Hur undviker vi patenttrollen?

Ett av de svåraste kapitlen ifråga om patent, är hur systemet rids av aktörer vars idé om hur man skaffar sig intäkter är att stämma innovatörer. De kallas patenttroll, patent warehouses, eller Non-Practicing Entities, och är en plåga för alla seriösa aktörer. Patenttrollen i sig är nästan skäl nog att ifrågasätta patentsystemets legitimitet. Kombinera fenomenet patenttroll med patentbombmattor, och stora patentportföljer i storföretagens kassaskåp, och det är lätt att få bilden av ett vattensjukt system i kraftigt behov av rejäla reformer.

För att förklara patenttrollens affärsidé lite mer djupgående, så går det till så här:
Patenttrollsföretaget köper in oanvända patent i massor. Det är ofta fråga om saker som aldrig blev produkter, där uppfinnaren inte lyckats hitta finansiering eller marknad för sin idé. Ofta handlar det dessutom om högteknologiska patent inom elektronik, medicin, optik och liknande områden. Patenten köps ofta in billigt — inte sällan från mellanhänder, som i sin tur köpt dem för en skitsumma när uppfinnaren desperat försökt fylla den ekande tomma skattkistan.

Nittiofem av hundra sådana patent kommer aldrig att komma i spel, eftersom de helt enkelt var precis så ointressanta som priset antyder. Men de sista procenten på marginalen bidrar till det minfält som det moderna patentsystemet tyvärr håller på att utvecklas till.

För det som händer är att patenttrollen tålmodigt inväntar att någon skall trampa på någon av deras landminor. När någon gör det så skickas en varning ut till den olycklige, som uppmanas att licensiera, överge sin uppfinning, eller förvänta sig en stämning.

Most Litigious NPEs in the US (NPE = Non-Practicing Entity)
NPE Name Total Cases % since 2003
Acacia Technologies 319 78%
Rates Technology Inc 134 31%
Millennium LP 101 91%
Cygnus Telecommunications Technology LLC 69 45%
General Patent Corp International 66 55%
Plutus IP 65 100%
Papst Licensing GmbH 60 53%
F&G Research Inc 56 91%
Catch Curve Inc 54 69%
Ronald A Katz Technology Licensing 54 89%

*Source: PatentFreedom © 2009 Data captured as of January 1, 2009*

De tacksammaste offren är dels försvarslösa uppfinnare, vars plånbok eller situation inte tillåter att de tar striden. De kan mycket väl sitta i situationen att det är billigare att lösa en tveksam licens, än att slåss och därmed både få bekosta advokater, riskera att få betala skadestånd och rättegångskostnader och dessutom försena sin egen produkt.

En annan typ av tacksamma offer är stora företag, som ofta hellre gör upp i godo så länge patenttrollen inte gapar för stort. Microsoft har till exempel drabbats mer än en gång, men även andra stora företag har fått öppna plånboken. Ofta handlar det om mångmiljonbelopp och skumma licenser för att tysta patenttroll som för egen del inte bidrar till något själva. Skall man vara oerhört snäll, så kan man möjligen sträcka sig till att säga att den plats de har i ekosystemet är att vara en soptipp för uppfinnare som gett upp att använda sina patent, och som får några kronor för besväret att skrota sina hjärtebarn.

Hur som haver, så är patenttrollen en stor anledning till att så många patent som borde övergå till public domain hålls vid liv långt efter bäst före datum. Att det är möjligt beror på att det överlag är väldigt billigt att hålla patentet vid liv. För en liten uppfinnare kan kostnaden verka tuff, men för ett patentlager som räknar med några tunga licensieringar/skadestånd/förlikningar, så är det kaffepengar.

###Ett möjligt motgift?

I slutet av bambuservideon här under, kommer Jacob Hallén med idén att förändra kostnaden för att upprätthålla ett patent. Istället för låg och linjär, föreslår han att den är initialt låg men ökar logaritmiskt.

