Även spekulativa konspirationsteorier får tryckas

Det är en av tryckfrihetens och pressfrihetens absoluta grunder att även de mest spåndumma och spekulativa konspirationsteorier omfattas av rätten att tryckas och distribueras. Vi har i och för sig en begränsning som går vid hets mot folkgrupp, men då krävs det rätt mycket mer än lösa spekulationer och sensationslystnad.

Därför var Israels reaktioner mot Sverige och UD rena dumheterna, det är helt enkelt inte den svenska regeringens sak att överhuvudtaget tycka något om vad svenska tidningar publicerar. Bildt får ha hedern av att ha hållit huvudet kallt, även om han kunde varit ännu tydligare.

Det är i så fall en klart bättre väg att försöka stämma tidningen för förtal för att markera missnöje. Inte för att jag tror att man lyckas med ett sådant åtal, men det strider i alla fall inte mot tryckfrihetens principer.

Därmed inte sagt att Aftonbladet kommer att gå till historien som ett under av grävande journalistik och vederhäftighet. Något mer tendentiöst, slemmigt och dåligt underbyggt än Donald Boströms artikel om påstådda israeliska organstölder är svårt att hitta. Det är ryktesspridning av svåraste slag från någon som tycks ha en egen yxa att slipa, någon som inte brytt sig om att kontrollera fakta eller ens avhålla sig från att slå blå dunster i ögonen på läsaren:

> Jalal said that he and other villagers recall that a Swedish photographer was in the village during the funeral and that he managed to take a number of pictures of the body before the funeral. ”That was the only time we saw this photographer,” he recounted.
>
> Ibrahim Ghanem, a relative of Bilal, said that the family never told the Swedish photographer that Israel had stolen organs from the dead man’s body.
>
> ”Maybe the journalist reached that conclusion on the basis of the stitches he saw on the body,” he said. ”But as far as the family is concerned, we don’t know if organs were removed from the body because we never performed our own autopsy. All we know is that Bilal’s teeth were missing.”
>
> Jalal and other members of the family said that ”rumors” about Israel killing Palestinians to steal their organs have been circulating for a long time.

Jämför den texten med Boströms artikel:

> När Bilal läggs ner i graven blottades hans bröst och plötsligt stod det klart för de få närvarande vilka övergrepp han utsatts för. Bilal var långt ifrån den förste som begravdes uppskuren från buken upp till hakan och spekulationerna om avsikten hade tagit fart.
> De drabbade palestinska familjerna på Västbanken och Gaza var säkra på vad som hänt deras söner. Våra söner används som ofrivilliga organdonatorer, sa släktingar till Khaled från Nablus till mig, liksom mamman till Raed från Jenin och morbröderna till Machmod och Nafes från Gaza, som samtliga varit försvunna ett antal dygn och kommit tillbaka nattetid, döda och obducerade.

Du är förlåten om du tror dig ha läst att familjen anklagade militären för organstöld. Läser man noga ser man att det är släktingar till andra palestinska pojkar: Khaled, Raed och Machmod som uttalar sig — men det stod ju klart ”för de få närvarande vilka övergrepp han utsatts för”…, en obduktion tydligen. Med andra ord ljuger inte Boström direkt, men uttrycker sig tendentiöst missvisande. Det är sina egna spekulationer han sätter på pränt, som han ger eftertryck genom kommentarer angående situationer han själv *inte* bevittnat.

Att det är frågan om smått absurda spekulationer framgår om man har ens den mest grundläggande förståelse för medicin. Av de som dör en våldsam död är det bara några procent vars inre organ fortfarande går att använda. Detta är särskilt sant när det handlar om skador från handeldvapen eller splitterskador. Diverse skräp och bakterier sugs in i såren, och är det inte skräp utifrån så kan det vara tarminnehåll som kontaminerar organen. Dessutom är möjligheterna att hinna rädda organen innan de skadas av syrebrist väldigt liten, i så fall måste donatorns kropp mer eller mindre vara vid liv när organen tas ut. Det vill säga att hjärtat slår och organen får syre även om man är hjärndöd.

Jag har ingen lust att ge mig in i en debatt om IDFs metoder överlag, vem som har ”rätt” i konflikterna mellan israeler och palestinier, eller någon slags försvar eller fördömande av endera sidan. Vad jag däremot reagerar på är hur lite som skiljer Donald Boströms spekulationer från det historiska svallret om judar som förgiftar brunnar, bakar bröd på fiendens blod, äter barn i religiösa ritualer och andra liknande konspirationsteorier som genom ett och ett halvt årtusende fått judar lynchade i pogromer. Den slutgiltiga pogromens efterdyningar ledde till staten Israel, som sedan dess befunnit sig i konflikt med *alla* som vill se deras existens ”återkallad”.

Det är självklart att måste kunna kritisera Israel, och mer specifikt dess regering, deras bosättare, de ortodoxa sionisterna och IDF. Att skrika antisemit mot varje person som kommer med kritik är så andefattigt att det är direkt kontraproduktivt. Att däremot kräva att de som kommer med kritik i alla fall visar ett modikum av renhårighet, sannfärdighet och relevans tycker jag inte är för mycket begärt! Boström däremot har formulerat ett påstående som en fråga, vilket han kanske kan dölja sig bakom om det blir ett rättsfall eller om han anklagas för antisemitism. Men det är inte en fråga även om den är formulerad så, det är ett påstående — för på något annat sätt är det svårt att uppfatta hans artikel.

Vill man slippa stämpeln antisemit, så kanske man borde försöka låta bli att bete sig som en.

Uppdatering: I Italien har tydligen de regerande politikerna inte alla hästar hemma om det nu var någon som trodde det… Den italienske utrikesministern tänker på fullaste allvar propagera för att EU skall fördöma Aftonbladets artikel. Det är fel på så många nivåer att det är svårt att ens veta var man skall börja.

Jag lämnar ordet till Kjellberg som kort och koncist kommenterar frågan.

2 svar på ”Även spekulativa konspirationsteorier får tryckas”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.