Vad skönt det måste vara att vara allvetande!

Eller så är det så att du inte vet, utan att du tror. Då har jag faktiskt svårt att förstå vad du gör här. Kan du eller för den delen jag vinna den här diskussionen’? Kan någon av oss lära sig något av den? Kan någon annan göra det?

Jag antar att de läsare som eventuellt är intresserade av denna språkliga tuppkamsmätning kan läsa mina tidigare inlägg och utifrån dem ta ställning till min språkliga kompetens. Så jag tänker inte dra fram mina ”meriter” för att övertyga någon.

Vad en respektlös besserwisser som du anser struntar jag i.

Jag föreslår att du startar en blogg inriktad på språkfrågor. Där kan ni diskutera användning av frågepronomen, läge och riktning, satsförkortningar, uteslutna infinitivmärken och bortsprungna modala hjälpverb bland likasinnade.

Våra kommentarsfält kan med fördel användas till att diskutera våra inläggs substans. Detta innebär inte att vi inte vill ta emot relevant kritik (positiv eller negativ) avseende formen och språket. Bara att det finns andra kanaler för den i de fall då den inte uppenbart tillför något till det inlägg det är frågan om. För att ta några exempel: en rättelse av stavningen på ordet statsminister känns hjälpsam, en korrigering av en felaktig attribution till Edmund Burke eller en upplysning om att det man skriver är svårt att förstå likaså.

(Läsarservice för er som tror på att jag skrev fel med flit: Rubriken här kommer från två håll. Dels frasen Good night America, wherever you are som jag inte bara ville översätta utan också fånga rytmen hos, dels Varthän det än bär.)