Joakim de Leeuw på SEB förstår sin omvärld bättre än många andra tycks det, han förstår homo digitalis-fenomenet.
När han skulle flytta till Kuala Lumpur läste han ”Culture Shock Malaysia”, och konstaterar — det handlar om kultur:
I min enfald trodde jag att kultur handlar om att följa regler och beteenden. Den egentliga kulturchocken kom på ett mycket djupare plan. Det handlade om att förstå och acceptera ett fullkomligt omvänt sätt att se på världen.
Och:
Vi som inte tillhör den digitala generationen står inför en liknande kulturchock på hemmaplan. Allt fler kunder och medarbetare är födda i en digital värld med ett omvänt sätt att se på världen.
Sen kommer ett verkligt forte fortissimo:
Ett tydligt exempel är de analogas behov av metaforer för att göra den digitala världen gripbar. Dokument förvarar vi i mappar som sorteras i digitala arkivskåp. Om ett dokument behöver förekomma i flera olika sammanhang skapar vi kopior och förvarar dem i olika mappar.
Det finns inga tekniska skäl för att skapa kopior, vi behöver dem för att kunna hitta i vår metaforvärld. Onödigt, tycker de digitala. Digital information finns överallt, alltid. Tagga och sök.
På motsvarande sätt hanterar vi digital kommunikation. Mejl är en brevmetafor för att kommunicera. Onödig, tycker de digitala. Skicka inte, publicera! När det gäller fildelning gör vi misstaget att göra det till en moralfråga. Det är det inte, det är en kulturfråga. Så där kan man hålla på.
Företag som vill fortsätta vara framgångsrika måste anstränga sig till det yttersta för att förstå, acceptera och anpassa sig till den digitala världsuppfattningen. Kunder och medarbetare kräver det. Det handlar inte om teknik, utan om kultur.
Joakim sätter fingret precis på det onda. För det är det här som har varit problemet med hela debatten de senaste åren: att det inte handlar om moral, utan om kultur. Vi kan resonera fram och tillbaka, fram och tillbaka till dess vi alla är gråhåriga. Det har om inte annat demonstrerats i det närmaste övertydligt i maratondiskussionen mellan embryo och mig. Vi kommer nog aldrig att helt förstå varandras utgångspunkt.
Jag borde kanske egentligen tillhöra predigitalis-generationen, men har många gånger konstaterat att den har mindre med ålder att göra än med personlighet och intresse för den digitala världen. Det är inte ett underverk att piratrörelsen håller på att bli mainstream.
Det är en fråga om kultur.
Marcus utvecklar numera för Nindev!
7 kommentarer
Enligt någon demografi står jag precis på kanten av homo digitalis/predigitalis-skiftet… Iaf vad gäller mediakonsumtion. Låg TV och papperstidningskonsumtion till förmån för Internet.
Känner mig lite grann som den felande länken också, faktiskt.
Beelzebjörns senaste blogginlägg.. Piratideologi: Lesbiska iranier och FRA-samvete
Homo Bådaalis
Jag är 37 och är mao. född -72. Jag har levt med och för IT sedan den första C-64 såldes i Sverige. Jag har fördelen av att kunna förstå Homo Analogis och Homo Digitalis och försöker överbrygga klyftan men det är svårt.
Liksom Beelzebjörn är jag den felande länken.
Tack för att du pekade på Joakim de leeuws artikel den är brilliant i all sin enkelhet.
Mvh
Fredrik Larsson
Isf är väl jag om någon den felande länken
Född -66 så borde jag vara Homo Analogis, men hela mitt beteende säger Homo Digitalis.
Så det kan bli…
Hejsan.
Född -54 så ÄR jag Homo Analogis!
Men jag försöker så långt det går att leva och förstå Homo Digitalis!
Har röstat PP och skall ta hand om en röstlokal den 7.
Leve oss som har sett ljuset…;-)
Vi är nog många felande länkar själv är man född -70, lekt med burkar sedan -79 online från -86 via bbs’er och fido-net, uppgraderad till internet från -94.
Har dock aldrig tänkt i termer av kultur men det är ju väldigt sant, det är väl därför det också är så svårt att förklara och få Homo Analogis att förstå vad det är man verkligen säger.
jag tror snarare att det handlar om den gamla klassiska skiljelinjen mellan teknokrater och humanister
för somliga är redskapen bara redskap: ordet behöver bara en penna och ett papper eller en pinne och ett sandhav eller en skrivmaskin och en bunt oskrivna A-4 eller en dator eller ett fickminne eller en minimobil eller ett osynligt tangentbord som svävar innanför frontalloben
men
man kan hoppa mellan lägren: vara digitalrenässansmänniska platserna
eftersom
vi är alla människor: men vi har olika funktioner i den digitala – och den analoga – myrstacken
en blev bard: en blev mjukvaruleverantör: en blev bilmek: en blev föränderlig och bytte skepnad varje dag: en blev ingenting
men alla hade samma rätt till existens till surfande till sitt ord och sin gärning
men: visst förändrar teknik kultur: och vice versa
atombomben förändrade oss
pastöriseringen förändrade oss
digitaliseringen förändrade oss
på ett sätt: på ett annat inte: om du läser euripides dramer eller shakespeares pjäser
så är vi samma jävlarns människor deep inside: och det kommer inte den digitala revolten tvätta ur oss det minsta
/med vänlig hälsning från en positiv pessimist (eller ett flabbande surkart om man så vill)
ps: jag har skrivit dikter på handjagade skrivamskiner på teleprintrar (jo: faktiskt) på elektriska skrivmaskiner med alla slags pennor kritor penslat tusch på macar (från plus till … jag minns inte vad den sista hette som jag hade innan jag tog det HEMSKA klivet till PC – power PC? – till små portabla och till stationära och jag har mejlat dikterna och bloggat dom och sms:at dom (nja kanske inte:-) och skickat dom med snigelpost och skrivit dom i sanden på stränderna vid östersjön: allt är ändå bara skärvor i himlen och ord till slut ds
embryos senaste blogginlägg.. upphovssvampen
edit: det där gick apfort
ska vl stå något typ: man kan hoppa mellan lägren: vara digitalrenässansmänniska befinna sej på bägge platserna samtidigt
embryos senaste blogginlägg.. upphovssvampen
En trackback
[...] grundare av M3, Sveriges största pryltidning med fingrarna på pulsen på 80.000 konsumenter (av typen homo digitalis får vi anta) sammanfattar hela fildelningsdebatten med en slagkraftig [...]