Varför ljuger du, Henrik Pontén?

Jag stod idag i vimlet framför stora scen på Dreamhack i Jönköping, när Henrik Pontén svarade på frågor från ungdomar.

Den sista frågan han fick löd:

>–Hur hade ni exakt tänkt att sätta dit oss som vet hur man gömmer sig?

Pontén svarade:

>– Jag tänker inte sätta dit nå’n, vad menar du med det!

Min stilla undran är, vad jobbar egentligen Antiprratbyrån och Henrik Pontén med?

EDIT: Jag korrigerade citaten så att de blev ordagranna efter att ha tittat på en videoupptagning.

Bilder:

Henrik Pontén på huvudscenen på Dreamhack
Henrik Pontén på huvudscenen på Dreamhack
Henrik Pontén på Deamhack
Henrik Pontén på Deamhack
Piratflagga på Dreamhack
Piratflagga på Dreamhack

13 svar på “Varför ljuger du, Henrik Pontén?”

  1. Haha! Ja, inte är det PR och opinionsbildning! Begreppet ”upphovsrätt” har väl aldrig varit föremål för en sådan bad-will som nu!

    Anaïss senaste blogginlägg.. Harmoni

  2. Jag skulle inte notera det om det inte just det där är ganska vanligt i livbåten. Se t.ex. rubriken om Strömbäck.

    Nåväl, jag försökte se Youtubeklippet med Pontén, men jag tyckte det blev rysansvärt pinsamt på för många plan på en gång. Dels att nån langar tomater och dels att han står och är obehaglig.

  3. @JET: Det svenska språket är rätt dynamiskt. Bland annat så blir det allt vanligare att utelämna komman där de framgår av sammanhanget. Det är en fråga om att välja mellan uppstyckande eller flöde. Klart man kan störa sig på en sådan sak, om man vill — för den delen åt än ena eller andra hållet…

    När jag skrev: ”Lägg skulden där den hör hemma Per Strömbeck”, så ansåg jag inte att den rubriken gick att missuppfatta. Alla andra tolkningar än att det är Per som skall lägga skulden där den hör hemma, är så långsökta att de knappast kommer ifråga. Det är inte ens en fråga om att trötta ut läsaren, eftersom betydelsen är så självklar.

    Något humoristiskt fick jag tidigare i år en precis motsatt kritik för hur jag skriver. Den gången var det en kritik för att jag använder komman när det inte behövs. Inte för att jag använde dem fel, utan för att jag bröt upp flödet för mycket. Min kritiker ansåg att jag tröttade ut honom med alla avbrott i textflödet.

    Smaken är med andra ord olika, och vissa blir förbannade när man gör på ett sätt och andra när man gör på ett annat.

    För mig är skillnaden mellan ”Varför ljuger du, Henrik Pontén?” och ”Varför ljuger du Henrik Pontén?” att nummer två saknar ett komma. Varken mer eller mindre.

    Betydelsen är för mig densamma. Jag skulle till och med säga att man måste vara språkpolis, eller möjligen gammal svensklärare, för att ens bli irriterad. Hade det varit fråga om fjantiga särskrivningar som ger nya roliga betydelser vore det väl en sak, men om man har komman eller inte där det strängt taget inte behövs… Alltså, vem bryr sig?

  4. @Marcus – Du frågar vem som bryr sig – JET tydligen. Jag tycker det är fascinerande att dessa saknade komman är de fel man hittar om man språkgranskar vår blogg. Det kunde vara värre!

  5. Det vore däremot skillnad mellan:

    ”Varför ljuger du, Henrik Pontén, rakt upp i ansiktet?”

    och

    ”Varför ljuger du Henrik Pontén rakt upp i ansiktet?”

  6. Angående kommatering:

    (Jag inser att jag borde holde keft men det är alldeles omögligt när det handlar om mitt favvoämne: interpunktering.)

    Det säjs att Strindberg förespråkade vad han kallade emotionell kommatering; jag skulle kunna kalla det rytmisk – eller rytmiserande – kommatering. Och det funkar, ibland. Men rent felaktig kommatering skapar ju onödiga missförstånd i en text som vill vara klar och kanske till och med didaktisk. Ett bra konstgrepp, som nästan alltid fungerar, är annars – som sagt – att skippa kommatecknen helt. Man kan faktiskt skippa all interpunktering helt och hållet. Men då krävs en annan andning. Rytm. Läs Ulysses, sista kapitlet.

    embryos senaste blogginlägg.. originalsvampen

  7. Göran: Nja, litet värre är det nog. DE och DEM, t ex. Om vi nu ska prata språkgranskning. (Ett tips: när man är osäker kan man prova att byta ut ”de” mot ”vi”, och ”dem” mot ”oss”, så syns det oftast vad som är vad.)

    Well.

  8. @P: Det där har du sagt förut. Är det bara riktat mot Göran, eller åker vi båda med i den forsränningen?

    Har du något konkret exempel? Jag kan inte hitta någonstans jag gjort fel, och jag är faktiskt ärligt nyfiken. Kom gärna med ett par exempel förresten, så att det inte bara är fråga om ett simpelt skrivfel utan faktiskt är ett mönster…

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.