Gräddfil i valstugorna

Jag har alltid ställt mig en aning frågande inför den svenska fyraprocentsspärren till riksdagen. För mig ter den regeln sig som ett sätt att göra det väldigt bekvämt för sig på bekostnad av riksdagens demokratiska legitimitet.

Varje plats i riksdagen motsvarar 100/349% av valmanskåren, det vill säga ungefär 0,3% eller i runda tal 27000 väljare. Den naturliga gränsen för att få representation borde med andra ord vara 0,3%. Allt annat är en konstruktion: ett sätt att säga att små minoriteter inte skall ha en röst.

Det finns historiska skäl till att ha någon form av spärr. Weimarrepubliken är ett exempel på hur det kan gå snett. Där var regering efter regering så svag att den inte kunde regera effektivt, det var ständiga nyval och dålig stabilitet. Det finns en verklig risk för en så kallad ”polsk riksdag”, det vill säga en där beslut hela tiden hamnar i långbänk eftersom beslutskraft i praktiken saknas.

###Praktiskt sätt att hålla kommissarna, nassarna och tungotalarna ute

Det finns anledning att tro att skälet till att den svenska gränsen är fyra procent, eller tolv i en valkrets för att få representation har pragmatisk bakgrund. Med en fyraprocentsspärr håller man nämligen ute såväl extrema vänstergrupper som främlingsfientliga partier och religiösa miffon. Såväl vänsterpartiet som tidigare hette vänsterpartiet kommunisterna och kristdemokraterna har genom åren legat och svävat runt strecket, vilket gjort att de fått anpassa sina partiprogram något för att nå ett bredare valunderlag. Därmed har fyraprocentsspärren tjänat dubbla syften.

Frågan är däremot om det för den sakens skull är rätt.
Det är jag absolut inte säker på.
Är det verkligen meningen att spärren skall ha en konserverande effekt på de etablerade partiernas makt? Agerar de inte i så fall i egen sak när det tiger ihjäl den frågan?
Skapar det inte obehagliga principer som gör det till en rejäl uppförsbacke för nya partier att etablera sig?

###Vissa partier mer jämlika än andra partier…

Det sistnämnda är det som inspirerat rubriken till det här inlägget, för jag har av bibliotekarier i en vallokal fått veta att de inte får befatta sig med valsedlar som tillhör partier utan representation. Det hade de fått veta när de ”utbildades” som röstmottagare.
I klartext: De etablerade partiernas valsedlar skickas ut till vallokalerna utan krav på egen insats. Dessutom har den lokala personalen ansvar för att se till att dessa är sorterade och påfyllda.
De som däremot saknar representation får själva ombesörja distribution, de måste även själva ta ansvar för att se till att valsedlarna läggs på plats och hålls påfyllda.

Så långt är det väl störande, men inte värre än att man kan förstå resonemanget. Det blir riktigt roligt först när man försöker förhandsinlämna valsedlar och göra en personlig uppgörelse om att de lägger fram dem. Det är nämligen då man får veta att det inte **får** lägga fram, eller fylla på, eller ens ta emot valsedlarna. Exakt vem på vilken nivå som fattat ett sådant beslut framgår inte riktigt. Extra spännande blir det när man dessutom får reda på att den regeln poängterats speciellt i år…

Behöver jag rita en karta, eller kan ni själva räkna ut vilket parti och vilka opinionsundersökningar som är roten till den påminnelsen?

###Har fyraprocentsspärren överlevt sig själv?

Skulle vi inte ha fyraprocentsspärren, skulle vi få in ytterligare några partier i riksdagen: Junilistan skulle vara positionerade för att komma in, liksom sjukvårdspartiet, piratpartiet, F!, SD och kanske något av partierna på vänsterkanten.

För några av dessa partier skulle mandat i riksdagen vara en möjlighet att etablera sig och sina frågor i den politiska huvudströmmen. Det är absolut inget negativt, även om jag personligen gärna skulle se några av dessa partier självdö. Tvärtom skulle det bli en sanningens minut för många av dessa partier: Kan de göra sina röster hörda? Kan de föra en fungerande politik när de väl rör sig i maktens korridorer? Några av partierna skulle växa, andra skulle tyna bort.

Vill man höja inträdet något från de 0,3% som motsvarar ett mandat, så finns en simpel och elegant lösning — att minska antalet mandat. Sverige är rätt extremt med sina 349 riksdagsmandat, vi har till exempel drygt dubbelt så många som norrmännen. En annan metod är att övergå till enmansvalkretsar, vilket motverkar småpartiers inflytande på ett minst lika effektivt sätt som arbiträra riksdagsspärrar och fördelningsmandat. Det har också fördelen att innebära personval där en persons möjlighet att bli omvald beror på hur de sköter sitt jobb.