Intressant för resonemanget är att väldigt många av de patent som används för att snyta åt sig licenspengar eller skadestånd utan egen produktion eller verksamhet överhuvudtaget är aningen äldre. De köps inte år ett, två eller fem, utan snarare år tio, tolv eller fjorton. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att man kan vara ännu mer drastisk:

Formeln för kurvan är: x = (x-1)\*0,85+1 med startvärde för summa år fyra är 500 och startvärde för x år fem är 3 (år fem blir det med andra ord 500\*3). Det är bara ett utkast som är lite mer drastiskt än Jacob Halléns, men som samtidigt inte drar iväg totalt i änden på kurvan — eftersom x minskar med tid.

Man kan mycket väl tänka sig att på det här sättet se till att det endast är de mest lönsamma patenten som det är meningsfullt att hålla liv i.

###Inte utan moln på himlen

Idén har som jag ser det tre svagheter:

Den första svagheten är för produkter med långa utvecklingstider — till exempel medicinpatent. De börjar kosta rejäla kulor innan de ens har möjlighet att komma ut på marknaden.

Den andra är motsatt problem för saker med väldigt kort halveringstid. Primärt pratar vi IT vilket bara är ytterligare ett argument mot att tillåta patent på mjukvara — något som man om och om igen försöker smyga in i EU, och som redan är faktum i USA.

Den sista svagheten, och på många sätt den allvarligaste, är att det möjliggör en slags utpressningssituation mellan uppfinnare och finansiär. Om finansieringsdiskussionerna pågår när patentet redan har några år på nacken, kan finansiären välja att dra förhandlingarna i långbänk i förhoppningen att uppfinnaren inte har råd att upprätthålla patentet. Antingen för att förbättra sitt förhandlingsläge, eller för att kunna utnyttja det förfallna patentet för att slippa förhandling överhuvudtaget.

Det bör gå att kompensera för svagheterna, och fördelarna är intressanta. Till exempel kommer patenttrollen upptäcka att deras patentportföljer blir väldigt dyra. En annan effekt är att det blir dyrt att lägga så kallade patentbombmattor för att hindra konkurrenter att komma in på en marknad. En tredje effekt är att det plötsligt blir kostsamt för stora företag att upprätthålla portföljer med tusentals oanvända patent vars enda syfte är förhandlings- och konkurrensammunition.

###Många problem att lösa, låt oss börja!

De ökade intäkterna i patentsystemet skulle kunna användas för en innovatörsförsäkring. Syftet med ett sådant skulle i så fall vara att erbjuda rättshjälp, så att även de små aktörerna har råd att försvara sina patent mot stora aktörer med mycket muskler.

Om man kan kompensera för nackdelarna jag räknade upp, så skulle det kunna vara en modell för att göra patenttrollverksamhet långt mindre lönsam. Det kanske till och med skulle förändra hela marknadsdynamiken och göra patent till mer av vad de var tänkta att vara: Ett skydd för innovation, snarare än en hammare att slå i huvudet på folk som bråkar.

Det behövs reform, det är dags att komma med idéer. Punktera gärna den här idén eller kom med förslag till förbättringar och kompletteringar. Vi har ett antal områden vi behöver komma åt, så att patent blir just en stimulans för innovation snarare än en hinderbana för innovatörer och en dödsfälla för entreprenörer.

16 svar på ”Hur undviker vi patenttrollen?”

  1. Detta med kraftigt ökade avgifter har naturligtvis en baksida. Det är oftast inte småföretaget fel. (jag föredrar att vi talar om patenträttsinnehavare == småföretaget eftersom uppfinnaren bara är en hederstitel)
    Det är enligt min erfarenhet så att det som skiljer kreativa uppfinnare från andra människor är att de ser att ett problem behöver lösas långt innan andra gör det och hittar en lösning. För det mesta är han dock alldeles för tidigt ute. Marknaden är inte redo, Angränsande teknologier är ännu inte billiga nog. Småföretaget orkar inte vänta in utvecklingen utan säljer ut för att få in cash till trollen. Trollen hjälper uppfinnaren att matcha storföretagen i och med sina större process muskler. Det är på sätt och vis bra men ändå dåligt. Precis som du säger.

