Val-U á là Livbåten 4: Att växa upp gör ont

Detta inlägg är det sista i en serie om EU-valet. Livbåtens egna valutvärdering – Val-U. Läs gärna de andra.

Jag har i tre inlägg om EU-valet talat om hur jävla bra vi i Piratpartiet är. Och visst har vi de senaste veckorna haft all anledning att slå oss för bröstet. Vi gjorde en fantastisk valrörelse. Vi blir missförstådda och smutskastade, men fångar ändå stora och viktiga väljargrupper. Vi trotsade experttipsen och tog oss in i EU-parlamentet. Vi är ensamma i svensk politik om att fullt ut ha förstått den nya informationspolitiken och nätpolitken.

Men låt oss också vara lite ödmjuka och lite självkritiska.

En nykter syn på valresultatet:

  • Det är bara drygt tre procent av väljarna vi nått. Nära hälften röstade inte i EU-valet. Av de som röstade röstar fortfarande de allra flesta på en gammelpolitiker.
  • Även om vi blev större än flera av de traditionella partierna i procent så fick vi liksom de bara ett mandat i parlamentet. Val handlar inte om procent utan om mandat.

En nykter syn på oss själva:

  • För det stora flertalet är vi fortfarande praktiskt taget synonyma med fildelningsfrågan.
  • Vi utgör den politiska falangen av en rörelse, där det har blivit allt för lätt för motståndarna att sudda ut gränsen mellan partiet och andra röster som TPB, Piratbyrån och enskilda debattörer.
  • Vi har en organisation av ad hoc karaktär som även om den klarade den stora utmaningen EU-valet innebar, troligen inte är redo för att på ett demokratiskt sätt tillvarata tiotusentals medlemmars intressen.

Om drygt ett år står vi inför utmaningen att gå upp i ringen mot de stora partierna när de mobiliserar alla sina resurser i det som för dem räknas som det enda riktiga valet.

###Att växa upp…

För att klara detta behöver vi utvecklas. Vi behöver växa upp. Inte så till den milda grad att vi blir ett gammelparti bland de andra gammelpartierna, men vi behöver bli bredare, tydligare och bättre organiserade.

Vi behöver inte ha ett heltäckande program. Vår strategi att driva de för oss viktiga frågorna och lämna resten till de andra partierna bör stå fast. Men vi behöver bredda vår och omgivningens syn på hur våra tre stora principer kan konkretiseras i politisk handling.

Vi behöver inte ha ett svar på ”gratis är gott”-argumenten. Vi behöver inte ens ta den debatten. Men vi behöver sprida insikten att alla partier dras med en förenklad, av sina motståndare definierad, nidbild. Den förenklade fildelningsdiskussionen är Piratpartiets motsvarighet till beskrivningen av moderaterna som ett kapitalistiskt egenintresse, socialdemokraterna som anhängare av socialistisk planekonomi eller miljöpartiet som romantiska tillväxtmotståndare. Det bästa motmedlet mot en sådan nidbild är ett väl förankrat och tydligt politiskt program.

Vi behöver inte ta avstånd från andra ”pirater”. Vad vi behöver är en tydlig gränsdragning kring vad vi som parti tycker och arbetar för. Att behöva berätta vad vi säger i partiets namn och vad vi säger som privatpersoner eller som delaktiga i andra organisationer och initiativ är på sätt och vis ett misslyckande. Vi behöver arbeta för en så tydlig bild av vad partiet står för att det med tiden blir alltmer onödigt.

Vi behöver inte organisera ihjäl oss och bygga upp en gammaldags kommun-, distrikt-, riksorganisation. Däremot behöver vi en organisation som hjälper oss att under kontrollerade och demokratiska former bli bredare och tydligare.

###… gör ont

Det är ingen liten utmaning. Vi är ett parti med tiotusentals medlemmar och hundratusentals sympatisörer. Vi kommer från olika håll och med från början mycket olika ideologiska utgångspunkter. Alla har samlats runt våra tre grundpelare, men alla har kanske inte ens samma uppfattning om vad dessa innebär. I en diskussion med syftet att tydliggöra var vi står och samtidigt bredda de politiska konsekvenserna av detta, en diskussion där ingen har tolkningsföreträde, så kommer de ideologiska konfliktlinjer som vi burit med oss in i partiet oundvikligen aktualiseras.

