The Pirate Bay har tillfälligt bytt namn till The Persian Bay, WeRebuild.EU är djupt engagerat, och ämnet för engagemanget är internets frihet i det just nu kaotiska Iran.
Det är den andra sidan av myntet, den som inte kom fram i piratebay-rättegången, den som inte har med piratkopiering att göra. På piraternas sida skranket finns de som inte bara förstår vikten av det fria internet, utan även har den tekniska kompetensen och viljan att göra något konkret åt saken.
Futtigt framstår Antipiratbyråns, Ifpis och Filmbolagens hets mot fildelare, i ljuset av den kamp som nu förs. Futtiga framstår de som skäller piraterna för monomanisk enkelspårighet runt en enda fråga: Ja vi är monomaniska, men det är demokratin och medborgarrätten vi är monomaniska kring — och det finns sannerligen sämre frågor att göra till sina.
Sveriges politiker gör inte mycket, och EUs politiker är snart sagt lika yrvakna de. Här importerar vi kinesisk syn på kontroll och nätcensur, som om det skulle lösa några problem.
Det vi borde göra är att stå på barrikaderna för internets frihet — det är ju rent krasst det främsta demokrativerktyg vi har. Riksdag och regering, EU-parlament och EU-kommission, är rent krasst bara överenskomna metoder att förvalta demokratin — utan verktygen att ta in information, uttrycka sig, kommunicera och förmedla sina tankar är förvaltningsmetoderna bara så mycket byråkrati.
Jag konstaterar krasst att ett iranskt FRA, med det svenska FRAs kapacitet, skulle vara den säkraste spiken i kistan för de som nu försöker ifrågasätta en statsmakt som inte längre har legitimitet. Det skulle vara det ultimata förtryckarverktyget.
Vill vi sitta på den högen apterad C4 om vi någon gång i framtiden hamnar i politiskt gnistregn?
47 kommentarer
Du kan nog vara ganska säker på att Iran övervakar internettrafiken..
Bara hojta till när och var vi skall stå på barrikaderna!
En gång tidigare har det hänt mig; Paris 1968
@Benjamin
Säkerligen, men knappast med den kapacitet och effektivitet som Sveriges FRA kommer få med sina superdatorer.
ConnyTs senaste blogginlägg.. Prioriteringar som är ett hån
Hallon.
Det är verkligen skönt att nätets frihet och styrka uppenbaras, igen. Det är den här folkliga anarkismen och solidariska kollektivismen som jag har saknat. Ordet som svävar ovanför maktsfären.
Men (det finns förstås ett men): som du mycket riktigt skriver har myntet två sidor. När man blandar ihop lagstiftning mot upphovsrättsbrott med den här frihetsivran, det är då man fastnar i fläkten. Eftersom: upphovsrätten är ett syskon till yttranderiheten. Eller: hur tror du att man ser på upphovsrätt i Iran?
Så, vi kan hoppas att den här aktionen får piratleden att mogna in i insikten att nätet verkligt kan ha kraft. Om man respekterar varandras rättigheter.
I Iran – en av världslitteraturens verkliga källor – kämpar säkerligen poeter och författare för rätten till sitt ord; samma slags upphovsrätt som piraterna angriper.
För frihetskampen! Värna upphovsrätten!
embryos senaste blogginlägg.. woodstock
@embryo: Du förstår inte… Det hör ofrånkomligen samman. Du kan inte vara för informationsfrihet i ena sekunden och mot det nästa. Det måste finnas andra vägar än att sätta lås och bom på ordet, bilden eller musiken, i annat fall väljer man samma strategi som de som inte vill oss väl.
Fundera över det.
Väldigt intressant tanke, det där.
Iran har en sak som EU verkligen vill lägga vantarna på. Oljan.
Iran sitter också på något som EU spenderar mer och mer pengar på att slippa ta del av. Flyktingar, utvandrare osv.
Här skulle alltså ett land som redan har kabarna inkopplade, kunna samla in information och sälja för billig olja, och som bonus fängslas de som annars hade kommit hit som politiska flyktingar.
Kanske cyniskt av mig att tro att människoliv går att mäta i olja, eller?
Oavsett vad så öppnar det här för nya spännande möjligheter
Marcus:
Du har dessvärre fel. Det fria ordet kräver upphovsrätten. Det finns förstås författare och poeter i Iran som kämpar med risken för sitt liv för rätten till sitt ord. Märk väl att jag verkligen glädjs åt nätets förmåga att hjälpa det fria ordets kamp i Iran.
Jag tar frågan igen: Hur tror du att man ser på upphovsrätt i Iran?
Vad du/ni gör nu är att blanda ihop äpplen och päron och hamnar alldeles tossigt.
När det gäller oss vanliga människors nätsäkerhet i andra fall – än upphovsrätten – måste den ju vara stark. Eller tycker du att bankkoder och bankkortsnummer och pinkoder och gireringsuppgifter – som ju också är information som sprids på nätet – ska vara fritt?
embryos senaste blogginlägg.. woodstock
Det finns TVÅ olika sorters upphovsrätt:
En ideell upphovsrätt som tillkommer den som har skapat någonting. Den som verkligen skrev boken, den som skrev låttexten eller komponerade musiken. Detta därför att originalen inte ska kunna förvanskas eller förstöras. (Äras den som äras bör)
Rätten att ekonomiskt utnyttja det skapade. Denna rätt kan idag säljas, bytas eller ges bort. I en del fall äger multinationella företag denna rätt och är då de enda som får använda eller sälja verk – inte ens skaparen av verket får i många fall göra detta.
Vilken upphovsrätt talar ni om?
Hans J:
Det där är hårklyveri. Det finns en upphovsrätt, förgrenad i ideell och ekonomisk. Sedan köpslås det lite olika med den ekonomiska, beroende på vilket land du är i och vilket media du verkar i.
Jag talar hela tiden om författarrätten, den grundläggande rätten till det egna ordet. Om man sedan väljer att sälja det (ordet) eller distribuera det fritt är sekundärt. Nu skriver vi om riktigt väsentliga frågor, om människor som kämpar på den yttersta fronten av yttrandefriheten. Varje upphovsmans rätt att fritt uttrycka sin åsikt och att kunna sprida sin konstnärliga gärning utan inblandning av censur eller åsiktsförtryck.
embryos senaste blogginlägg.. woodstock
Jag tror författare och politiskt aktiva är mest intresserade av:
Du försöker koppla ihop detta med den ekonomiska upphovsrätten, men de är i sak två helt skilda fenomen. Den ideella upphovsrätten är på sätt och vis släkt med yttrandefriheten, den ekonomiska är om möjligt ingift men närmast kusin med patentet.
Om något är informationsfriheten mer av yttrandefrihetens närmaste bundsförvant än någon av upphovsrätterna, men den ideella är välkommen i gänget.
Primärt är rätten att yttra sig utan censur och utan kontroll, sekundärt är att ha rätten till verkets form, tertiärt hur det används och först därefter rätten att kontrollera den kommersiella spridningen.
@ Embryo: Inga, jag säger inga, är så lurade som vi författare/poeter kring frågan om upphovsrätt.
Ingen yrkeskår har någonsin blivit så bestulen av sin sk partner, (förlag, utgivare, distributör, boklåda) som vi.
Det häpnadsväckande är att liberaler och sådana som Rick Falkvinge, som kallar sig superkapitalist, vill befria oss från detta ok.
Märk väl, de flesta pirater jag diskuterar med vill faktiskt revidera eller ändra nuvarande upphovsrätt att verkligen skydda upphovsmannen, inte dem som nu lyckas slå mynt av vår eventuella originalitet. Man vill inte alls sno något från upphovsmannen.