    Samtidigt skall man ha klart för sig att tanken med systemet och stigande årsavgifter just är att man av ekonomiska skäl skall överge patenten och detta sätter patentrollen ur spel. Det som gör det möjligt är att man i USA kan tilldelas större skadestånd än det rimliga värdet på uppfinningen, som Intels grundare påpekat. Skulle man kunna ändra detta förhållande så skulle trollen svälta ihjäl, åtminstone i USA. I Europa är det inte lika mycket att vinna. Mina förslag:
    1. Öka kostnaden för patenttrollen genom avgifts höjning men gör en uppdelning i små och stora företag. Detta är inte unikt utan småbolag har lägre avgifter än stora i USA. Låga avgifter lånsamt stigande för små bolag snabbare stigande avgifter stora bolag
    2. Minska inkomsterna för patenttrollen genom att se till i lagstiftningen att men aldrig kan få högre kompensation för ett intrång än en normal licensierings
    3. Utöka möjligheterna till tvångslicensiering av konkurrensskäl
    4. Stärk möjligheten för småföretagen genom en intrångsförsäkring som istället för patenttrollen gör patenträttsinnehavaren jämbördig med storföretagen i rättsalen. Vi vill att småföretagen skall kunna växa och utmana marknadsledaren, och hans starkaste vapen är ha något som marknadsledaren inte kan kopiera.

    Jag tror dessa reformer skulle skapa balans i systemet på nytt.

    Vad gäller sk bombmattor så är det

    dels ett medel att skydda sin produkt så att den blir svårare att plagiera

    dels ett medel att motverka patentmonopolet! Man gör den centrala patenträttsinnehavaren beroende av mer perifiera patenträttigheter och därmed tvingar honom att dela med sig av sin rättighet. Denna senare användning skapar en icke monopol situation och det är väl bra.

    Vad gäller mjukvaror så är bör de dels klassas som matematiska formler och dels inte behöva något konkurrensskydd alls då utvecklingskostnad och produktionskostnad jämfört med risken är obetydlig jämfört med hårdtvarusidan. Nej Tack alltå. Observera att patenträtten inte är till för att skapa ett ekomiskt skydd för uppfinnaren utan för exploatören (=patenrättsinnehavaren)

    Produkter med extremt korta generationscykler tenderar att självmant överge patentsystemet. Om produktcykeln är 1 år och tiden för patent är 4-5 år så förstår man varför.

  2. Rutros skrev ”Observera att patenträtten inte är till för att skapa ett ekomiskt skydd för uppfinnaren utan för exploatören (=patenrättsinnehavaren)”

    Kan du utveckla det här, det framförs ofta att exploatören ”snor” uppfinnarens idé och att man därför behöver skyddet.

  3. Det gav ett nytt perspektiv att det är exploatören som ska skyddas av patent.

    Exploatören hotas definitivt av patenttrollens stämningar. Det är ju till och med så illa att marknaden för den enskilda uppfinnaren som på en väl fungerande marknad består av just exploatörer, riskerar att helt försvinna då patenttrollen suger musten och pengarna ur exploatörerna. Exploatörerna om några är ju mer drivna av affärer och att tjäna pengar, och försvinner den möjligheten till stora vinster… tja, då lär det inte bli någon som köper från uppfinnarna.

  4. Tittat på de två IPC filmerna nu, mycket bra och mina erfarenheter och analyser/slutsatser är mycket snarlika de två föreläsarnas i väldigt mycket.