Oavsett vilken väg man väljer, så måste frågan diskuteras. Det gäller både spärren som sådan, och alla de sjuka konsekvenser den får.

Procentspärren bör inte ha som syfte att hindra politiskt förnyelse, då har man helt förfelat syftet.

21 svar på ”Gräddfil i valstugorna”

  1. Usch, inte enmansvalkretsar. Då får man tråkiga tvåpartisystem som i USA och (i praktiken) UK.

  2. Bra skrivet, jag har själv sådana funderingar. Nuvarande system bidrar till att hålla lång distans mellan politiker och väljarna.

    Jag skulle helt klart vilja se ett nytt valsystem då vi väljare kan mera tydligt hålla varje riksdagsman ansvarig för dess agerande.

    Hur man ska lösa det rent praktisk är en helt annan sak 😛

    Humlans senaste blogginlägg.. Liten uppdatering

  3. Intressant inlägg, jag själv är lite intresserad av enmansvalkretsar, tror det skulle skaka om det politiska systemet i Sverige rejält. Hmmm, ska sova på saken och blogga på det imorgon… tror jag!

    Kent Perssons senaste blogginlägg.. Dagens snackis?

  4. I min handledning inför arbetet som röstmottagare står det endast:

    Vissa valsedlar måste enligt lag finnas i alla vallokaler. Dessa valsedlar ska alltid finnas på plats. För det här valet är det namnvalsedlar för: S, C, Fp, Jl, Kd, Mp, M, Sd och V. Blanka valsedlar måste också finnas.

    Övriga partier lägger själva ut sina valsedlar och fyller på om valsedlarna tar slut.

    Personalen i valexpeditionen håller ordning på valsedlarna.

    Således ingen explicit uppmaning att inte befatta sig med andra partiers valsedlar – inte ens en implicit sådan. Antagligen är det någon/några som gjort sig en väldig fri tolkning av föreskrifterna. Ska bli spännande imorgon när jag tänkt gå och förtidsrösta.

  5. Håller fullständigt med om att avskaffa 4% spärren.

    Tex Finland saknar spärr, med resultat att 10-13 partier väljs in, varav några med bara en representant i riksdagen (dvs ca 0.5% av rösterna).

    Har ju fungerat bra hittils utan polsk riksdag som följd.

  6. jag skulle ställa upp bums med tre partier

    UPPHOVSRÄTTSPARTIET (vi är ganska många)

    GRATISPARTIET (vi är riktigt många)

    EMBRYOPARTIET (vi är bara ett embryo till ett parti: men sådana finns det fler av)

    embryos senaste blogginlägg.. mina ord

  7. Oj, här finns mkt att kommentera, men hinner inte mkt.

    Hänvisar till min bloggpost också.

    4% spärren. Är givetvis pragmatism. Men jag tycker att den i vart fall är för hög.
    Men just av praktiska skäl bör det nog finnas ngt slags spärr. Samt inte göras fullt så svårt för nya partier. Vi är dock inte betjänta av en Weimar-demokrati. Det kan inte vara befogat att skattebetalarna ska bekosta miljontals valsedlar för varje knäppgök som fått med sig släkten för att starta ett nytt parti. Lite uppförsbacke är befogat… som test på personens förmåga att få ngt slags respons från fler än de närmast sörjande.

    Jag är inte förtjust i minskat antal riksdagsledamöter. Ju fler desto bättre, ur representativitetssynpunkt. DOCK funkar det inte idag, pga att det är svårt att de facto personrösta.
    Personval skulle underlättas med nya regler. Finn vägar att minska bindningen till partikanslierna och öka självständigheten för den enskilde ledamoten.
    Det skulle t ex också göra konstituionsutskottet till ngt mindre farsartat.

    larsericks senaste blogginlägg.. Politik i praktiken – taktik, ideologi och psykologi

  8. @Lars: Ett tvåpartisystem till skillnad mot oss då? Naturligtvis finns det problem med enmansvalkretsar, liksom med nuvarande system. Charmen är däremot att varje riksdagsman blir tvungen att själv övertyga sina väljare att han eller hon faktiskt representerar dem. Låter inte som ett recept för nuvarande ”gubbhylla”.

    @Patrick: Det kan naturligtvis vara någon lokal talang som tolkat reglerna fritt, men det är likväl obehagligt.