Det verkligt vackra just nu är att personer från alla politiska läger och kanter sällar sig kring ”Pirattanken” att alla, verkligen alla, ska få bli fria. Fira i tanken. Fria i ordet. Fria att vidareutveckla andras och egna idéer…
Embryo. Om vi skummar bort ytan från ”pirattanken”, det populistiska och det som skrivs i media, så är det faktiskt så att om du vill finna tidens politiska och filosofiska djup, så finns den i pirattanken.
Jag föreslår att alla som är intresserade börjar botanisera bland följande slumpvis valda boktitlar jag börjat samla här: Det nu djupast filosofiska
Jag erkänner. jag har tyvärr ännu bara hunnit skumma. Men jag anar att vi lever i en spännande brytningstid, det kan gå fel, våra politiker skapar mer och mer fascistoida kontrollapparater för att skydda sig mot jag vet inte vad för orealistiskt hot, eller också kommer vi att äntligen kunna öppna världen för alla.
Och ja, märkligt not är just jag medlem i SAP, trots att jag alltid kallat mig anarkist. Jag börjar undra om min anarkism inte borde ha ett = till liberalism.
Men det som får mig att häpna mest nu är att just sådana jag tidigare betraktat som hopplöst ”höger” och ”liberala” bättre än många andra hävdar en sorts altruistiskt värde kring både demokrati och att hjälpa dem som har det svårare än vi själva har det.
upp och ned är världen. För ett år sedan stred jag för upphovsrätten. Idag säger jag – ned med upphovsrätten. För ett år sedan var jag fast i ett felaktigt tänk som jag levt i sedan jag blev ”författare” för ca 15 år sedan.
Det nya perspektivet är vackrare. Det leder till en öppnare värld.
Anders Widéns senaste blogginlägg.. Avkoppling mellan varven
Hej igen Embryo! Eftersom du i tråden hos Karl Sigfrid hänvisade hit när jag frågade…
”Embryo, skulle du kunna utveckla din vinkel på “yttrandefrihet”, jag fattar inte alls hur en begränsning av den kommersiella skyddstiden eller frisläppandet av icke-kommersiell remix och distribution på något sätt skulle kunna begränsa yttrandefriheten. Snälla förklara.”
…så hoppades jag hitta svaret här, men väntar fortfarande på förtydligande. Är det för att de olika ”sorternas” upphovsrätt finns samlade på ett ställe i den svenska lagboken som de inte skulle kunna ses och diskuteras som separata, eller ser du någon djupare filosofisk orsak till att de hänger ihop helt?
Att få äran för sina publicerade idéer handlar om att folk inte ska ljuga om eller underlåta att ange källor.
Att bestämma vad andra (om de anger källan) får göra med idéer som man valt att publicera offentligt handlar i grunden om att förbjuda andra att härmas. Det handlar om att styra utifall och hur andra får vidareutveckla de idéer man publicerat och därmed exponerat dem för.
Varför skulle inte dessa aspekter kunna diskuteras och regleras separat? Att härmas är väl väsensskilt från att ljuga? Förklara hur du tänker, jag är faktiskt nyfiken.
Att härma, inspireras av och bygga vidare på idéer, är en viktig grund för mänsklig utveckling. ”Standing on the shoulders of giants”. Ett samhälle bör tänka sig för noga om och hur det ska begränsas. Att motverka lögner borde däremot vara mer lättmotiverat.
Apropå att kasta blandade äpplen och päron i glashuset så förstår jag inte varför du blandar hemliga bankkoder (de är inte offentligt publicerade) med avsiktligt publicerade verk. FRA-debatten grundar sig bl.a. på att man vill kunna välja att hålla saker hemliga, om du vill hålla dikter hemliga så får du givetvis det, men då är det ju inte upphovsrätt vi talar om. Har jag missat något i ditt resonemang?
Erik Sundvalls senaste blogginlägg.. Står upphovsrätt mot medborgarrätt? – Embryo & jag @ Farmorgun
Jag tar det baklänges.
Erik S:
Det är inte förbjudet att härmas. Travesti. Pastisch. Lån. Citat. Allt det funkar. Plagiat är svårare. Stöld omöjligt. Men det finns enorma möjligheter att göra intertextuella lån och vi skriver alla i samma kropp av ord.
Gränsdragningen avgörs – om någon blir stämd för plagiat/stöld – i domstol.
Ang bankkoder: Frågan var om internet ska vara fritt, eller begränsat. Det var ju inte jag som blandade ihop frukterna. Vi måste ha skydd för vissa saker på nätet. Banksekretess. Vårduppgifter. Chattar utan insyn. Möjlighet till inkomst (eller varför ska upphovsmän få betalt via Google Books eller Spotify, men inte om deras verk laddas ned illegalt?). Skydd av ens ord och ens yttranden. Upphovsrätt.
Anders Widén:
Du har missat det viktigaste. Upphovsrätten skyddar ditt ord från att missbrukas. Om jag INTE vill ha mina texter publicerade … osv. Om jag som poet i ett land där åsiktsförtryck råder INTE vill bli förföljd för att mina texter är frispråkiga … osv. Då är upphovsrätten garant för min yttrandefrihet. Jag har rätt att hålla tyst. Ingen annan har rätt att distribuera mej, offentliggöra mej.
Upphovsrätten förhindrar ju inte dej att göra vad du vill med ditt livsverk; distribuera det fritt, ge bort till någon annan, sälja det dyrt, sälja det billigt, bränna det. Tvärtom. Upphovsrätten ger dej frihet, ansvar och möjlighet att göra allt detta. Dig. Och ingen annan. Så enkelt knyts yttrandefrihet, skapande och upphovsrätt ihop.
Jag har ju diskuterat med pirater länge nu, jag också. Jag gillar det öppna samtalet och jag gillar nätet både som kommunikationsarena och möjlighet till distribution, marknadsföring, publicering. Jag vill ha ett fritt nät, ett öppet nät, ett nät där diskussionerna kan vara starka och vilda och ordet får vara eget och skyddat. Jag vill ha ett nät som kan verka utanpå maktsfärerna och som kan åstadkomma folkliga förändringar. Men, jag vill inte ha ett nät där man snor varandras möjligheter till inkomst. Jag vill inte ha ett nät där ”information vill vara fri” på andras bekostnad (se Arbogafallet). Jag tycker offentlighetsdyrkan ibland går för långt, jag tycker att – här som på andra platser där människor möts – man faktiskt måste enas kring vissa grundläggande värderingar, en viss moral, en viss etik (ja nu lär jag få mothugg
Men basalt. Som att man följer rådande lag, som att man är hederlig, som att man inte mobbar varandra, inte personangriper, inte förföljer, inte distribuerar varandras alster utan att fråga.
Piraterna vill devalvera din ekonomiska upphovsrätt till 5 år. Hur ska du få betalt för dina böcker fem år efter utgivning? Hur ska du förhindra att dina böcker säljs av någon annan? Tycker du att det är rimligt att svenska, lisvlånga författarskap plötsligt stympas?
Marcus:
”Den ideella upphovsrätten är på sätt och vis släkt med yttrandefriheten”
Kanon. En öppning. Ett samförstånd.
Om du sedan för den ideella rätten ned i författarleden. Varför ska inte en författare kunna tjäna pengar på det verk som han eller hon får skydda ideellt? Varför ska en poet i – exempelvis – Iran, som kanske har verkat underjordiskt hela sitt liv, ha möjlighet att dra in en skärv på sina dikter? Är det av den simpla anledningen att en del människor inte anser sej behöva betala honom/henne (eller ska ha rätt att göra det när man så önskar?)? Varför ska jag betala för min konsumtion av poesi, film, musik, medan andra inte ska behöva göra det? Vad – tror du – händer med dikten, litteraturen, filmen, musiken, om allt skulle vara gratis alltid?