    Flikar in att man kan basera förnyelseavgiften exponentiellt även till antalet patent rättighetsinnehavaren (direkt eller indirekt via dotterbolag) innehar. Detta kommer runt en hel del av problemen med exponentiell relation mellan pris och tid.
    Samtidigt som det tvingar innehavaren att hålla nere antalet till det som verkligen behövs för att driva sina egna produkter. Och drabbar inte småföretag alls osv.

    Angående bombmattor som skydd är det just så i t.ex. Microsofts fall (samtalat med en högt uppsatt utvecklingschef där för några år sedan som hävdade just det, och det verkar faktiskt efterlevas oftast)
    Dels är det ju inte så bra att bekämpa något ont med ont.
    Det blir ju en helt värdelös situation för en tredje part.
    Där finns trollen men massa minor överallt och storföretagen med mattor som täcker upp resten.
    Var finns det utrymme då för nya aktörer som startar från noll?
    Nej – antalet patent som ligger och skräpar måste helt enkelt ned.

    tvångslicens är ju också bra mot detta, men mycket dåligt för innovatörer som verkligen vill utveckla sin produkt med lite försprång och tjäna pengar på denna och inte patentlicenserna självt ifråga.
    En kapitalstark konkurrent betalar helt enkelt och du har inget försprång.

    Rutros förslag 2 och framåt är i rätt riktning, men 1:a förslaget att dra en gräns mellan små och stora företag blir problematiskt. Tror mer på att skapa generella regleringar som kan appliceras lika men ändå ge önskad effekt. tvångslicenser har ju en viss problematik dock som jag beskrev i stycket ovan.

    Angående kostnad för mjukvara är tvärtom idag ofta högre än hårdvaran. Mjukvaran är ofta svårare att ta fram, finns få standardlösningar/komponenter att plocka ihop, svårare att i förväg beräkna i både kostnad och tid. Detta givetvis beroende på vilken hårdvara vi talar om. Både fallen existerar idag.
    Sen är det klart det är enorm skillnad på mjukvara och mjukvara.
    Viss mjukvara stämmer det som Rutros nämner – det är den mjukvara som drar till sig riskkapital i största grad. Mer tekniskt avancerad/”tung” mjukvara måste oftast hitta en annan väg i början och ta in kapital vid expandering av redan befintlig verksamhet.

    Att företagen kräver rättigheterna av den anställde kan tyckas mycket dåligt med är även nödvändigt från deras sida. Skulle du vilja driva ett företag där patent livsviktiga för verksamheten är sprid mellan 40 olika anställda där någon av dem närsomhelst kan lämna företaget och ta sitt patent med sig / utpressa sin arbetsgivare?
    Nej.. blir helt orealistiskt.
    Däremot bör företagen (tvingas?) bli bättre att ersätta innovatören skäligt även om de tar rättigheterna.

    Håller inte med om extremt korta generationscykler och patentsystemet, samma patent hjälper/hindrar i de allra flesta fall även för nästa generation. (beroende på vilken sida patentet man står)

    Verkar som det iaf råder mycket stor enighet bland alla som hittils utalat sig angående att processningen inte får vara ”money talks” – utan det är vem som har rätt och inte resurser som skall avgöra.
    Här ser jag att det framkommit två alternativ, användandet av en fond (som byggs upp av ansökningspengar) samt att helt enkelt inte låta förloraren betala vinnarens omkostnader. (har du ett bra case kan du ta dig genom hela processen utan en hord av svindyra advokater)

    Önskar vi kunde samla alla dessa patent kommentar-diskussioner på ett och samma ställe… blir lite rörigt och förvirrande, samt mycket upprepningar i varje tråd hmmm…

  5. Jag blev lite chockad när jag hörde beskivningen om att det fanns patenttroll i Europa. jag kollade upp Svivel.
    Det visade sig att uppdragsgivarna var Philips, France Télécom, TDF, and IRT, Telecom Italia S.p.A.France Télécom, TDF S.A.S., U.S. Philips Corporation, Koninklijke Philips Electronics N.V., Institut für Rundfunktechnik GmbH, and Bayerische Rundfunkwerbung GmbH. etc