Vi står och faller med hur väl vi kan hantera den diskussionen. Den kan spränga partiet. Den kan flytta partiet åt vänster eller åt höger eller i en odefinierbar riktning. Den kan göra partiet bredare och mer inkluderande eller till ett smalt nischparti. Det är vi tillsammans som väljer.

###Stadigt på tre fötter

Den enklaste konstruktionen som står stadigt när det blåser är trefoten. Jag vet inte vart Piratpartiet kommer att ta vägen, jag vet knappt ens åt vilket håll jag personligen önskar att partiet bör gå. Men jag är övertygad om att den enda framkomliga vägen mot valrörelsen 2010 är en stadigare organisation. Om vi ska ta tillvara det positiva i det arbetssätt som fört oss dit vi är, samtidigt som vi stagar upp oss för framtida stormar, så ser jag en organisation på tre ben.

En svärms kunskapssökande och mobiliseringsförmåga. Kraften i tusentals människor som samverkar utan annan styrning än att de har ett gemensamt mål har bevisats om och om igen. Detta är vad det nya nätverkssamhället har givit oss. Detta är vad vi försvarar – den fantastiska möjlighet för människor att göra skillnad tillsammans som internet har gett oss.

Självklart ska detta fortsätta att vara Piratpartiets kärna. Vi litar på varandra och vi vet att vi tillsammans kan uträtta mycket mer om vi litar på varandra. Ska vi ta oss in i riksdagen, så är det burna på händerna hos tusentals aktivister som bloggar, debatterar, delar ut flygblad, tar hand om vallokaler, ordnar möten och demonstrationer. Aktivister som gör det som de ser behövs på det sätt de anser att det behöver göras.

Ett företags effektivitet och beslutskraft. Vi har en platt och transparent organisation. Avståndet till ledningen är unikt kort. Vi litar inte bara på varandra, vi litar på våra företrädare. Det ger oss korta beslutsvägar, som leder till effektivare beslutsfattande. Rick Falkvinge brukar jämföra med ett företag — vår partiledning har samma mandat som ett företags ledningsgrupp, vår partiledare kan liknas vid en VD.

I ett företag sker inte ansvarsutkrävande eller styrning från ägarna under löpande verksamhetsår, det sker endast på bolagsstämman. Ledning ges ett stort mandat att fatta beslut och sköta verksamheten och om det inte fungerar byter men ledning. Det finns mycket att hämta i detta arbetssätt för ett politiskt parti.

En traditionell folkrörelses förankring och ansvarsfördelning. Piratpartiet är en folkrörelse för medborgarrätt. Ännu så länge har vi inte organiserat oss såsom folkrörelser traditionellt organiserar sig. Med demokratiskt tillsatta beslutsinstanser på olika nivåer, representativ demokrati etc. Det finns många inom partiet som med rätta är skeptiska mot dylikt. Vi borde kunna vara något annat. Med tillit, transparens och moderna tekniska hjälpmedel kan vi skapa en ny slags folkrörelse, en aktivistbaserad direktdemokratisk folkrörelse kanske.

Jag vet inte vad vi kan och inte kan uppnå tillsammans. Jag tror däremot att vi måste försöka att komplettera svärmens anarki och partiledningens effektivitet med demokratiskt deltagande. Ska vi klara att tillsammans hantera utmaningen att samtidigt tydliggöra och bredda partiets plattform, behövs forum för demokratiska samtal. Det behövs former för att förankra beslut och ställningstaganden bland de partiaktiva. Och vi behöver hitta metoder för att fördela ansvar mellan oss. Embryot till detta finns säkert i våra nuvarande kanaler: forumet, olika IRC- och Skypekanaler, bloggarna. Frågan är hur det ska organiseras.

###Ett nytt sorts parti

Piratpartiet är inte som andra partier. Vi vill inte bli som andra partier. De gamla partierna tycks ha glömt att partier byggs underifrån, att orsaken till att ett parti behövs är att det kanaliserar tankar och uppfattningar som en grupp människor har. De letar efter uppfattningar som folk vill ställa sig bakom, istället för att leta efter folk som vill ställa sig bakom de uppfattningar de redan har. De tappar medlemmar eftersom de har slutat finnas till för sina medlemmar.