Vi hamnar alltså – alltid – till slut i den fråga som Piratpartiet påbjöd förbud att svara på under valrörelsen: Hur ska upphovsmännen få betalt för sitt jobb?
embryos senaste blogginlägg.. woodstock
edit: Varför ska en poet i – exempelvis – Iran, som kanske har verkat underjordiskt hela sitt liv, INTE ha möjlighet att dra in en skärv på sina dikter?
embryos senaste blogginlägg.. woodstock
Suck, var du tvungen att ta upp arbogafallet. Låt mig sammanfatta det mycket kort:
Tingsrätten publicerade protokollet ifråga. Vem som helst kunde ta del av det via Arbogas rättsväsende — där skedde själva publiceringen. Torrenten laddades ner av några tiotal personer innan den nådde tidningen, därefter tiotals gånger fler. Av propagandaskäl gav man sig på TPB, snarare än den tingsrätt som underlåtit att sekretessbelägga protokollet. END OF STORY.
–
Rätten att inte publicera har du alltid, men det är ett enkelriktat system. Det innebär att när du väl publicerat så har du inte längre kontrollen. Du kan inte villkora att böckerna inte får exporteras till ett visst land, vilka som får läsa dem, eller hur din text tolkas.
Rätten att yttra sig å andra sidan är inte alls lika självklar. Där kan man med fog säga att informations- och yttrandefriheterna i det närmaste är siamesiska tvillingar. Utan kombinationen är saker som källskydd satta på undantag, fri press finns inte, och folk vågar inte yttra sig eller dela med sig av kunskap och information med varandra.
De existerar dessutom helt oberoende av någon förbaskad upphovsrätt. Att ha rätten att på ett eller annat sätt krediteras för vad man sagt, eller att kontrollera vad andra tar del av eller hur de använder det man sagt har absolut inget med rätten att yttra sig att göra. BASTA!
Men: Angående Arboga; du glömmer TPB:s behandling av dom anhöriga och deras vädjanden.
I övrigt har du – som pirat – ju förstått upphovsrätten på ditt sätt. Jag – som yrkesverksam poet – har en helt annan uppfattning. För mig är det självklart att mitt skrivna ord är mitt och att ett försvar av det tillhör yttrandefrihetens fundamenta. Fråga vilken poet som helst som har hamnat i klammeri med sin stat, sin nation. Eller fråga och fråga; många av dem är döda. En Lorca. En Brodsky.
http://en.wikipedia.org/wiki/Federico_Garc%C3%ADa_Lorca
http://en.wikipedia.org/wiki/Joseph_Brodsky
Det är för dem jag talar.
embryos senaste blogginlägg.. embryo32
Hej igen Embryo!
Ordvalet ”härmas” var nog inte det mest lyckade från min sida, jag försökte hitta något heltäckande och inkluderade i det, utöver de saker du och jag räknade upp, även digital kopiering, vilket är att härma med teknisk hjälp, det framgick nog inte särskilt tydligt. Om man däremot tar bort upphovsmannens namn från verket och t.ex. påstår sig själv vara upphovsman, så är det den sorts lögn jag skulle kalla plagiat. Är det också din definition av plagiat?
Stöld ska givetvis inte vara tillåtet i framtiden heller, om någon stjäl din dator eller hårddisk (oavsett om du har dina författade verk på den eller ej) så är det givetvis en stöld och jag tror alla på ”piratsidan” vill att det ska förbli brottsligt. Men varför blandar du in stöld i upphovsrättsdiskussionen? Det verkar inte mer relevant att blanda in än vad felparkering eller mijlöbrott skulle ha varit.
Är det verkligen någon i denna debatt-tråd som har sagt att det ska vara fritt att göra vad som helst på Internet? Nej, Internet är en del av samhället och samma lagar ska gälla på nätet som i resten av samhället. Sedan är vi några som ser problem med upphovsrättens nuvarande utformning och vill via vanligt politiskt arbete reformera upphovsrättslagstiftningen, givetvis både vad gäller på och utanför Internet.
Om någon gör intrång i ditt datorsystem (och olovligen t.ex. får tag i ett opublicerat verk eller en hemlig bankkod) så är det intrång (inte upphovsrättsbrott). Datorintrång finns det lagar mot, se t.ex. brottsbalken. (Dagens skrivning i upphovsrättslagen Kap 1, §8 säger bl.a. ”Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten.” alltså skulle olovligt tilgängliggörande av något som hittats via intrång inte anses offentliggjort i URLs mening.
Samma sak gäller patientjournaler, utöver intrångslagarna, finns det specifik lagstiftning för hur journalerna ska hanteras och vem som får göra vad med informationen i olika situationer. Vad som får publiceras om personer regleras även av PUL.
Den där anonyma underjordiska poeten i Iran lär idag inte kunna få betalt via upphovsrätt med mindre än att han kommer ur sin anonymitet eller agerar med pseudonym via någon förläggare eller annan copyright-pengaförmedlings-godkänd mellanhand som i sin tur måste lyckas få pengarna till honom utan att han röjs eller att de själva åker dit. Hur hade du själv tänkt att pengarna skulle hitta fram med hjälp av upphovsrätten? Han kan ju å andra sidan sprida sina verk på olika sätt och ange en betalningsväg t.ex. till något konto i utlandet och be folk (åtminstone de utländska läsarna om inte åker fast för att stödja honom) sätta in pengar där om de vill stödja honom, sedan får han hoppas att han kommer åt de pengarna nu eller senare, men behövs upphovsrätten till det? Det är väl folks kärlek och stöd (inklusive betalningsvilja) till den underjordiska författaren som främst kan hjälpa honom, inte upphovsrätten?
Erik Sundvalls senaste blogginlägg.. Står upphovsrätt mot medborgarrätt? – Embryo & jag @ Farmorgun
Spambloggar har ofta en miljon länkar, så det är en del av modereringsfiltret… Genomsläppt nu, skulle gått fortare om jag inte varit så fullchokad med jobb
Vilka andra frågor skulle vi diskutera?
Om demokrati och medborgarrätt försvinner kan vi ej längre påverka några frågor.
Hallon.
(Skrev ett inlägg – med bra länkar till Wikipedia om poeterna Joseph Brodsky (fängslad i Sovjetunionen 1963 och dömd till inhemsk exil för ”parasiterande”) och Federico Garcia Lorca (skjuten av fascisterna i Spanien 1936) – men det inväntar moderation (det är väl semester, bloggstiltje nu, alla piratsegel hänger slaka i havet, men vi upphovsmän måste alltid alltid alltid jobba vidare: så jag kör det utan länkar så länge.)
Men: Angående Arboga; du glömmer TPB:s behandling av dom anhöriga och deras vädjanden.
I övrigt har du – som pirat – ju förstått upphovsrätten på ditt sätt. Jag – som yrkesverksam poet – har en helt annan uppfattning. För mig är det självklart att mitt skrivna ord är mitt och att ett försvar av det tillhör yttrandefrihetens fundamenta. Fråga vilken poet som helst som har hamnat i klammeri med sin stat, sin nation. Eller fråga och fråga; många av dem är döda. En Lorca. En Brodsky.
Det är för dem jag talar.
embryos senaste blogginlägg.. tallmo igen
Kommentaren genomsläppt nu. Sorry för att det tog sån tid, jobbet var i vägen. /Marcus
Hej, jag skrev också ett inlägg här (22/6) med massa länkar till lagboken, men det fastnade under ”Din kommentar inväntar granskning”, så jag tar det igen nedan fast utan länkarna för att se om det kommer förbi den maskinella censuren
När det släpps igenom kan ni ju samtidigt ta bort denna länkfria kopia.