    Man har tagit på sig uppgiften att förvalta patent som ingår i standards på olika områden, MP3 Dect Dvb-t RFID osv Man kan där få licenser på icke diskriminerande sätt. Det är ju det som har efterfrågats i debatten ibland. Man kan tycka illa om andras patent när man är på väg att utveckla, men om Svivel inte gör annat än att se till att man får tillgång till alla de rättigheter som ingår i diverse standards så tycker jag nog att föredragshållaren blandade bort korten för åhöraren. Jag känner mig lite lurad.

    Nu kan det ju i och för sig finnas sånt som inte står på hemsidan förstås. Men hans exempel var från en standard.
    Men nog verkar det som om USA som leder ofoget.

    @ Leffe Håller med om överblicken, men bloggarna vill ju debattera även andra saker och det är bra att debatten ses av så många som möjligt.
    Kan en lösning vara att vi lägger in en tråd ”blogganslagstavlan” under patentfliken på PP. Problemet är att de som borde läsa den inte finns där, men man får ju dokumentationen samlad om man till äventyrs vill göra något konstruktivt.

  6. PRV brukar kassera in årsavgifter också på ansökningar som inte är avgjorda än, som inte betalas tillbaka om ansökan till slut skulle avslås. Motiverar det med att redan ”patent pending” verkar avskräckande och därför har ett ekonomiskt värde, och att de nuvarande årsavgifterna i början ändå är låga.

    Men de kan ju snabbt bli väldigt stora enligt ert logaritmiska förslag.

    Vet inte riktigt hur långa handläggningstider borde hanteras öht. Inte alltid PRV:s fel att de blir långa heller. Att sökanden skulle betala upplupna årsavgifter i klump när ansökan går till patent, men slippa betala alls vid avslag kanske? Fast då skulle det löna sig att filibustra för att hålla ”patent pending” igång så länge som möjligt, även om det sakans utsikter för patent.

    Knivigt. Men blir ännu knepigare med logaritmiska årsavgifter.

  7. För övrigt anser jag, lika envist som Cato om Cartago, att perspektivet på patentdiskussionen måste ta sin utgångspunkt i fri-kunskapsbegreppet.

    Och det främsta kriteriet för regler och lagar i patentsystemet skall vara om det ökar den ordnade kunskapsmängden. Tydlighet. Finansiering av finklassning. Avancerade gränssnitt. Utbildning i skolorna.

    Under bivillkoret att samhällskostnaden för detta skall bli så låg som möjligt.

    Patentsystemets rötter i Upplysningen och Den Stora Encyklopedin.

  8. Flera mycket intressanta synpunkter.

    För att förtydliga en punkt där jag var otydlig, så finns det två slags bombmattor: den ena är ett sätt att försöka få innehavaren att dela med sig, den andra ett sätt att löpande patentera runt ikring ett originalpatent — vilket gör det svårare för andra idéer att komma fram och sätter tjugoårsgränsen ur spel.

    En logaritmiskt kurva är inte oproblematisk, utan var ur min synvinkel en idé på hur man skulle kunna gå tillväga för att göra patentlagring mindre attraktivt. Det måste hur som helst tas hänsyn till skillnaden för en liten innovatör/utvecklingsföretag med något eller några enstaka patent och stora patentportföljer.

    Jag skall läsa era kommentarer noggrannare, för det är så förbannat kul att det börjar diskuteras konstruktivt om det här istället för att vi polariseras i pirater/liberaler/konservativa/kommunister/whatever. Kudos till alla!