Vi är ett parti som byggs av medlemmarna, som bärs av uppfattningar som många delar och som därför drar till sig nya medlemmar.

Baksidan av detta är att vi ses som en främmande fågel. Det blir lätt för motståndare och medier att misstänkliggöra oss och många som delar våra värderingar tvekar inför att stödja oss, för att vi är annorlunda. Kanske finns där en oro att ett parti vars värderingar bestäms av medlemmarna inte går att lita på, att det är svårt att förutsäga hur partiet i framtiden kommer att ställa sig i olika frågor.

När vi skapar nya arbetsformer och utvecklar vår organisation är det värt att fundera på hur vi ser ut utifrån. När vi försöker kanalisera allt det engagemang som finns för våra frågor, behöver vi dels säkra delaktighet och medbestämmande för de som engagerar sig i partiet, men samtidigt behöver vi skydda partiet mot att tillströmmande aktivister kan flytta oss bort från våra kärnvärden. Om gammelpartier, media och politiskt intresserade från olika schatteringar ser att vi står på en stabil värdegrund, en piratideologi, kommer de inte längre kunna komma undan med att mistänkliggöra oss eller ifrågasätta vår existens.

Vi kommer inte bara själva känna att vi är den nya kraften i svensk politik, vi kommer kanske också kunna vara det.

5 svar på “Val-U á là Livbåten 4: Att växa upp gör ont”

  1. Klockrent skrivet!

    ”När vi försöker kanalisera allt det engagemang som finns för våra frågor, behöver vi dels säkra delaktighet och medbestämmande för de som engagerar sig i partiet, men samtidigt behöver vi skydda partiet mot att tillströmmande aktivister kan flytta oss bort från våra kärnvärden.”

    Detta är den stora risken vi kommer att vara tvugna att hantera. Det kan vara värt att notera att de gammelpartiernas problem är en för låg engagemangsnivå medans vårt problem är för mycket engagemang.

    Hmm sanninga med modifikation eftersom det aldrig kan bli för mycket engagemang – men det är svårt att kanalisera engagemanget så att inte vi blir för spretiga.

    Oh well bra skrivet – jag tror på din trefot och jag är övertygad om att du har rätt i att grunden för trovärdigheten är våra kärnvärden och de ståndpunkter man direkt kan härleda utifrån dessa (inte i andra tredje led utan direkt!)

    För övrigt tror jag just att svenska rättsväsendet har utvecklat ett magsår om kommer börja blöda om man nite omedelbart på politisk nivå börjar medicinera.

    Mvh
    Fredrik Larsson

  2. ”Vår strategi att driva de för oss viktiga frågorna och lämna resten till de andra partierna bör stå fast. Men vi behöver bredda vår och omgivningens syn på hur våra tre stora principer kan konkretiseras i politisk handling.”

    Bra där. Vi måste stå emot alla påtryckningar om breddning till fler frågor. Att människor från olika håll kan enas på det underbara sätt som har skett hittills är något att vårda ömt. Att bredda synen på de frågor blir något som blir möjligt att göra när vi nu sitter i ett parlament och saker blir mer konkreta.

    Magnus Kindbloms senaste blogginlägg.. Thomas Bodström, pirat?

  3. Mmm. Väldigt bra skrivet och mycket att fundera på. Själva svärmkonstruktionen är besvärlig eftersom den på något sätt står i motsats till tankarna på ökad tydlighet och organisation. Riktning och intensitet låter sig inte riktigt konstrueras på det sätt det görs i traditionella organisationer. Vi ska nog inte heller underskatta dragningskraften i just den lösa kopplingen. Jag arbetar själv i en folkrörelseliknande organistaion och kan inifrån se hur det gamla sättet att arbeta och styra, i dagens samhälle förlamar och förstör i stort sett alla möjligheter till varaktiga resultat. De tydligaste vinsterna i mitt arbete har kommit när jag försökt applicera någon sorts svärmtänk på mina verksamheter. Människor i dag svarar helt tydligt på den lösare svärmanknytningen även afk.

    Händelsehorisonts senaste blogginlägg.. Var går gränsen?

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.