Hej igen Embryo!
Ordvalet “härmas” var nog inte det mest lyckade från min sida, jag försökte hitta något heltäckande och inkluderade i det, utöver de saker du och jag räknade upp, även digital kopiering, vilket är att härma med teknisk hjälp, det framgick nog inte särskilt tydligt. Om man däremot tar bort upphovsmannens namn från verket och t.ex. påstår sig själv vara upphovsman, så är det den sorts lögn jag skulle kalla plagiat. Är det också din definition av plagiat?
Stöld ska givetvis inte vara tillåtet i framtiden heller, om någon stjäl din dator eller hårddisk (oavsett om du har dina författade verk på den eller ej) så är det givetvis en stöld och jag tror alla på “piratsidan” vill att det ska förbli brottsligt. Men varför blandar du in stöld i upphovsrättsdiskussionen? Det verkar inte mer relevant att blanda in än vad felparkering eller mijlöbrott skulle ha varit.
Är det verkligen någon i denna debatt-tråd som har sagt att det ska vara fritt att göra vad som helst på Internet? Nej, Internet är en del av samhället och samma lagar ska gälla på nätet som i resten av samhället. Sedan är vi några som ser problem med upphovsrättens nuvarande utformning och vill via vanligt politiskt arbete reformera upphovsrättslagstiftningen, givetvis både vad gäller på och utanför Internet.
Om någon gör intrång i ditt datorsystem (och olovligen t.ex. får tag i ett opublicerat verk eller en hemlig bankkod) så är det intrång (inte upphovsrättsbrott). Datorintrång finns det lagar mot, se t.ex. brottsbalken. (Dagens skrivning i upphovsrättslagen Kap 1, §8 säger bl.a. “Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten.” alltså skulle olovligt tilgängliggörande av något som hittats via intrång inte anses offentliggjort i URLs mening.
Samma sak gäller patientjournaler, utöver intrångslagarna, finns det specifik lagstiftning för hur journalerna ska hanteras och vem som får göra vad med informationen i olika situationer. Vad som får publiceras om personer regleras även av PUL.
Den där anonyma underjordiska poeten i Iran lär idag inte kunna få betalt via upphovsrätt med mindre än att han kommer ur sin anonymitet eller agerar med pseudonym via någon förläggare eller annan copyright-pengaförmedlings-godkänd mellanhand som i sin tur måste lyckas få pengarna till honom utan att han röjs eller att de själva åker dit. Hur hade du själv tänkt att pengarna skulle hitta fram med hjälp av upphovsrätten? Han kan ju å andra sidan sprida sina verk på olika sätt och ange en betalningsväg t.ex. till något konto i utlandet och be folk (åtminstone de utländska läsarna om inte åker fast för att stödja honom) sätta in pengar där om de vill stödja honom, sedan får han hoppas att han kommer åt de pengarna nu eller senare, men behövs upphovsrätten till det? Det är väl folks kärlek och stöd (inklusive betalningsvilja) till den underjordiska författaren som främst kan hjälpa honom, inte upphovsrätten?
Erik Sundvalls senaste blogginlägg.. Varför ska det vara så svårt att få betala för sig?
Spambloggar har ofta en miljon länkar, så det är en del av modereringsfiltret… Genomsläppt nu, skulle gått fortare om jag inte varit så fullchokad med jobb
Erik Sundvall:
Du skriver hela tiden initierat och kunnigt. Ändå är det som om upphovsrätten rör sej som en blind fläck i ditt synfält. Du går igenom olika lagar och olika skydd på nätet, men väljer alltid att – utifrån alla andra regler och lagar – göra upphovsrätten omöjlig.
Varför?
Du kan givetvis tänka precis tvärtom. Det sluts massor av avtal och nya nätlicenser UTIFRÅN upphovsrätten, inte på bekostnad av den.
*
Den iranske underjordiske poeten har rätt till sitt verk, både ideellt och ekonomiskt. Om regimen eller det nationella ekonomiska systemet sedan omöjliggör utbetalningar, det gör ju saken bara ännu mer brännande, det är själva poängen. Astrid Lindgrens böcker sålde stort i Sovjetunionen, men man respekterade alls inte hennes upphovsrätt och hon fick lite (om något) i ersättning. Men gör det att man lika gärna kunde strunta i upphovsrätten? Gör det inte snarare att det är ÄN viktigare att värna den, och den lilla människan, det enskilda författarskapet?
På det svällande och digra nätet är det av yttersta vikt att den enskilde skribenten, debattören, konstnären skyddas, och att rätten till både det fria ordet och möjligheten att dölja det (det kan vara livsavgörande för en poet i en stat med åsiktsförtryck) och möjligheten att få in en skärv ifrån det.
embryos senaste blogginlägg.. tallmo igen
Embryo:
Om du nu slåss för folks åsiktsfrihet i världen (Iran, Kina, etc), så anser jag att du borde sätta upp en TOR-nod. Det kostar inget förutom lite bandbredd. TOR rekommenderas bland annat av Reporters without borders för att folk i diktaturer ska kunna slippa repressalier från sin regering.
Dock måste du då inse att ditt IP kommer att kunna användas för upphovsrättsintrång och att du då kan hamna inför civildomstol för att bevisa din oskuld. Det är priset man får betala för sin övertygelse.
Jag lutar åt att vilja reformera upphovsrätten modellerat efter Lessigs tankar i boken ”Remix” och funderar på vad som behöver anpassas efter svenska/europeiska förhållanden. Jag vill inte göra upphovsrätten ”omöjlig”, var fick du det ifrån?
Det är inte för skojs skull Lessig och andra vill reformera upphovsrätten utan för att den i nuvarande utformning ställer till problem i onödan (även för upphovsmän).
Orsaken till att jag hänvisade till en massa andra lagar runtomkring är för att det från ditt resonemang verkar som om du kanske tror att upphovsrätten idag är det som skyddar mot allt från datorintrång till patientjournalmissbruk och är den lag som reglerar yttrandefrihet. Jag tycker du blandar ihop saker och tillskriver upphovsrätten mycket mer än den faktiskt täcker. Att saker historiskt har utvecklats samtidigt och under påverkan av varandra betyder inte att de för evigt behöver hänga ihop som siamesiska tvillingar.
Det var synd att länkarna till lagparagraferna fastnade i gransknings-karantän, där kan du läsa vad upphovsrättslagen faktiskt täcker och inte. För att komma vidare i diskussionen och komma till kärnfrågor som faktiskt handlar om just upphovsrätt vore det enklare om du höll dig till saken så att man inte behöver klara ut en massa missförstånd runtomkring. Dina känslor för dina verk tycker jag faktiskt hör till saken, berätta gärna om dem, men jag skulle uppskatta om du inte blandade ihop lagarna för mycket på grund av känslorna eller på andra för mig oklara orsaker.
Saker jag hellre på djupet skulle vilja diskutera med dig är t.ex.:
- Tycker du att det finns någon filosofisk (eller annan) anledning till att det inte skulle gå att skilja på ”kommersiella” och ”idéella” skydd i en diskussion?
- Lessigs tankar om olika reglering för med kommersiellt respektive icke-kommersiellt återbruk och distribution, inklusive Lessigs ”less power”-resonemang kring att uphäva både rätten och ansvaret för att stoppa oönskad icke-kommersiell remix.
- Kortare skyddstidslängder och ett krav att aktivt förlänga skyddstiden för ett verk om man så önskar efter en automatisk initialperiod. (För att inte låsa inne delar av kulturarvet.)
Erik Sundvalls senaste blogginlägg.. Varför ska det vara så svårt att få betala för sig?
