Skattematik, kanske ett ämne för sossarnas ledarskikt?

Mona Sahlin och Tomas Östros gör ett utspel i DN idag och det är så man tar sig för pannan.

”Inför ny förmögenhetsskatt och höj inkomstskatterna” « DN:

> Mona Sahlin och Thomas Östros: Det behövs fem ­miljarder i nya skatter för att ta Sverige ur krisen. Förmögenhetsskatten bör återinföras. Personer med över två miljoner i förmögenhet ska betala en procent i skatt. Inkomstskatten måste höjas för höginkomsttagare. Den som ­tjänar närmare en miljon kronor per år får betala mer i skatt än i dag. Det skriver Socialdemo­kraternas partiledare Mona Sahlin och den ekonomisk-politiske talesmannen Thomas Östros. De nya skatterna ska finansiera ett paket av insatser mot den ekonomiska krisen.

Jag skall låna ord från en annan bloggare, Sahlin-Östros Flumskolans offer? « Norah4you’s Weblog:

> Inte nog med det. Herrskapet har fått för sig att de som tjänar över 1 miljon kronor skall betala högre skatt än idag. Observera över 1 miljon kronor, inte de som tjänar över 2 eller 3 miljoner vilket är betydligt färre. År 2005 var de 32 000 personer. http://www.ratio.se/pdf/wp/gdr_skatter.pdf Förvisso kan det antalet stigit, men av Sveriges dryga 9 miljoner människor, är det även idag mindre än 1%, i verkligheten runt 0,5% som tjänar över 1 miljon per år. Det betyder att inte ens om skatten höjdes för dessa personer med 10%, vilket vore hutlöst men också drabba de som har bäst möjlighet att genom höga lån, ränteavdrag etc spekulera på ena eller andra sättet så att de ändå inte drabbades lika hårt som en vanlig person skulle drabbas av 1% skattehöjning, så skulle hälften av de 5 miljarderna kunna komma in till statskassan.

Sahlins och Östros utspel mer konkret:

> 1. En ny förmögenhetsskatt. Vi socialdemokrater vill införa en ny förmögenhetsskatt, där de som har en förmögenhet som överstiger 2 respektive 4 miljoner kronor får betala 1 procent i förmögenhetsskatt.
>
> 2. En rättvisare fastighetsskatt. Det är orimligt att de med stora attraktiva fastigheter inte bidrar med mer i skatt än vanliga radhusägare. Vi vill att de med villor som är taxerade till mer än 5 miljoner kronor ska betala en extra fastighetsskatt på 1 procent av taxeringsvärdet över denna nivå. Vi vill också minska fastighetsskatten för de med låga inkomster genom att låta begränsningsregeln omfatta alla.
>
> 3. Höjd skatt för höginkomsttagare. Vi vill höja inkomstskatten för dem med riktligt höga inkomster. Vi tittar på olika modeller – men den som tjänar närmare en miljon kronor om året kommer med vårt förslag att få betala mer i skatt än i dag.
> Med dessa förslag om rättvisare skatter beräknar vi få in över fem miljarder kronor som bidrar till att finansiera våra förslag för att ta Sverige ur krisen. Vi stänger inte heller dörren för att det kan behövas ytterligare skatteförändringar. Krisen är djup – och alla måste axla sin del av ansvaret.
>
> Framgång kräver rättvisa.

Förmögenhetsskatt när en av de saker Sverige verkligen lider brist på är riskvilligt kapital verkar ju vara en strålande idé… NOT! Det tar i värsta fall brödet ur munnen på hoppfulla nya företagare. Dessutom kommer det som vanligt inte att drabba andra än de som inte har möjlighet att skatteplanera, vilket gör värdet mycket tvivelaktigt.

Fastighetsskatten har aldrig varit rättfärdig, och bör knappast höjas. Det är väl däremot ett ganska bra förslag att se till att alla omfattas av skyddet mot märkliga effekter.

