjort allt rätt tidigare, bara att man tillsammans med även en del borgerliga representanter fram till och med LPO-94 hade en del rätt briljanta idéer. Implementeringen av LPO-94 var en bra sak och den pågår delvis ännu. Den har enligt mitt sätt att se inte alls landat – och nu håller man på att hacka sönder de goda intentioner som fanns där. Istället för att utveckla.  (OBS min tolkning av LPO-94 härrör från en läsning jag gjorde för många år sen, då jag blev glatt överraskad. Det är möjligt jag skulle läsa läroplanen med andra ögon idag).SÅ. Jag önskar hett att Piratpartiet kan vara med att vitalisera även denna debatt. Den sammanflätade frågan; synen på människan och hennes kunskap.   

  2. Tack Göran! Kul läsning och jag har en liknande tolkning av värdedokumentet – det ger en splittrad syn på kunskap. Det finns dels den binära, hårda och råa datateknikern som läst mikroteknik. Sedan finns det den filosofisk-kulturella ”organiska” då och då. Men ingen enhet.Läs gärna mitt senaste inlägg om en kompis och mitt remixkultur-experiment!

  3. Mjau jag tror jag håller med här också. Vi behöver – om inte lämna – så iaf ifrågasätta den hierarkiska synen på kunskap.

  4. GöranEtt otroligt bra inlägg. Jag kommer, av förklarliga skäl då jag kandiderar för (S) i Sthlms län, inte rösta på (PP) men onekligen så är ni en kraft som påverkar och utmanar tidigare dogmer. Bra jobbat!MvhJohan

  5. Mycket bra skrivet. Jag har också reagerat på det teknokratiska i dokumentet, som i bästa fall gör oss till ett oförstående parti inför människors varierande situation och i värsta fall gör vårt ställningstagande oförståbart.

  6. Om vi vill fördjupa oss i vad vi tycker om hierarki och kunskap och hitta nya sätt att beskriva PP på, så finns t.ex ”Action research” och ”Interactive research”, en slags forskning/utvecklings metod sen 40-talet som blir mer och mer aktuell. Ge det 5 minuter på google, och efter det så har du nog redan hittat nya sätt att beskriva PP på.

  7. @Anders

    Det är en stor sorg hur politiken, forskningsfronten och yrkeskunskapen hos lärarkåren aldrig tycks vara i synk när det gäller hur undervisning bör bedrivas.

    När vi har en bra läroplan, när vi har ett fantastiskt kunskapsläge bland svenska didaktiker – forskare och lärarutbildare, när vi har en ström av nya engagerade och välutbildade nya lärare på väg in i skolan, då får vi en skolminister som inte verkar ha läst en bok eller artikel om den pedagogiska utvecklingen som kommit ut efter hans egen födelse. Sorgligt!

    Skolpolitik har länge varit mitt största intresse. Jag inser att jag kanske borde se till att det syns här på bloggen ibland.

  8. @Olof

    Jag läste bloggposten men sköt upp att läsa själva textexperiment. *Lat*

    Tack för berömmet! Vill du hjälpa till att remixa texten? Ska vi starta en ”padda”?

    @Klara och Mikael

    Tack för berömmet! Vill ni också hjälpa till att remixa texten? I så fall startar vi en ”padda”!

  9. @Eij

    Jo aktionforskningsperspektivet som kändes hopplöst flummigt när det skulle förklaras av min lärare på pedagogen för en massa år sen känns ju numera fullt användbart. Är man en svärm som vill knäcka ett problem så är ju olika former av iterativa processer nästan nödvändiga för att ordna arbetet.

    Men som jag ser det är Piratpartiets utmaning i det här sammanhanget inte att finna ny och bättre kunskap, utan att kunna samlas runt något av alla (lite mer svepande) alternativa perspektiv istället för att gräva ner oss i detaljdefinitioner. Det svåra är inte att finna ståndpunkter det svåra är att tillsammans välja en beskrivning av vilka vi är.

  10. För det första så vill jag ge en vink till Johan, även jag känner yttersta respekt för dig som ”meningsmotståndare”. Jag använde citationstecken för att jag tror att vi har många beröringspunkter också.