De är ute ur karantänen nu
Chrisse:
Intressant. Tack för tipset. Jag läser på en hel del kring TOR just nu, och inser att det inte bara är lättmanövrerat. Jag är gudbevars poet och ingen dreamhacker per se. Men jag tar till mej tanken; ditt aber om upphovsrättsintrång försvårar det ju för mej, förstås. Det är knivigt när principer står mot varandra. Men du har rätt att mitt lovordande av nätet – som det kunde ha blivit, som det just nu visar att det kan vara – bör leda till handling. Men: jag är ingen tillskyndare av upphovsrättsintrång, det behöver jag knappast skriva ut. Jag är inget skraj att få min oskuld prövad, dock.
Kanske funkar en sån som jag bättre (?) som opinionsbildare än datorstöd, men jag vet inte säkert.
Erik Sundvall:
Jag vet inte hur mycket tid du har i tillvaron till nätdiskussioner, och jag avskyr att hänvisa till tidsbrist. Men jag kanske verkar slarvig i mina uttryck ibland och det får bero på just detta. Man kan inte ägna samma tid åt ett inlägg här som åt jobbtext, så är det bara.
Men bort med bortförklaringar. Om jag inte för diskursen helt som du vill, kan jag knappast göra så mycket åt det. Jag vet inte vad du menar med att jag blandar in känslor i resonemanget. Klart att jag har känslor kring mitt yrke och mina dikter och kring principer som jag tror på, konstigt vore väl annars. Men i och med att det är mitt jobb ser jag samtidigt ytterst nyktert på det.
‘Omöjlig’ var tydligen fel ordval. Jag menar att alla andra lagar och regler och styrmöjligheter som du räknar upp tycks fungera, för dej i din värld, men upphovsrätten måste hela tiden ifrågasättas och devalveras; det är vad du sluter dej till.
Jag tycker alls inte det. Jag tycker att man ska pröva att förhandla och sluta avtal utifrån den. Det har funkat i alla tidigare skeenden. Det funkade med Spotify. Det funkar (troligtvis) med Google Books. Jag tror att det är livsavgörande (ja) för kulturskapandet i Sverige att vi inte tubbar på upphovsrätten och upphovsmännens rättigheter. Minsta loophole och andra kommersiella krafter kommer att ta över; det finns alltid någon som har lust att sko sej på dej.
Och nej, jag tror alltså inte att upphovsrätten skyddar ALLT på nätet. Poängen var/är att mycket annan information kan skyddas – patientinformation, bankinformation. Varför skulle man då inte kunna hitta vägar att se till att upphovsrätten skyddas (så långt det är möjligt; avdelningen ”illegalt spill” har vi redan avhandlat).
Man behöver inte skilja på kommersiell och ideell upphovsrätt. Utom detta: den ideella kommer före, och ligger till grund för den kommersiella. Men dom följs åt, dom ger mej rätt till mitt verk och möjlighet att distribuera det.
Vad gäller Lessigs remix-tankar har jag ju sett hans föredrag och hans exempelmixar och jag undrar – men vet inte – om dom där exemplen verkligen skulle hamna i domstol i Sverige. Jag tycker att dom är ganska roliga, och harmlösa. För mej är samplingen och remixen inte dom stora problemen. Hamnar man i delo där, får man resonera med upphovsmännen och i värsta fall backa.
Dom stora problemen är dom rena plagiaten och dom olovliga nedladdningarna, vilka minskar – och ofta omöjliggör – möjligheterna till både inkomst och kontroll (i den mån att min text exempelvis inte ska hamna på för mej politiskt tvivelaktiga sajter osv osv) av verket.
Konsekvensen kommer att bli att kulturutbudet minskar och att kvaliteten därmed försämras. Kulturarbetare kommer att slås ut (jag vet att det finns piratargument för detta också (ett slags vulgärdarwinism som jag ej alls håller med om) men så är ändå fallet).
embryos senaste blogginlägg.. upphovsrätten på nätet 4
Nå, för det behöver du inte livstid plus sjuttio, och den som bråkar med upphovsrätten för privat bruk behöver knappast livstid plus sjuttio i straff heller…
Det är inte meningen att någon annan skall tjäna pengar i ditt ställe. Om något så är det ett av problemen med dagens system.
Upphovsrätten kan diskuteras, fem år är piratpartiets förslag. Det är inte vad som självklart kommer att bli slutpunkten. Någonstans i mellanrummet mellan fem och hundratjugofem år borde man kunna föra en diskussion som inte är polariserad, och som leder framåt. Det var det jag ville från början, men jag upplevde det som att vi inte närmade oss varandra för fem öre.
Nej. Eftersom man anar att inte ens fem år duger för en urbota piratpartist. Om allt ska vara fritt, nu, genast – hur ska man då kunna vänta i fem hela år?
Somliga vill ju ha tillgång till filmer – i sin dator – i HD-kvalitet dagen efter de har haft biopremiär i New York.
Därför tvingas man som upphovsman vara benhård i sitt försvar av upphovsrätten. Akterseglas den, då ruineras kulturlivet. Vi ser det redan ske, marknaden svajar, upphovsmän tvekar; mångfalden kommer att minska (gud så dumt uttryck: mångfalden minskar) och detta kommer att märkas på kvaliteten på utbudet.
För mej är det inget problem alls att upphovsrätten är livstid plus 70 år; det påverkar mej varken som nätaktör eller som författare.
Det är först när det är licenser och avtal som utgår ifrån upphovsrätten som utgör grunden för nätdistributionen, som man kan diskutera förändringar i tidsutdräkten. Men, för oss som lever nu, är det livstid eller livstid plus 50 eller plus 70 år som gäller. Och jag har inte förstått det som möjligt, ens hos dom mest vidsynta pirater. Som jag har uppfattat Livbåten som.
embryos senaste blogginlägg.. embryo69
Du har fullständigt rätt i att livstid +50 (+70) inte är möjligt i min världsbild. Däremot är jag inte säker på att du förstår varför jag ser det som en omöjlighet.
Jag tror upphovsmännen som propagerar benhårt för en oförändrad upphovsrätt i själva verket är sina egna värsta fiender.
Att det svider och svajar just nu är för övrigt inte förvånande, det har en tendens att göra det i alla paradigmskiften.
Men vad är möjligt i din världsbild?
Livstid?
5 år?
18 år?
92?
Om upphovsmannen förlorar rätten till sitt arbete, hur och vem ska då försäkra honom om att ingen annan tjänar stålar i hans ställe, och hur och vem ska då betala för dom verk som istället laddas ned gratis från nätet?
Ska staten ersätta oss?
Frivilliga donationer (tror ni verkligen på det, i längden?)? Mecenater? Sponsorer (ska jag stämpla COKELIKOLA på pärmen till mina böcker?)? Produktplacering (här skulle en MAGNUM FRÅN GB-GLASS smaka bra)?
De där frågorna har du/ni sällan bemött.
I paradigmskiftet är det av absolut yttersta vikt att upphovsrätten bibehålls och att upphovsmannen skyddas. Annars undermineras hela kulturlivet.
Jag måste snart skrika.
embryos senaste blogginlägg.. embryo88
edit: HÄR SKULLE EN EMBRYO FRÅN EMBRYO-GLASS SMAKA BRA.
Så ska det förstås vara. Vi poeter med glasslådor på magen och dikter snurrande i planeten, på beachen, i sommar, lyssna: GELATIII GELATIII.
embryos senaste blogginlägg.. embryo88
Jag har inte en exakt siffra att ge dig. Från början var upphovsrätten ett par decennier approx, och där runtikring kan jag fortfarande förstå den. Framförallt om den går tillbaka till sitt ursprung och skyddar författaren mot förlagen.