    @Werner: I Finland krävs ju fortfarande en halv procent, eftersom deras parlament är mindre än vårt. Det är i alla fall kul att se att de klarar sig alldeles utmärkt utan spärr.

    @larserick: Det allra mest väsentliga är inte att få röstsedlar för Kalle Ankapartiet, det mest väsentliga är att faktiskt existerande och seriösa partier inte skall behöva ägna sig åt höjdhopp för att få den logistiska hjälp etablerade partier tar för givet.

    Sen håller jag inte med om att en större riksdag per automatik är bättre. En större mängd riksdagsledamöter innebär till exempel att det är lättare att det skapas en grå massa att gömma sig bakom.

    Jag tror att personval är nödvändigt för att få tillbaka de två förlorade aspekterna på ett riksdagsuppdrag: det egna samvetet och det egna ansvaret.

  9. Jag måste få passa på, mitt i upprördheten, att framhäva alla de trevliga bibliotekarier (en del andra också, men mest bibliotekarier) som verkligen tar valarbetet på allvar och absolut inte motarbetar någon. Jag har turen att vara samordnare för ett område utanför storstäderna och möts enbart av soliga leenden från personalen när jag kommer med valsedlar. I flera fall har de dessutom tagit emot valsedlar dagen innan, eftersom vi inte haft möjlighet att komma dit exakt när de öppnar.

    Stor kram till alla hängivna bibliotekarier!

  10. @Oldtimer – jag blir också fantastiskt trevligt bemött på det lokala biblioteket! Men dagen före tar de inte emot. De hävdar att de instruerats att inte lagerföra extra valsedlar och fylla på för de icke etablerade partierna.

  11. ”De hävdar att de instruerats att inte lagerföra extra valsedlar och fylla på för de icke etablerade partierna.”

    Gäller detta för hela landet? I sådana fall måste ju beslutet ha tagits någonstans och jag skulle sannerligen vilja fråga den personen eller den församlingen varför de anser sig har rätten att förbjuda valarbetare att behandla småpartierna på ett rättvist sätt.

  12. Jag läste för ett tag sedan om systemet att man har 2 stycken röster. Ett förstahandsval och ett andrahandsval.

    Om inte förstahandsvalet kommer in i riksdagen så räknas andrahandsvalet istället.

    Önskar att jag mindes var jag läste analysen av systemet.

  13. Håller med om att %spärren måste bort… 27 000 röster är ju aningen mer än ”släkten”. Har tyckt detta ända sedan slutet på 90-talet när, var det henrik alexandersson eller ”För att jag är fri”… nåja NÅGON skrev just detta hos Flashback. Det är den enda rätta demokratin och en sann spegling utav hur samhället ser ut.

    Men angående röstningslokalerna och valsedlarna:
    Röstningslokalerna har ingen skyldighet att fylla på valsedlar för de icke ”godkända” partierna… DÄREMOT så FÅR de göra det. Detta är ett beslut som varje lokal/valnämnd fattar själva.

    Har röstningsmottagarna fått strikta order om detta så är det valnämnden som har beslutat det, högre än så går det inte. Vanligt förekommande för att slippa ”onödigt arbete och krångel” men ännu vanligare är helt enkelt missförstånd.

    De måste fortfarande ta hand om och hålla ordning på valsedlar som är ditställda av partifunktionärer, men inte fylla på som sagt.

    Och ej att förglömma, så länge det finns plats i stället för valsedlar så skall de placeras där, inte någon annanstans.

    Tänk på hur du röstar
    Delat privatliv och Skyddad kultur eller
    Skyddat privatliv och delad kultur

  14. Om 30 partier får 3,33% vardera av rösterna,
    vilka blir då representerade
    i EU-parlamentet?
    i Riksdagen?
    i en demokrati?

  15. Ännu mer spännande om 28 partier får 3,33% och ett parti fick 6,66% då får de ju alla mandat! 666 is the number of the beast… 😀

  16. Spärren borde bort. Och argumentet att riksdagen skulle lamslås tycker jag på något sätt förutsätter uppfattningen om att politikerna hela tiden måste göra något.

    Sen så är väl inte demokrati ”utforma ett system som möjliggör effektiv beslutsfattning hos statsmakten”, utan mer nåt i stil med att vi ska få välja våra representanter.

  17. Dessutom: Personval kanske eller kanske inte resulterar i tvåpartisystem. Vad det garanterat ger är en stor flora av personer att rösta på, som inte partierna bestämmer lika mycket över. Tio personer att välja på kan vara mer variation än sju partier, för att förenkla lite.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.