    Det här är en oerhört viktig diskussion. Dels för att själva sakfrågan som sådan är viktig, men i minst lika hög grad för att det finns ett så stort mått av omedvetenhet inför den egna ståndpunkter och hela frågan.
    Jag får säga att jag skriver under på det mesta Göran sagt, och tror att vi måste remixa. Jag är gärna med i en ”padda”.
  11. Det får inte inrymmas hur mycket tolkningsmöjligheter som helst eftersom det då blir oanvändbart.”Är inte det här en motsägelse mot vad du säger om kunskapssyn? Där du säger ”Kunskap uppstår genom att olika alternativ ställs mot varandra. Det som fungerar vinner.” och ”Mångfald är ett värde i sig.”Är inte snarare tillgången till många olika tolkningsmöjligheter – mångfald?Om X bestämmer hur många tolkningsmöjligheter där ska finnas, har ett auktoritärt system redan börjat uppstå.

  12. Först när det gäller skolpolitik är det så att vi har elever (och skolor, på grund av segregationen) på helt olika utvecklingsnivåer. Den som vikarierat som lärare vet att en undervisning baserat på en hierarkisk kunskapssyn tyvärr blir nödvändig i klasser vars elever fortfarande lever i industrisamhället. Eller inte ens nått dit… Medan på andra skolor eleverna kan ges en uppgift och kreativt löser den alldeles på egen hand.

    Man kan inte önsketänka en enhetlig pedagogik oberoende av situationen. Och det är väl alla läroplaners största brist.

    Den teknokratiska tonen i förslaget till värdedokument är inte enbart på grund av slagsidan i PP:s medlemskår. Det beror också på utvecklingsnivån hos dem som PP är en reaktion mot. Ett teknokratiskt upplysningsperspektiv är liksom ett framsteg mot den icke falsifierbara mysticismen bland de upphovsmannatroende eller säkerhetsreligiösa…Det är förstås min värdering. 🙂

  13. @Joakim

    Jag tycker inte det finns en motsättning. Man kan inse att kunskap är organisk och att man därför behöver så många  ingångsvärden som möjligt, så mycket mångfald som möjligt, och samtidigt arbeta för en enhetlig slutprodukt, en slags just nu bästa möjliga beskrivning av mångfalden. Den beskrivning behöver i så fall för att ha ett bra förklaringsvärde eller göra nytta vara så fri som möjligt från inre motsägelser även om sådan fanns i den värderings eller kunskapssamling man utgick från.

    För mig känns det främmande att ge upp ansträngningen att samtala sig fram till enhetligt eller enhet. Det är enligt min mening inte den självklara slutsatsen av att man ser kunskap som växande, organisk och mångsbottnad.

    Auktoritärt blir bara systemet om det påtvingas oss av auktoritära ledare eller av vår auktoritetstro. Om vi tillsammans skapar det eller om vi anammar det bästa från äkta auktoriteter (dvs sådana vi ger auktoritet för att vi tror och litar på dem) så går det att skapa rättesnören som vi äger tillsammans.

    Eller jag tror och hoppas det. För om jag slutade tro och hoppas det så skulle jag sluta som cynisk anarkist/nihilist.

  14. @Bengt

    Just det faktum att ”vi har elever (och skolor, på grund av segregationen) på helt olika utvecklingsnivåer” är en av orsakerna till att den hierarkiska kunskapssynen blir så farlig. Om vi blev bättre på att premiera olika sorters begåvning, olika sorters kunskap så skulle det minska segregation. Det är jag övertygad om.

    I min lärargärning – bland vuxna såväl som i den vanliga skolan – har jag lagt mig vinn om att undvika den hierarkiska kunskapssynen.

    Intressant tanke att våra värderingar och vårt partis ”tonalitet” formats i kontrast mot det/dem vi bekämpar. Så har jag aldrig tänkt på det. Det tar jag verkligen med mig i mina vidare funderingar.

  15. Bra analys! Hoppas ni får fram ett bättre förslag.Och om jag får komma med önskemål så vore det oerhört intressant om ni kan kombinera människosyns- och kunskapssyns-analysen med analys av organisationssyn och möjligheten att skapa en organisation som har förmågan att skapa handlingsfrihet åt sig själv, upprätthåller förmågan att handla och som handlar när det finns en möjlighet att påverka. Dvs med inspiration av Sun Tzu. Allt detta finns redan i Piratpartiets arbetsformer och i svärmarbetet, men det som saknas är en fungarande kodifiering av det.