  9. Angående Svivel, så är det förbaskat tveksamt om mp3-patenten är giltiga överhuvudtaget. Det finns klara indikationer på prior art redan från åttiotalet. Som föreläsaren påpekade så spelar det ingen roll om patenten är tveksamma när du har en mille i mobiltelefoner frysta i den tyska tullen, eftersom halveringstiden är kortare än handläggningstiden och eftersom du som privatimportör inte har musklerna att ta smällen och stå på dig.

    Striden mellan SanDisk och Svivel pågår vad jag vet fortfarande. Det senaste jag hört är att Svivels beslagtagande av SanDisks mediaspelare på diverse mässor nu räknas som olagligt och egenmäktigt förfarande av Berlins domstolar i Tyskland. Det märkliga i den historien, är att åklagaren då å Svivels vägnar har gjort en märklig abrovink för att undvika att beslaget hävs omedelbart, vilket vore det normala.

    Ur den synvinkeln kan man inte säga annat än att Svivel är just patenttroll, eftersom de är oerhört medvetna om att varje dag de håller spelarna i beslag innebär ett avbräck för mediaspelarnas värde på marknaden. Att det dessutom är ett så pass ovanligt förfarande från åklagarens sida, såpass att det kommenterats i Tyskland, tyder på att Svivel tipsat åklagaren om hur han skall göra för att förbigå beslutet.

    Svivel kräver dessutom att deras licensavtal hålls hemliga, med hotet att de annars sägs upp. Likaså sägs licensavtalen upp om man försöker bestrida patenten. Så allt är riggat för att ingen skall våga försöka ifrågasätta deras rätt att kräva licenspengar på en teknologi vars patent är både tveksamt och troligen allra minst borde vara överspelat.

    Sök på Svivel och ”patent troll” så har ni en del intressant läsning.

  10. @RikMatts
    Ja – patent-pending mattor är också ett gissel som missbrukas och därför borde även ansökningar ha ett exponentiellt pris efter hur många du lämnar in per år eller liknande och borde aldrig under några omständigheter alls betalas tillbaka.

    Ser bara att det blir knepigt om man gör det tidsberoende ist. f. antalsberoende.
    (logaritmiskt blir dock värdelöst i båda fallen – raka motsatsen till önskad effekt, eller inversen om man ska vara petig)

    Släpp kunskapsbanken nu! 🙂
    tror de flesta instinktivt verkligen gillar din formulering men den kommer vara mycket mycket mycket svår i praktiken.

    Främst kommer det sig av:
    – Det är bara beskrivningar och inte mycket till förklaringar i ett patent.
    – De är avsiktligen skrivna för att ge så lite information som bara möjligt.
    – Ofta är det inte ens uppenbart vad den egentligen skall användas till!

    Detta kommer nog vara väldigt väldigt svårt att få folk att sluta upp med.
    Onödig info ger bara mer möjlighet att tänka ut vägar runt ditt patent bland annat.

    Förmedling av kunskap och skydd kommer alltid stå i direkt stark konflikt med varandra.

    VARFÖR VARFÖR VARFÖR försöka klämma in båda i samma system?

    Ja jag vet, det låter förföriskt vackert, men varför inte ha ett bra system för varje istället för att försöka ha ett dåligt för båda?

  11. Anledningen till att ha ett patentsystem för att förverkliga Encyklopedin är kostnaden.

    Det är mycket dyrt att klassificera och standardisera. Det kräver en (mänsklig) kontinuitet. Det kräver att ”någon annan” betalar, i egenintresse. Anslagsfinansiering kan inte garantera kontinuiteten.

    Man kan jämföra sökbarheten för patent med sökbarheten för artiklar (det som kallas Non-Patent-Literature, NPL på patentesiska). Patent vinner överlägset. Det är dels på grund av klassningen, dels på grund av standardiserade sammandrag (som måste beskriva uppfinningen, men iofs ofta är dåliga på det) och disposition på patentansökan (som gör det enklare att hitta i dokumentet). Artiklars sammandrag är tvärtom oftast lite flummiga för att locka till läsning/köp, artiklar handlar mera om undersökning/upptäckt och mindre av konkreta(-re) förslag. Dessutom är artiklar ”ägda” och ofta så dyra att det är omöjligt att studera alla enskilda träffar (extra stora på grund av dåliga sammandrag) som man kan få på en sökning.

