Gamla dygder är finare än nya

På SvD:s ledarsida gör Johan Wennström ett präktigt intellektuellt magplask när han berättar för oss om den nya psykologin – positiv psykologi.

>Positiv psykologi intresserar sig till stor del, men inte uteslutande, för vad som främjar och förhöjer mänsklig lycka. En viktig fråga är vilka institutioner som kan stödja lyckan. Och två av de bästa böckerna på den nya psykologins område är betecknade nog Ed Dieners och Robert Biswas-Dieners Happiness: Unlocking the Mysteries of Psychological Wealth (Blackwell, 2008) och det amerikanska psykologförbundets tidigare ordförande Martin Seligmans Verklig lycka: en handbok i positiv psykologi (Optimal, 2007).
>
>Det är bland annat det här perspektivet som gör den positiva psykologin relevant för oss som engageras av bredare samhällsfrågor. Mycket av det som bidrar till att göra människor lyckliga, nöjdare med tillvaron och därmed starkare som individer är nämligen institutioner och sociala företeelser som entusiastiskt har övergivits. Dit hör exempelvis stabila familjeband, långvariga äktenskap och andra typer av varaktiga förhållanden. Stadiga gemenskaper i allmänhet, kan man säga.

Det känns märkligt att läsa om positiv psykologi utan att höra namn som Carl Rogers, Mihaly Csikszentmihalyi och Erich Fromm. Märkligt att läsa en text som tar fasta på de delar av den positiva psykologin som skribent ideologiskt känner igen — de gamla kardinaldygderna, äktenskapet, familjen men som helt bortser från progressivare tankar i denna idéströmning som teorierna om flow och mindfulness.

Det räcker som ni ser med ett snabbt besök hos Wikipedia för att bredda sin bild av den positiva psykologin. Och den av Seligman skapade katalogen över mänskliga styrkor och dygder – CSV är inte så lik de gamla kardinaldygderna som Wennström vill få det till.

>Fascinerande nog har positiv psykologi på så sätt kunnat ge nytt liv åt den uråldriga diskussionen om det som i tidernas begynnelse kallades dygder. Det visar sig att de gamla så kallade kardinaldygderna – rättrådighet, tapperhet, vishet och måttfullhet samt tro, hopp och kärlek – är lika viktiga för människan idag som någonsin.

Nedan CSV:s dygdekatalog hämtad från Wikipedia:

>1. Wisdom and Knowledge: creativity, curiosity, open-mindedness, love of learning, perspective
>2. Courage: bravery, persistence, integrity, vitality
>3. Humanity: love, kindness, social intelligence
>4. Justice: citizenship, fairness, leadership
>5. Temperance: forgiveness and mercy, humility, prudence, self control
>6. Transcendence: appreciation of beauty and excellence, gratitude, hope, humor, spirituality

De medeltida kardinaldygderna:

1. rättrådighet
2. tapperhet
3. vishet
4. måttfullhet
5. tro
6. hopp
7. kärlek
8. (ödmjukhet)
9. (kyskhet)

När jag läser de här två listorna så ser jag en idéernas och samhällets utveckling. När Johan Wennström läser dem så ser han något annat:

>Dygder är ytterligare någonting som vi trodde att vi kunde leva utan. En gång uppfattades de som självklara inslag i det goda livet men i moderna tider har de förhånats och pekats ut som sociala konstruktioner.
>
>Inget kan vara mer fel. Dygderna växte förmodligen fram evolutionärt för att stödja människornas trygghet och överlevnad på savannerna och i de karga landskapen. Sedan dess har vårt behov av dygder, och de sociala institutioner som främjar dem, uppenbarligen förändrats mycket litet. Det lär oss de positiva psykologerna, och en söndag som idag kan det vara värt att lyssna.

Ideologiska glasögon försvinner inte för att man klär dem i kvasivetenskaplig dräkt! Hur djupt ideologisk artikeln blir tydligt av de bloggare som kommenterar den. Dick Erixon blir exalterad och hittar någonstans stöd för en kritik av Stockholm Pride:

>Utan dygder och normer finns ingen långsiktig strävan mot eget förverkligande genom utveckling, som ofta kan vara krävande, svår, tuff, jobbig men som när den väl är uppnådd ger en tillfredsställelse som vida överstiger lyckan att måla ansiktet i guld och springa halvnaken genom Stockholms gator (så som under Prideparaden igår).

Niklas Hellgren raljerar över Timbroskolade sommarvikarier som vill förklara meningen med livet. Motpol försöker föra in lite faktiskt empiriskt vetande i diskussionen genom att försynt påpeka hur många som skiljer sig.

Jag är anhängare av den positiva psykologin sen innan den döptes till det. De humanistiska psykologerna (som de då kallades) Maslow, Rogers och Fromm var starka förebilder för mig när jag läste pedagogik. Mitt liv och vägen till lite mer lycka stod som i ett förklarat ljus när jag kom i kontakt med flow och Csikszentmihalyi första gången. Jag blir lite bekymrad när dessa strålande tänkares arbete blir kidnappat till fördomsfulla konservativa idéers fromma.

6 svar på ”Gamla dygder är finare än nya”

  1. Hur menar du att dygdelistorna skiljer sig? De är ju samma dygder som radas upp?

    Wisdom = Vishet

    Courage = Tapperhet

    Humanity = Kärlek

    Justice = Rättrådoghet

    Temperance = Måttfullhet

    Transcendence = Tro

    Det enda som inte passar in är ju Hopp. Men det är väl inte direkt något som radikalt skiljer ur sig?

  2. @Erik – Om du läser underavdelningarna/förtydligandena/definitionerna eller vad vi ska kalla det i CSV-katalogen så tycker jag att det är tydligt att vår syn på dygd har utvecklats de senaste århundradena.

    Under ”Wisdom and Knowledge” står kreativitet, nyfikenhet, vidsynthet mm. Detta är en utveckling från den vishet som avsågs när grekerna gjorde den första listan med fyra dygder och även från den medeltida synen på vishet från när listan kompletterades med de rent kristna dygderna.

    Under Courage finner vi inte bara rent mod utan också envishet, integritet, vitalitet.

    Under Humanity finns inte bara kärlek utan också social intelligens.

    Under Justice har medborgarskap tillkommit, en förhållandevis modern uppfinning.

    Temperance är sig nog rätt likt.

    Transcendence är ett mycket vidare begrepp än den gamla kristna världens tro och hopp med uppskattande av skönhet, tacksamhet, humor, och andlighet i en vidare bemärkelse.

    Jag sa inte att listan var exempel på nya dygder. Jag sa att den visade på en ”idéernas och samhällets utveckling”.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.