Du pratar oftast om allt som ett enda odelbart. För egen del verkar det trots det viktigare att skydda mot obetald kommersiell användning än att bråka med privatpersoner som delar fil för privat bruk — eller hjälper andra att göra det.
På något sätt tycks det mig att hela resonemanget står på huvudet. Å ena sidan skickar man advokaterna efter privatpersoner som knappast tjänar en spänn på att dela med sig av kultur. Å andra sidan leder slavkontrakt från Bonniers inte till mer än en debattartikel från författarförbundet, en artikel som dessutom får svaret från förlaget att man antingen skriver på eller hittar ett annat förlag.
Vem är det som skinnar författarna egentligen?
Samma sak med musikerna och deras förlag/bolag. Vem är det som skinnar musiker egentligen? De berövas allt utom kaffepengar på den digitala sidan, vilket när skivförsäljningen går ner är detsamma som att bolaget behåller allt och musikerna får intet.
Hur mycket skadar egentligen piraterna videouthyrarna? Att de pressar priserna är klart, men i andra änden håller bolagen upp rena ockerkontrakt. Mitt emellan står uthyrarna och inser att de går back på några av de viktigaste storfilmerna, men är tvungna att plocka in dem ändå om inte kunderna skall gå till konkurrenten. I det läget är det inte konstigt att videouthyrarna försvinner.
Klart är att det är fel att kulturskaparen är den enda som inte får betalt, men det är väl knappast en nyhet? Det är precis det vi vänder oss emot när vi anklagar skivbolagen, monsterförlagen, filmbolagen och andra liknande entiteter för att vara det största hindret för framtiden.
Vill jag läsa dina dikter, så köper jag gärna en bok av dig — men det irriterar mig om den tjuga som är kvar av pocketpriset netto delas tre spänn till dig och sjutton till förlaget. Det var ju du som skrev boken, inte förlaget. Det irriterar mig ännu mer om alla digitala rättigheter försvinner framför näsan på dig utan att du ser röken av en femtioöring.
Den monstruösa upphovsrättsliga tid som ligger nu gör själva upphovsrätten till en handelsvara, vilket författare, musiker och andra kulturskapare behöver eftersom de inte får tillräckligt betalt på det sätt som är rimligast — när deras verk säljs.
Det är klart att ni vill hålla i den med näbbar och klor. Men dess legitimitet börjar ifrågasättas, och de som ifrågasätter kan skita i reglerna om de upplever dem alltför absurda. När folk börjar skita i regler så eroderar själva grunden för reglerna. Ni riskerar att få behålla rättigheterna för livstid plus sjuttio, nittio, hundratio, tvåhundra år — men rättigheterna kommer samtidigt att vara totalt utan innehåll.
Dealen med publicister, förlag, distributörer, boklådor osv är ju en sak. Och det händer förstås mycket under digitaliseringen av alla våra medier.
Och då är det – igen – av yttersta vikt att den som är nederst (men först!) i näringskedjan skyddas, och det ordentligt. Ska vi stå på egna ben är upphovsrätten ÄNNU viktigare att värna. Och det gäller alla som publicerar sej på nätet, och i tryckt form, och via audio, bild, vad man kan tänka sej.
Om man som kund irriterar sej på hur pengarna fördelar sej mellan upphovsmän och andra inblandade i produktionsgången är det väl bra om man uttalar detta. Men att det skulle gå ut över upphovsmännen och deras upphovsrätt, det förstår jag inte logiken i? Kontentan borde bli precis tvärtom.
Om jag digitaliserar min bok, hamnar den på TPB. Och jag får inte en spänn.
Så: vem betalar?
Igen: Ska staten ersätta oss? Frivilliga donationer? Mecenater? Sponsorer? Produktplacering?
Och följdfrågan: hur ska det betalas, och till vem, om upphovsrätten är upphävd?
Värna upphovsmännen. Värna upphovsrätten.
embryos senaste blogginlägg.. embryo94
Du ställer frågor jag inte har någon lust att svara på. Sådana som vem som skall ersätta er och hur? Varför skall jag sitta som någon slags guru och propagera för en specifik lösning. Det finns lösningar framöver vi inte ens ser ännu. Betänk Spotify, och hur de rubbade hela spelfältet med sina idéer.
Problemet med ditt resonemang embryo, är att det konserverar ett orättfärdigt system. De som vinner mest på upphovsrättens nuvarande utseende är inte Du, Moneybrother eller Tuva Nowotny. Trehundra år av mission-creep, har gjort upphovsrätten oigenkännelig. Istället för att skydda er från publicisterna och förläggarna, så skyddar den precis just dessa från era läsare, lyssnare och åskådare. De som skapar verken säljer ut sin upphovsrätt billigt till de som ger ut verket som vara, de får så lite utbyte i jämförelse att det är skamligt — och det är knappast något som bara har med digitaliseringen att göra.
Men ni kramar upphovsrätten i dess förvanskade form, eftersom det ger en illusion av säkerhet. Tyvärr är det inte er säkerhet det gäller.
De som vågar försöka hitta nya vägar kommer lyckas bäst, så är det alltid i paradigmskiften. Alla satsar naturligtvis inte på rätt häst, så är det också i paradigmskiften — men de lyckas i alla fall bättre än de som inte försöker.
Jag kan mycket väl tänka mig en upphovsrätt, förutsatt att den skyddar kreatörerna och inte deras förläggare; förutsatt att den inte hindrar kulturskapande; och förutsatt att den inte används för att jaga läsare, lyssnare och åskådare. Men den nuvarande upphovsrätten är absurd. De lagar som stiftas för att försöka rädda den från utvecklingen är än absurdare. Och de resonemang som förs när beslut försvaras med dessa lagar som grund är så löjeväckande absurda att jag inte förstår hur de kan rulla av råd- och nämndemäns tunga utan att de rodnar.
”Du ställer frågor jag inte har någon lust att svara på.”
Men. Hur kan du kritisera det system som nu råder, utan ha en enda idé om hur det ska ersättas? Kan man kalla det paradigmskifte?
Jag kallar det ett svart hål.
”Jag kan mycket väl tänka mig en upphovsrätt, förutsatt att den skyddar kreatörerna och inte deras förläggare; förutsatt att den inte hindrar kulturskapande; och förutsatt att den inte används för att jaga läsare, lyssnare och åskådare.”
Den finns där redan. Den skyddar kreatörerna, till 100%; vad och hur man sedan dealar med den är: bizniz. För mej hindrar den ingenting, vad gäller skapande. Det är inte upphovsrätten som används för att jaga någon, och det vet du; man jagas för att man har brutit mot lagen.
Upphovsrätten är en genial lösning, eftersom den är demokratisk och generell. Hur inkomsterna fördelas är en förhandlingsfråga. Och om inte vi ser till att ha en stark upphovsrätt – för oss upphovsmän – då har vi INGENTING att förhandla om och med. Den är grunden.
embryos senaste blogginlägg.. sommarlov
Nej, jag är rädd att bli fast i en debatt om detaljerade affärsplaner som inte har med pricipfrågorna att göra. Dessutom tror jag inte att jag har någon form av patenterat svar som kommer att lösa hela problemet, eller att allas lösningar kommer att se likadana ut.
Först måste vi definiera vad som behöver förändras, eller vad som kommer att förändras oavsett vad vi tycker om saken. Först när vi är överens om problemen har vi en rimlig chans att hitta lösningar.
Tittar du inte längre än näsan räcker, så ser du knappast problemen. Upphovsrätten hindrar kanske inte dig, men nog hindrar den kultur. För att ta ett konkret exempel, så är det en hel massa väldigt kreativa videos på YouTube som numera saknar ljud.