    Google och Pirate Bay skall vi inte tala om. Här saknas helt klassystem.

    Vad som bör göras med patentsystemet är att redan vid handläggningen strama upp kravet på tydlighet i sammandrag och patentkrav samt i beskrivningen när det gäller att möjliggöra för ”fackmannen” att tillgodogöra sig uppfinningen och vad som är skyddat. Lägga ännu större vikt på och centralisera klassificeringen. Motverka redundans genom att höja kravet på ”väsentlig skillnad”/uppfinningshöjd. Förbättra patentdatabasernas gränssnitt och möjliggöra mera avancerade sökningar på gratistjänsterna (nu artificiellt strypta för att inte konkurrera med kommersiella databavärdar). Utbildning i skolorna.

    Sedan har vi alla problem med patentsystemet som inte bidrar till Fri Kunskap, men som ställer till problem, innebär en kostnad för samhället och enskilda. Mjukvara. Affärsmetoder. U-båtar (i USA).

    Däremot är det inte 100% dåligt med troll. De betalar ju faktiskt för att publicera och bidrar därmed till Encyklopedin. Problemet är ju att de kan ligga och tjuvhålla tills något offer dyker upp. Och sådana hårda kvarstadsregler som i Tyskland.

  12. Angående detta att det skulle vara mest beskrivningar och inte så mycket förklaringar (jag antar att du med det menar att de inte är verkligt ”enabling” för fackmannen), så varierar det ganska mycket mellan teknikområdena.

    På elektronik/data håller jag med om att beskrivningar och patentkrav ofta är luddiga. Men det går att stävja.

    På andra områden är det nästan alltför ”enabling”. PRV:s bibliotek censurerade några patentskrifter på 70-talet som handlade om tillverkning av amfetaminderivat…Luggslitna individer dök upp på biblioteket och frågade efter specifika patentskrifter. Som personalen efter ett tag låtsades vara förkomna.

    Ja, det finns många högst ”enabling” patent på både droger och bomber och det säger en del om hur lite Encyklopedin används att inte någon politiker krävt censur av patentskrifter. Än…

  13. @RikMatts: Dina exempel beror nog främst på att beskrivningen i sig inte behöver någon djupare förklaring i de fallen för att vara uppenbar.
    Men visst – du har säkert rätt i att det är mycket värre i hårt konkurrensutsatta områden.

    Det är helt enkelt alltid i ett patentsystems natur att sträva efter att delge så lite kunskap som möjligt och du kommer aldrig runt det utan att ta bort huvudsyftet – dvs skydda innovatören mot konkurrenter.

    Så länge du vet att konkurrenterna kommer läsa det du skickar in kommer du aldrig av snällhet eller ideologiska skäl göra det enkelt för läsaren, varken att förstå eller sätta uppfinningen i ett större sammanhang.

    Du vill endast kunna bli godkänd och senare ha möjlighet att hävda intrång.

    Databaser för att söka i akademiska artiklar fungerar mycket bra.
    Är du redan fördjupad inom ett område vet du precis vilka söktermer, namn och databaser du ska söka i. Innan dess duger godtycklig bok i ämnet.

    Att man i skolan skulle sitta och studera patentregistrets inte direkt lättlästa texter för att lära sig något annat än om just patent i sig jämfört med böcker och artiklar eller motsvarande skrivna för att just förmedla kunskap kan jag allvarligt talat inte ens ta på allvar.