  16. Hello: Jag har varit med i ett annat sådant kluster där ett värderingsdokument håller på att skapas. Det har också en padda. Ska se om jag hittar länken dit. Det ligger i en chat jag lämnat nämligen 🙂

  17. @Bengt och Göran
    Det där med att man formas av sina motståndare är brilliant, och till stor del är det nog sant.
    Men det var inte det jag tänkte kommentera utan kunskapssynen i skolan. För ett gäng år sedan så var jag tillfälligt på Interaktiva Institutet i Stockholm och forskade kring IT-stöd för lärande. Och bl a så genomförde jag en 24 timmars actionworkshop med ett antal inbjudna pedagoger, beteendevetare, designers, programmerare och entreprenörer.
    Temat för workshoppen var ”Bygg en IT-applikation som avprogrammerar användaren från skador av att ha gått i den svenska grundskolan.”
    Vilka dessa skador var var inte definierat utan upp till deltagarna att bestämma. Genom att göra djupintervjuer av varandra så identifierade workshoppen en skolskada som alla deltagare led av i större eller mindre grad. Och den skadan vara att man uppfattade kunskap som uppdelat i olika discipliner, dvs hierarkisk. Man konstaterade också att det var en rätt allvarlig skada som förhindrade innovationer och samhällsutveckling genom att större delen av befolkningen var för begränsade i sitt tänkande.
    Sen designade, prototypade och testkörde man en applikation som visade användaren på dolda samband mellan olika kunskaper inom skilda discipliner. Djupintervjuer med testpersonerna visade på att de på bara nån timmes användning hade förändrat sin kunskapssyn.
    Intressant var att även workshop deltagarna själva förändrade sin kunskapssyn av arbetet med detta. Och ännu intressantare var att i intervjuer 6 månader senare så rapporterade både testpersoner och workshopdeltagare att de fått ett flertal nya insikter och aha-upplevelser kring kunskap som något radikalt annorlunda än de föreställt sig före sitt deltagande, och att dessa nya insikter och aha-upplevelser fortsatte att komma i en stadig ström trots att det gått månader sedan workshoppen.
    Så, vad jag vill ha sagt med detta är att det är väldigt viktigt att ta tag i frågan om piratpartiets kunskapssyn och samtidigt säga att det egentligen inte behöver vara så svårt att förändra den. Med rätt metod så kan det gå på ett dygn eller mindre.
     
     

  18. @Rasmus

    Spännande historia! Jag använde själv diverse metoder att skjuta på folks inlärda kunskapssyn när jag arbetade som utbildningskonsult i IT-världen på 90-talet. Men något sådär effektivt och smart kom jag aldrig på.

    Däremot hade jag en diskussionsövning baserad på de gamla camelpaketen och vad man kunde hitta för figurer på dromedarens rygg. 😛

  19. @ Göran. Jag skulle gärna se fler inlägg om kunskap/skola från din sida. Gärna kopplat till en breddning av vad Piratpartiet vill.  Partikamrater till mig (S) säger så här: ”Piratpartiet behövs ju inte, (MP) har ju tagit hela biten om integritet och dom är ju vårt stödparti. Saken är biff”…
     
    I min värld är saken inte alls biff. Just nu har piratfrågor viss medvind inom SAP. Men det räcker inte. Alliansen har jag inget förtroende alls för, C och FP, som på papperet borde ha stått upp i integritetsdebatten gjorde det inte. Alls.
     
    Jag ser det som nödvändigt att PP bir en så bred och god politisk kraft det går. OM PP kan formulera även en god kunskapssyn som man vart efter även kan bygga en skolpolitik på, tja, hur vackert vore inte det!?
    Min tanke är också att PP genom detta skulle kunna mota bort det evinnerliga tjatet om att ”Ni bara är en hoper finniga glin som vill ha allting gratis genom att fildela och driva sajter som Pirate BAy”… (Ja, den sammanblandingen görs).
    Utan att förlora fokus för att komma in i riksdagen bedriva integritetsfrågorna, ändå bredda till nya områden som kan visa omvärlden att PP, det är ett gäng riktigt politiskt begåvade typer.
    (Själv gnetar jag på inom SAP, främst kring samma frågor som PP driver).