Sen är det klart att det är upphovsrätten som används för att jaga folk. Titta bara på den senaste frågan om länkning till hockey, eller på beslutet i Solna tingsrätt att lämna ut en person trots att de inte ens är säkra på att brott överhuvudtaget begåtts. Din tro att man bara jagas om man bryter mot lagen är rätt så naiv.
Sen är du ibland väldigt ovillig till, eller dålig på att lyssna, för jag gav dig faktiskt ett lillfinger. Men du besvarade den bara med att allt redan är som det skall. Upphovsrätten är redan en del av ett demokratiskt utopia. Är det din verkliga och oförhandlingsbara åsikt, så har vi inget att säga varandra.
”Nej, jag är rädd att bli fast i en debatt om detaljerade affärsplaner som inte har med pricipfrågorna att göra.”
Vi är redan fast, men i en debatt som definitivt har med principfrågorna att göra. För mig är det dom yttersta principerna som vi diskuterar; rätten till sin inkomst, rätten till sitt egna ord.
Givetvis blir det så att oskyldiga misstänks; så är det inom alla rättskipning. Det händer till och med att oskyldiga döms, för allvarliga brott. Det är alltid fel, det är alltid en förlust. Men tyvärr ingår det i rättssystemet en viss – men så liten som någonsin är möjligt – felmarginal.
Hur många oskyldiga fildelare har jagats och dömts i Sverige, tror du?
Ditt lillfinger innehöll – genast – tre förutsättningar, eller krav om man så vill. Vilket gjorde att det tycktes bedrägligt. Men visst, vi kan börja om: Du kan tänka dej en upphovsrätt. Kanon. Hur lång ska den vara? Hur ska upphovsmännen få betalt och hur ska deras verk skyddas i den digitala världen?
embryos senaste blogginlägg.. vid grillen
Hej Embryo!
Du skrev: ”Jag vet inte hur mycket tid du har i tillvaron till nätdiskussioner, och jag avskyr att hänvisa till tidsbrist.”
Tyvärr har jag inte så mycket tid som jag hade velat ha. Orsaken till att jag spenderat en hel del tid i diskussion med dig är att bl.a. att du uttryckte ett intresse för Lessig och för att jag tyckte att vi kom en bit fram i diskussionerna. Jag lägger ibland en del tid på att diskutera med folk som tycker annorlunda än mig för att jag lär oftast lär mig mycket av det. Nu har jag fullt upp de närmsta veckorna så du får nog vara ifred från mig ett tag.
Vidare skrev du: ”Men jag kanske verkar slarvig i mina uttryck ibland och det får bero på just detta.”
Jo, jag tycker att du slarvat en hel del i argumentationen ibland, men är glad när du kan erkänna det. Även jag uttrycker mig ju slarvigt ibland.
Jag blev mycket glad över att se ditt svar til Chrisse om TOR ovan…
”Men jag tar till mej tanken; ditt aber om upphovsrättsintrång försvårar det ju för mej, förstås. Det är knivigt när principer står mot varandra.”
…om jag tolkar dig rätt så har du nu faktiskt förstått att principer om anonym fri kommunikation mellan privatpersoner och uppföljning av dagens upphovsrätt riktad mot privatpersoner, i praktiken inte bara i teorin, står mot varandra. Jag är så glad att Chrisse nådde fram och att du, om än motvilligt, accepterade det denna gång trots att du ibland tidigare ganska brysk avfärdat resonemanget. Hoppfullt!
Nu skulle jag bara önska att du läste igenom åtminstone kapitel 9 (och gärna 10) i Lessigs bok Remix (finns gratis lagligt på http://www.bloomsburyacademic.com/remix.htm) för att se hur man kan komma vidare med en stark men förändrad upphovsrätt som tar hänsyn till bl.a. konflikten med privat kommunikation. Där diskuteras även hur man kan undvika ”loopholes” genom att rikta in sig mot det som faktiskt genererar pengar.
Erik Sundvalls senaste blogginlägg.. Utmaning: Avprogrammera tillväxtskeptisk civilingenjör
Men för Guds skull, börja inte om!
Jag får hålla med Proteus här. För nu låter det som om vi skall börja om från början, och det är helt enkelt inte kul längre.
Du frågar direkt om längden, hur ni skall få betalt och hur ni skall skyddas på nätet. Den hästen är död, vi behöver inte piska liket en omgång till.
Fråga istället vem den skall vara till för, mot vem den skall riktas, mot vem den inte skall riktas, vad den måste innefatta och vad den inte bör innefatta. Problemet med diskussionen hittills har varit att de frågorna implicit eller explicit besvarats med:
Kulturskapare och deras distributörer, alla som är intresserade av kulturella alster, inga undantag, full kontroll över alla aspekter av det egna verket och inga begränsningar alls.
Eller förkortat till ett kulturellt citat:
”I want it all, I want it all, I want it all, and I want it now!”
”Du frågar direkt om längden, hur ni skall få betalt och hur ni skall skyddas på nätet. Den hästen är död /…/”
?
Död?
Skojar du med mej?
Vi stormar fram här ute, på den digitala prärien. Upphovsmän i alla länder, förenade.
”längden, hur ni skall få betalt och hur ni skall skyddas på nätet”
Ja. Det är ju sakfrågor, ytterst enkla. Du skrev ju att du kunde tänka dej en upphovsrätt; hur skulle den se ut?
Så snart vi närmar oss enkla faktafrågor, till och med dom mest – vad ni tror – futila detaljer, då har du ingenting att säga. Vilket också gäller piratrörelsen i stort. Man angriper upphovsmän som försvarar sina rättigheter, man angriper rättsväsendet, lagstiftaren, lagen i sej, producenter, man vill att Holloywood ska självdö, man jävsanklagar, man blir rasande när man anklagas för stöld, man hävdar att upphovsrätten står emot medborgarrätt (något som ingen egentligen, sakligt, har kunnat förklara varför på ett trovärdigt vis). Men man kan inte hitta på andra motdrag än att devalvera upphovsrätten och samtidigt vägra förklara hur kulturarbetare ska får pröjs för sitt jobb.
Är det så enkelt, och svårt, att ni inte har ett enda sakargument för er sak?
*
Eftersom: argumentaionen som följer är ju mest bara luddig.
Jag förstår inte alls hur du menar att upphovsrätten ska riktas MOT någon? Det är ju en lag som stödjer vårt skapande. Och vi som skapar och omfattas av dessa rättigheter kommer att bli allt fler ju enklare det blir att publicera sej. Men detta lyssnar ni aldrig till.
Jag skriver det dock igen: Upphovsrätten är av yttersta vikt för att trygga och stödja det enskilda – och kollektiva – skapandet i en tid då kulturproduktionen i allt större grad digitaliseras.
Citatet i slutet av ditt inlägg kunde stå som ett motto för den illegala fildelningens allra mest egoistiska och giriga sida; den där typen av åsikter man kan läsa i debatten, som att man vill ha tillgång till allt publicerat omedelbart och gratis, utan en tanke på vad det från början kostade.
I och med digitaliseringen är det ju så att upphovsrätten blir oerhört viktig för att trygga det lilla skapandet. Det är av yttersta vikt att stärka upphovsrätten, agera för stora avtal, starka förhandlingar och stabila avtal: allt inom upphovsrätten och med den som grund. Detta gagnar oss upphovsmän; en devalvering av samma rätt gagnar bara dom kommersiella krafter som alltid utnyttjar svagare parter.
En urholkad – eller borttagen – upphovsrätt gör oss upphovsmän till kastlösa i det digitala samhället.