    Det kommer för övrigt mer och mer online fulltext databaser (IEEE t.ex för att bara nämna en med olika sätt att betala, finns även en del gratis fulltext databaser), olika områden har dessutom olika tradition huruvida man dessutom lägger ut sina artiklar (gratis) på egna hemsidor i fulltext. Detta är en ökande trend. Men det är ett sidospår i denna debatt…
    Men är dessa undermåliga som kunskapsdatabas enligt dig är det dessa system du ska förbättra med avseende på det, inte ett helt annat system som har ett helt annat syfte.

    Att införa kunskapsbank på agendan för ett reformerat system krånglar endast till det ytterligare med komplikationer och bör undvikas, speciellt när behovet inte finns.

  14. Jag håller med Rikmatts.
    Patentsystemet rötter ligger i att man skall nyttiggöra framstegen för mänskligheten. Man skall inte behöva uppfinna hjulet en gång till. Det kräver mänsklig ansträngning
    Man har lyckats bra. Mer än 80% av all teknik finns sökbart i patentregistren.
    Att sedan vissa försöker hemlighålla tekniken samtidigt som de vill ha den skyddad skall väl inte korrumpera hela systemet. Den initierade fackman kommer ju ändå att genomskåda det hela. Inte minst om han vet vem som är sökande.
    Tycker inte alls att patenttexter är så svårlästa. Det knepiga står längst bak. Att juridiskt tolka kraven. Men det behövs ju inte för att förstå vad det handlar om.
    Om inte patenten fanns, vem skulle offentligt berätta om något som skulle missgynna dom om det kom ut, kan jag inte förstå.
    ,

  15. Återvänder till ja – man vill främja innovation, och man trodde/tror att erbjuda ett skydd är ett bra sätt att uppnå detta. Patentsystemet infördes för att ge det skyddet och ingenting annat. Eller har jag fel, kan jag få en bra källa till att det skulle handla mer om fina ideal och kunskap än om enbart skydd?

    Nej, de är inte så svårlästa efter lite vana, de är däremot ljusår ifrån om du jämför med en pedagogiskt skriven text där avsikten varit att just förmedla kunskap och inte bara beskriva en uppfinning.

    jag och mina olika kollegor genom åren måste tydligen vara genier för under alla år har jag aldrig ökat min kunskap av att läsa ett patent.
    Skämt åsido, det är min erfarenhet av hur det funkar i praktiken, man
    tittar endast där av två skäl och kunskap är inte ett av dem.

    Närmast jag kan komma är att jag hittat en del intressanta sätt att använda kunskap men aldrig ny kunskap. Det finns en anledning att matematik, algoritmer osv inte är tillåtet och därför inte finns där som sagt -> den ska helt enkelt inte innehålla kunskap i den meningen.

    Håller en dörr på glänt eftersom jag erkänner att jag håller till i gränsland elektronik / mjukvara med lutning åt det senare, där man håller inne på så mycket som möjligt. I min specifika nisch tar man mycket sällan egna patent dessutom, utan släpper eventuellt en artikel när försprånget redan är tillräckligt stort. (ger ”tyngd” och ”legitimitet” osv, men även skydd mot att andra skulle kunna patentera det i framtiden och bidrar)

    Men ärligt talat – handen på hjärtat – påstår ni att ni sitter och letar bland patent för att lära er något? Själv har aldrig ens hört talas om att det skulle förekomma.

    Känner att vi alla (eller åtminstone jag själv) börjar upprepa oss, så vi kommer nog inte så mycket längre med just den delen. (om ingen har helt nya jättebra argument för sin sak?)
    Kanske bäst att bara spalta upp de två synsätten med argument någonstans och gå vidare.
    Och som sagt det börjar faktiskt bli en ganska stor samling med olika förslag hur man kan modifiera reglerna/systemet om man scannar genom alla trådar det debatterats i senaste veckan.
    De borde spaltas upp och analyseras. Och se om några konkreta kombinationer av dem kan läggas fram som bra ”färdiga” alternativ, eller om fler detaljer behöver funderas på.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.