Gammelpolitiker i en ny värld

Säg att du har ett sätt att säga vad du tycker till miljontals människor på samma gång i ett sammanhang. Där vem som helst av dessa kan svara dig omedelbar. Där det du sagt och alla andras svar på det lagras för var och en att gå tillbaka till, inget går att sudda. Där ingen grindvakt bestämmer vilka yttranden som är viktiga. Där det kloka och intressanta lyfts av att många väljer att lyssna på det och tala om det. Där detta kan ske i korta 140-teckens twittrar eller i längre ordnade framställningar. Där du kan understödja dina åsikter med källhänvisningar, bildmaterial, videofilmer eller snart sagt vilket annat media som helst. Där alla samtalen, alla delar av samtalen och alla metasamtal om samtalen blir omedelbart sökbara för den intresserade att hitta just det som den är nyfiken på.

Visst låter det bra! Det mest fantastiska är att det är verklighet, här och nu, idag.

Låt oss fundera över var den intressanta diskussionen om vad vi vill med våra liv, med vår samverkan i små och stora grupper – nätverk, företag, föreningar, kommuner, nationer, överstatliga samarbeten – kommer att föras. Vad tror ni?

Är det på DN-debatt, där ett urval av det som grindvakterna bestämt har något intressant att säga som tillåts predika för alla andra?

Är det i riksdagshuset och kommunfullmäktige, där vi förvisso har varit med i valet av våra företrädare, men där partihänsyn och gamla rigida strukturer för vad ett politikt samtal är tillåts styra?

Är det i partiernas möteslokaler, där vi kan träffas några i taget för att skicka våra idéer, åsikter och tankar uppåt i en kedja mot de slutna rum där besluten tycks fattas?

Politik har varit konsten att förena behovet av förankring i en stor samling av människor med behovet av att sända ut tankarna och åsikterna från en upplyft talartribun.

Har varit säger jag, för detta är gammelpolitik för gammelpolitiker.

Internet är inte teknik. Internet är inte bloggar, forum, nyhetstjänster, wikis, Youtube, Google eller Twitter. Internet är det nya torget, en marknadsplats för idéer där vi kan se värdet av våra och andras idéer genom det omedelbara gensvar de får.

Politik kommer att vara konsten att kanalisera människors engagemang och människors idéer på detta torg till konkreta, genomförbara målsättningar och att omsätta dessa i politiska handling (lagstiftning, budgetering, utnämning, styrning).

De är ingen utopi jag målar upp. Framtiden är redan här. Vi befinner oss just nu i en situation där framtiden är möjlig. Vi behöver bara börja leva i den. Men det finns alltid de som har något att förlora.

Gammelpolitiker, experter på det gamla sättet att förankra och distribuera idéer och beslut. Många av dem ser inte ens det nya. De är fast i en begreppsvärld där detta inte får plats. Andra ser det men reagerar med rädsla och skepsis. Det är bäst att förbjuda eller begränsa det man inte förstår. Ytterligare andra bejakar, försöker förstå, försöker vara med.

Tillsammans kommer vi att ta oss till framtiden. Men det finns en risk att födslovärkarna har sönder något som hur vackert och funktionellt det än är, fortfarande är ömtåligt. Det fria samtalet och tankeutbytet på internet tål mycket det har vi sett i olika repressiva länder världen över. Men jag tror inte att det tål en fullständig lagring och genomlysning från statsmakternas sida.

Jag kan bara vädja till de som är rädda för framtiden, eller rädda om sina positioner. Låt inte er rädsla för det nya förstöra för oss andra.