Det är inte dina minareter

Jag vet inte vart jag har haft huvudet den senaste veckan, men först nu upptäcker jag att Schweizarna har folkomröstat om ett minaretförbud. 57% tycker att de har rätt att bestämma vilken typ av torn grannen får bygga.

Här är det inte fråga om svenska bygglovsstrider. Det är frågan om att man, även om man har bygglov för ett torn, inte får bygga sitt torn om tornet är en minaret. Jag undrar lite över definitionen här. En minaret är ett torn som det står en böneutropare i. Får man bygga ett minaretliknande torn om man lovar att inte ställa en böneutropare (eller en mer modern bandspelarbaserad lösning på samma problem) i tornet. Om man får det är det ju bara för muslimerna att bygga sina torn utan böneutropare och förvara dessa någon annanstans. Eller är det själva utformningen av tornen som är förbjuden. Vill Schweizarna slippa se inslag av främmande arkitektur i sitt välstädade land. I så fall föreslår jag att Schweiz muslimer bygger gigantiska gökklockor istället med böneutropare i form av mekaniska fåglar som hoppar ut och ropar.

Vad är det här för trams. Och svenska liberaler klagar över vad vi lagstiftar om. Om detta nu blir lag i Schweiz är den dum på så många sätt att den borde implodera.

1. Juridiskt: Lagstiftning bör vara definierad med ett minimum av godtycke. Här stupar lagen på svårigheten att definiera en minaret. Var går gränsen man nu inte får överskrida?
2. Moraliskt: Att utöva sin religion är en mänsklig rättighet. Att inskränka folks möjligheter till detta är ett brott mot Europakonventionen.
3. Politiskt: För mig som liberal alltså – som om det inte finns nog med tossiga lagar.
4. Pragmatiskt: Om man nu tror på det muslimska hotet mot västvärlden (vilket jag iofs inte gör) är det då så smart att dra uppmärksamheten till sig som de mest välstrukturerade islamhatarna?

Det finns säkert fler skäl än dessa att undvika minaretförbud, men så här mitt i natten har jag svårt att komma på dem. Däremot kan jag berätta att jag under tre års tid arbetade i huset brevid en minaret och den störde då aldrig mig. Det var lite trevligt under muslimska högtider, när det var världens myller av folk på gatan utanför kontoret.

Trots att detta händer i Schweiz, som vi i normala fall inte bryr oss särskilt mycket om, så berör tydligen minaretfrågan oss svenskar. Det har väl att göra med alla gånger den varit uppe på dagordningen i olika avkrokar i vårt avlånga land. Man kan riktigt höra hur vardagsrasisterna, islamofoberna och patrioterna sitter och filar på upprop för ett utökat folkomröstande i gamla Svedala. Nåväl, en kort sammanfattning av vad som skrivits idag kan ju vara på sin plats. Ett litet smakprov på den svenska debatten kring Islams vara eller inte vara.

Oscar Fredriksson poängterar att båda sidors extremister tjänar på konflikten och att den tysta majoriteten i mitten måste sätta ner foten. (Nu verkar ju den tysta majoriteten inte vara i majoritet just i Schweiz, men ändå.)

Markus Ketolainen anser att:

Islam är en totalitär ideologi med små inslag av ”religion” vars enda syfte är att dominera världen.

Och det är det ju hans demokratiska rättighet att göra.

Niklas Dougherty förklarar som vanligt hur det ligger till:

Är man inte för denna pluralism är man inte heller för demokrati (som är politisk pluralism) eller marknadsekonomi (som är ekonomisk pluralism). Är man inte för mångfald är man för enfald, det vill säga en påtvingad politisk, religiös, ekonomisk eller moralisk modell som ska gälla alla. Så som i Saudiarabien.

Och enfaldiga som en Schweizare vill vi väl inte vara?

jj:n menar att demokrati utan religionsfrihet är omöjligt.

Klartexten ser minareterna som en symbol för islams expansion och verkar anse att Schweizarna modigt har stoppat ett fientligt invasionsförsök. Eller med hans egna ord:

I Schweiz, som i övriga Europa, har islam växt med en rasande fart! Detta oroar folk. Man inser att om detta fortsätter så är det bara en tidsfråga innan Schweiz är muslimskt.

Det kulturella självförtroendet är dåligt när man bara utgår från att den svaga minoritetskulturen kommer att krossa den starka majoritetskulturen om den bara får tid på sig.

Den hälsosamme ekonomisten tycker sig se ett starkt argument för representativ demokrati framför direktdemokrati.

Leffe45 räcker lång näsa åt etablissemanget i Schweiz och anser att den demokratiska västvärldens svar på antidemokratiska kränkningar i andra länder sska vara att kränka tillbaka med samma glada antidemokratiska humör.

Lindrig huliganism tycker helt enkelt att Schweizare är dumma i huvudet.

Andreas på Andreas blogg funderar kring om en folkomröstning hade gjort nazisternas folkmord bättre, och konstaterar att det finns värden som är större än att de går att avskaffa med demokratiska beslut.

Sänd mina rötter regn anser att det är något ruttet i Schweiz.

Sakine Madon tycker att det är absurt hur lätt yttrandefriheten väger för lagstiftare. Hon vill sätta en kudde för ansiktet.

Viskningar och rop hurrar för Schweizarna. Sverige däremot håller på att kvävas i mångkulturens avigsidor.

Avva tycker det är en mörk dag för liberalismen när yttrandefriheten kan skydda assholes och förbjuda minareter.

Vi är som synes inte särskilt överens. Men jag hoppas att de flesta av oss kan vara ärliga nog att erkänna att det inte handlar om minareter. Det handlar om något annat, något djupare, svartare och mänskligare. Fruktan.