  20. @Anders

    Det är svårare för mig att skriva om skola och utbildning, eftersom jag där inte är lekman 🙂

    Jag märker att jag blir tveksam, osäker och självcensurerande på ett helt annat sätt än i ämnen där jag har en grundare kompetens. Märkligt, men sant.

    Jag ska försöka arbeta bort de där självtviveln.

  21. Det är klart du skall skriva om pedagogik Göran, använd mig som bollplank om du tvivlar. Det är bättre att jag får vara din kritiker än du själv, du är alldeles för hård…

  22. @ Göran, även Marcus.
    Här snuddar du vid en problematik jag känner igen, men hos mig tar den sig annat uttryck: Periodvis har jag svårt att överhuvudtaget blogga. Jag är noga med text, vill att den ska bli rätt. Text är mitt yrke. Romantext, oftast känslomässigt baserad text. Det är känslor jag levererar, inom ramen för en berättelse.
    Jag kan ha stor lust att skriva om flera ämnen, slår mig ned vid datorn, men får fingerhäfta. För jag har så svårt att bara blada ur mig en text på de där 20 minuterna jag kan anslå till bloggande. Jag vill ”författa” texten, att den motsvarar min vision av en ’bra’ text. Då räcker det inte med 20 minuter. Då krävs det 8-10 timmars skrivande för att 3000 tecken ska se avslappade och inte alls anspråksfulla ut och ändå vara inte bara lättlästa utan också läsvärda…
    Bloggen är för mig en pina och ett helvete där jag tvingar mig själv att skriva texter snabbare och sämre än min egen smak vill…
    Du skriver om självtvivel. Kanske har jag det också, men det känns mest som ett inre Argusöga som egentligen vill stryka all skit som kommer ur mig och helst ha eoner av tid till förfogande för att mejsla ut de få vackra ordpärlorna.
    * * *
    Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, försök närma dig ämnet, pedagogik och utbildning. Kunskap. Det här inlägget ger mig aning att du har saker värda att dela med dig.
    Jag utbildar själv människor i olika sammanhang och kan delvis delge mina erfarenheter i seminarieform där jag talar om bla behovet av ledarskap för att skapa rum och arena för ett bra lärande, under vissa betingelser.
    Min största erfarenhetsbas kommer ur att jag utbildat jag vet inte hur många hundra personer per år att hoppa fallskärm. År efter år.
    Så står jag nu här, proppad av en massa praktisk metodik att möta stress och rädsla och att få människor att utvecklas, men jag har svårt att bilda ’skola’ eller ’systematisera’ min kunskap att lära ut detta, eller att generalisera den för att lyfta över den till nya användningsområden.
    … Detta skriver jag också som en sorts förklaring till att jag tror mig förstå din (Görans)  problematik. För hur skriver man egentligen om det man själv är uppfylld av och ser hela komplexiteten i?
    Hur kokar man ner sin levande kunskap till något kort och begripligt?
    Inte desto mindre hoppas jag att du försöker. Och vill!

  23. @Anders (och Marcus)

    Det är på sätt och vis som du beskriver Anders. Det är delvis en fråga om pretentioner. Jag vet hur mycket jag vet, hur väl underbyggda resonemang jag borde kunna föra om pedagogiska spörsmål. Hur mycket suddig argumentation, hur mycket  gissningar och förenklingar, jag skulle kunna undvika inom ett område där jag faktiskt besitter riktig sakkunskap jämfört med när jag skriver om kulturfrågor, upphovsrätt, juridik, konstitutionell frågor etc där jag bara är lekman. Och under trycket från de kraven ger jag upp. Mängden reearch jag skulle behöva göra för att leva upp till mina egna krav kväver texterna i deras linda.

    En annan sida av saken är den tysta kunskapen (tacit knowledge) som du talar om Anders. Det är svårt att sätta ord på en del av det jag vet om pedagogiska processer. Det är inte verbal kunskap och det är en utmaning att verbalisera den.

    Men jag hör vad ni säger. Jag ska försöka sänka min ribba. Jag ska försöka komma över känslan av att om jag skriver om pedagogik och skolfrågor så måste det vara perfekt. Ni har kanske rätt i att det vore viktigt och värdefullt.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.