Vill ni som fildelar verkligen ha del av och deltaga i ett vitalt kulturliv måste ni sluta angripa konstnärernas, författarnas, musikernas och dom andra kulturarbetarnas rättigheter. Det är kontraproduktivt.
Dina angrepp på upphovsrätt är dessutom lösliga och ickekonkreta, då du ju inte ens törs diskutera sakfrågorna: hur upphovsmännen ska få sin inkomst och hur deras verk ska skyddas på nätet.
När jag säger hästen är död, så menar jag att vi diskuterat det till förbannelse utan att komma en millimeter. Jag har ingen som helst lust att regurgitera det en gång till.
”en devalvering av samma rätt gagnar bara dom kommersiella krafter som alltid utnyttjar svagare parter”
Aha så ett delsvar på vem det skall skydda mot, är de kommersiella krafter som annars utnyttjar svagare parter?
Om upphovsrätten stärks för den enskilde upphovsmannen – eller kollektivet av upphovsmän snarare – så blir det så, ja. Fördelningen blir bättre. Rätten till jobbet och verket starkare. Det har jag skrivit sedan 1800-talet. Men jag formuleringen ”skydda mot” är lite negativ; vi måste ha en positiv vinkel: hjälpa fram.
embryos senaste blogginlägg.. marmeladveckan
edit: ett tycker eller anser skulle väl in där nånstans.
embryos senaste blogginlägg.. marmeladveckan
Hjälpa fram?
Kallar du ett kalhygge för föryngringsyta, så är det fortfarande ett kalhygge. Det är dessutom ett kalhygge där skyddet till stor del shanghajats av nästa led, exemplarframställarna och distributörerna — precis de som upphovsrätten i förstone skulle skydda mot.
Vill du använda positiva termer som ”hjälpa fram”, så får du förklara hur upphovsrätten skall förändras för att faktiskt göra precis just det. Du har lite uppförsbacke, eftersom den idag främst används som slagträ av IFPI, RIAA, MPA, BSA, APB med flera paraplyorganisationer som företräder – just det – förläggarna…
Nedanstående har fastnat i ”gransknings-filtret” sedan 28/6. Testar igen utan aktiv länk till ”Remix”.
Hej Embryo!
Du skrev: “Jag vet inte hur mycket tid du har i tillvaron till nätdiskussioner, och jag avskyr att hänvisa till tidsbrist.”
Tyvärr har jag inte så mycket tid som jag hade velat ha. Orsaken till att jag spenderat en hel del tid i diskussion med dig är att bl.a. att du uttryckte ett intresse för Lessig och för att jag tyckte att vi kom en bit fram i diskussionerna. Jag lägger ibland en del tid på att diskutera med folk som tycker annorlunda än mig för att jag lär oftast lär mig mycket av det. Nu har jag fullt upp de närmsta veckorna så du får nog vara ifred från mig ett tag.
Vidare skrev du: “Men jag kanske verkar slarvig i mina uttryck ibland och det får bero på just detta.”
Jo, jag tycker att du slarvat en hel del i argumentationen ibland, men är glad när du kan erkänna det. Även jag uttrycker mig ju slarvigt ibland.
Jag blev mycket glad över att se ditt svar til Chrisse om TOR ovan… “Men jag tar till mej tanken; ditt aber om upphovsrättsintrång försvårar det ju för mej, förstås. Det är knivigt när principer står mot varandra.” …om jag tolkar dig rätt så har du nu faktiskt förstått att principer om anonym fri kommunikation mellan privatpersoner och uppföljning av dagens upphovsrätt riktad mot privatpersoner, i praktiken inte bara i teorin, står mot varandra. Jag är så glad att Chrisse nådde fram och att du, om än motvilligt, accepterade det denna gång trots att du ibland tidigare ganska brysk avfärdat resonemanget. Hoppfullt!
Nu skulle jag bara önska att du läste igenom åtminstone kapitel 9 (och gärna 10) i Lessigs bok Remix (finns gratis lagligt på http://www.bloomsburyacademic.com/remix.htm) för att se hur man kan komma vidare med en stark men förändrad upphovsrätt som tar hänsyn till bl.a. konflikten med privat kommunikation. Där diskuteras även hur man kan undvika “loopholes” genom att rikta in sig mot det som faktiskt genererar pengar.
Edit 2/7:
Det skulle vara intressant om fler (t.ex. Embryo och Marcus) kunde läsa kap 9 i Remix för att sedan diskutera en tänkbar lösning på det av Embryo hett efterfrågade alternativet som han felaktigt påstår att ingen har tänkt igenom. Och nej, ”jag brukar läsa lessigs blog” duger inte för att få med sig hela idé-paketet, läs kapitlet (eller änu hellre hela boken). Testa denna kapitel-läsning innan ni kör ett varv till med att prata förbi varandra. Nu åker jag iväg i ca två veckor, ska bli spännande att se om ni kommit någon vart när jag återkommer. Lycka till!
Erik Sundvalls senaste blogginlägg.. Utmaning: Avprogrammera tillväxtskeptisk civilingenjör
Det är sommar och vi är inte vid datorerna fullt lika mycket som vanligt. Ledsen att du fastnade, jag kollar då och då men måste ha missat dig.
Marcus: Författarförbundet föreslår ändringar i upphovsrätten, så att upphovsmännen ska få en starkare förhandlingsrätt.
Eric Sundvall: Jag lovar att läsa kapitel 9 – och mer – efter semestern. Det blir en höstgrej.
Iran klargör mycket. Särskilt hur viktigt det är att den enskilde debattören, tänkaren, författaren (som i länder med åsiktsförtryck ofta tar en betydligt mer aktiv politisk part än i länder som … vårt) skyddas. Även där är upphovsrätten avgörande. Och att man är varsam med ordet och vem som har sagt vad. Det är oerhört komplext och visar hur värnlöst ett totalöppet nät är, hur varje användare kan bli utsatt. För visst är det märkligt, att man samtidigt vill att nätet ska vara alldeles öppet och ändå tvingas kommunicera i krypterade tunnlar.
embryos senaste blogginlägg.. bänkbok 3
Nja, inte är det så märkligt som det kan tyckas att man ibland kommunicerar krypterat. Inte mer märkligt än att man kan mota ut en polare som satt sig på sängkanten i sovrummet. Åtminstone om han sitter där för att lyssna på småpratet i den äktenskapliga sänghalmen.
Det finns en ny situation med en kommunikationsmöjlighet som är långt snabbare och mer omfattande än någonsin i historien. På ett sätt har du rätt, för nätet gör oss mer sårbara än vi är vana vid, eftersom vi inte är vana vid att ses av så många samtidigt.
Det är en utmaning, och det kommer säkert att svida för både en och annan som överrumplas av hur kartan skrivs om en gång i kvartalet. Det vi däremot inte bör göra, är att komma som någon slags kanalägare till det stora havet — och istället för att drabbas av dess storslagna skönhet säga: ”Hur skall vi kunna fortsätta tjäna pengar på förbipasserande när antalet vägar är oändliga?”
3 trackbacks
[...] med alla, men här kommer ett urval. Expressen, SvD, DN, Newsmill, IDG, Maloki, Klara, Gustav Nipe, Marcus på Livbåten och säkert många [...]
[...] ett urval. Expressen1, Expreesen2, SvD, DN, Newsmill, IDG, Maloki, Klara, Gustav Nipe, ChristoffMarcus på Livbåten, Marcin, Rasmus och säkert många [...]
[...] igen.Om FRA-övervakningen av Irans medborgare: Det progressiva USA, SvD, DN, Gryningens ljus, sagor från livbåtenArtikeln i AftonbladetRiksdagsmotionen Published by Christian Valtersson kl. 01:02 [...]