En påminnelse om fulspelet kring FRA

Om det är någon som glömt exakt varför jag och så många med mig bestämde sig för att lämna alliansen…

När jag ser det här, så rinner det till. Jag minns känslan jag hade första gången jag hörde det här. Känslan av att det bubblar hela vägen nerifrån tårna tills det hotar att spränga mig. Det finns helt enkelt inga ursäkter som duger.

Nu skall sägas att även om jag är förbannad på Fredrick och Annie, så är det inte främst de som får det att koka inom mig. Istället riktar sig min ilska mot den i det närmaste exempellöst metodiska ”divide and conquer”-taktik som alliansen tillämpade i FRA-frågan. Den riktar sig mot partiledare som låter den egna prestigen stiga sig åt huvudet; mot Lars Lindblad, Johan Pehrson och Roger Tiefensee de respektive gruppledarna i m, fp och c, som inte tycks förstå gränserna för sina uppgifter; den riktar sig mot totala nötter utan känsla för demokratiska spelregler som till exempel Isabella Jernbeck, och den riktar sig mot alla de som satt tysta på sitt arsle och betraktade farsen utan att protestera.

Att de dessutom kan tycka att det är OK att i sak ljuga om skälen till utkvittning, och därmed fuska med ett system som är menat att se till att sjukdom och ofrånkomlig frånvaro inte påverkar beslutskraften, det är väldigt magstarkt. Betänk att det är samma människor som tycker det är helt OK att försäkringskassan och a-kassan får drakoniska kontrolldirektiv. Hur trovärdig är man i sitt värv om man själv missbrukar det demokratiska systemet för sina egna syften?

Jag insåg att om det var något detta visade, så var det att det finns regeringsduglighet och regeringsduglighet. Vill man ha maximal reinfeldtsk regeringsduglighet kan man låna sitt politiska system från Kina. Vill man däremot ha verklig demokratisk regeringsduglighet, så är det tveksamt om man ens kan hitta den i Sveriges Riksdag i nuläget?

Det är bara två veckor kvar till omröstning om FRA 2.0, fortfarande finns chansen för ett antal alliansmedlemmar att rehabilitera sig. Ta den chansen, det lär inte komma speciellt många fler.

Lars Lindblad, gruppledare m
Johan Pehrson, gruppledare fp
Roger Tiefensee, gruppledare c

9 svar på ”En påminnelse om fulspelet kring FRA”

  1. @Essbeck: Töllborg har precis samma inställning till det hela som jag. Det är inte så att jag tror att staten är ”ute efter mig”, eller att staten är ”ond” per se – men stater gör onda saker, och Sverige är inte ett undantag.

    De som påstår att vi visst kan ha ett FRA som har tillgång till all vår kommunikation, utan att det innebär massavlyssning, ett hot mot demokratin och det fria ordet har fel. De är antingen godtrogna, absurt naiva, obildade i historia eller oförmögna att lära sig av just historien. Skapar vi sådana system så kommer de missbrukas, det är inte mer med det. Som Töllborg säger, skulle det krävas kontrollanter med aktiv och träffsäker paranoia i kombination med bristande självbevarelsedrift och ett helvetes patos. Jag är inte ens säker på att det finns sådana människor, och de är hur som helst inte många om de finns — och om de finns så sitter de inte på några sådana positioner.

  2. Det vankas nam-nam vid kättgrytorna för alla goda ja-sägare som Lars Lindblad, Johan Pehrson och Roger Tiefensee, inbillar de sig. De kommer att belönas efter prestation. Historien kommer i bästa fall att döma dem som Neville Chamberlain och hans uttalande ”fred i vår tid”.

    Alternativet till FRA är enkelt, man gör som man alltid har gjort. Man lyssnar på de man har misstankar mot. Våra säkerhetstjänster har redan koll på det.

    Att ”skydda” demokratin genom att tillämpa samma metoder som nyttjas i diktaturer, för att där skydda makten är inte förenligt med grundfundamenten för demokratin. Man kan inte skydda demokratin genom att avskaffa den.

    ”Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp.”
    – Tage Danielsson

    .-= Dennis Homo Sapiens Nilssons senaste blog ..Vs Velez (Previa) Academia que amargada se te ve + Tema nuevo bombos =-.

  3. Finns ett citat från en herr Benjamin Franklin som sades för många år sedan:

    ”Den som uppoffrar frihet, för en gnutta säkerhet förtjänar varken eller.”

    Om man kunde tillämpa det i praktiken, så hade det varit ett stort steg framåt. Men i nuläget är vi mer och mer på väg mot det så kallade ”Bodström-samhället” eller också känd som ”1984”. Det är på fram marsch, och det kommer snabbt. Dom som inbillar sig att ”sånt händer inte i Sverige” är otroligt naiva, och bör utbilda sig själva till att faktiskt veta vad som pågår runtomkring dom.

  4. @Michael: Det som följer är inte ett försök att leka besserwisser, utan menat som ett fördjupande:

    Originalet som rätt garanterat är från Franklin: ”Sell not virtue to purchase wealth, nor Liberty to purchase power.” Med svenska ord: Sälj inte dygd för rikedom eller frihet för makt.

    I en senare bok av Richard Jackson, där Franklin var bidragande publicist fanns mottot: ”Those who would give up essential liberty to obtain a little temporary safety, deserve neither liberty nor safety”. Försöker man översätta det så korrekt som möjligt så blir det: ”De som skulle ge upp essentiell frihet för att få en smula temporär säkerhet, förtjänar varken frihet eller säkerhet.” Det har i sin tur lett till derivatet: ”Den som säljer ut sin frihet för att få säkerhet, förtjänar ingetdera och kommer att förlora båda.”

    På vissa sätt är originalfraserna kraftfullare. Det handlar som jag ser det om att behålla sin själ, sin heder och sin frihet, och att se var de verkliga värdena finns.
    Eller för att försöka sammanfatta kärnan i resonemanget:

    Ge inte upp din heder och moral för pengars skull, köp dig inte makt eller trygghet genom att sälja ut grundläggande friheter. Frihet och heder är essentiella principer och den som inte förstår det förtjänar vare sig frihet, trygghet eller inflytande.

    Sätt det i relation till hur alltför många av våra politiker beter sig, hur de balanserar och kompromissar utan att se värdet i de saker som kompromissas bort. Det är inte svårt att se att Franklins tankar är lika aktuella idag som någonsin.

    De flesta av de politiker vi ser idag är inga Churchills, utan kommer viftande med dasspapper i handen och utropar ”fred i vår tid” utan att ens förstå att stumpen som håller pappret inte är en hel arm utan bara det som blev kvar efter ”kompromissen”.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.