Om vi räknar snällt på inkomstskatten och säger att det är runt 30000 personer i Sverige idag som tjänar över miljonen, och att de tjänar i snitt en och en halv miljon och inte gör några avdrag. Då krävs ett skatteuttag på dryga tio procent över och utöver vad de betalar idag för att få ihop fem miljarder. Det vill säga i snitt 166000 per person. Ytterligare ungefär 14000 kronor i skatt per månad ovanpå den vanliga skatten och värnskatten. Samma siffra sett över hela gruppen skattepliktiga, alla fyra och en halv miljon är ungefär 1100 kronor — eller i snitt ungefär en hundring mer i skatt per månad.

Så antingen får 30000 personer betala 14000 per person och månad, eller också får 4500000 personer betala 100 per person och månad. Fortfarande förutsatt att ingen skatteplanerar.

I detta ligger problemet. Du får inte ut några verkliga summor genom att beskatta på toppen, utan bara genom att skatta brett över alla inkomstlager. Det är inte Wallenbergs, Rausings eller ens Kamprads privata skatter som bekostar välfärden, det är Larsson, Lundström, Andersson och Svensson som betalar helt enkelt för att det är där pengarna finns att hämta. Det är Sahlin och Östros mycket medvetna om, men de har nog svårare att få stöd för att höja sjuksköterskornas skatt än VD:arnas. Den bärande frasen här är: ”Vi stänger inte heller dörren för att det kan behövas ytterligare skatteförändringar.” — vilket i klartext nog får tolkas som att svensson och lundström får betala i alla fall.

De ”rika”, vars skalper sossarna alltid försökt räkna in är inte källan till välfärdspengarna genom skatt, men likväl en källa. Deras kapital är precis det som används för att hjulen skall snurra. Utan kapital stannar Sverige. Resonemangen från sossetoppen följer en logik liknande en alkoholists. Har man baksmälla är den bästa kuren ”håret från hunden som bet mig” — det vill säga mer alkohol.

Sen undrar jag var de fått summan fem miljarder från, som en summa som skulle kunna lösa krisen? Eller för att vara sanningsenlig, som ”bidrar till att täcka sossarnas förslag”.

Betänk att den svenska offentligheten omsätter mellan ett och halvannat tusental miljarder per år. I det sammanhanget är fem miljarder mindre än en halv procent. Menar Sahlin och Östros på fullaste allvar att en halv procents ökning i de offentliga utgifterna som genom magi skulle kunna göra något åt krisen? Skulle det vara statens uppgift att genom investeringar lösa upp krisen i Sverige, skulle det krävas ett par tiopotenser högre summor än de stackars fem miljarderna.

Det som kan vända krisen är en snabb omställning av svenskt näringsliv från de områden där vi varken är bäst eller billigast till områden där vi kan vara åtminstone det ena. Men vem vågar satsa när det inte finns något riskvilligt kapital, och när man ovanpå kris och katastrof dessutom skall leva med ett skattesystem och en byråkrati som är problematisk till och med under högkonjunktur?

9 svar på ”Skattematik, kanske ett ämne för sossarnas ledarskikt?”

  1. Det är rätt trist att det skall vara så svårt att räkna, det borde vara så självklart.

    Det är också trist att den allmänna vänsterretoriken innebär att man är beredd att skjuta hönan som värper de gyllene äggen: Det är ju orättvist att en höna skall värpa gyllene ägg när alla andra värper vanliga… Det finns en total oförståelse för att det är det privata kapitalet som får företagandet att rulla, inte banker eller staten.

    Sen innebär inte det att jag inte kan hålla med om att bonusar och pensioner tagit smått absurda proportioner. Framför allt är det orimligt att bonusar inte tycks hänga samman med hur bra det går för företaget, och att pensioner inte är villkorade till en situation där de fortfarande behövs.

    Lustigt nog tjänar riksdagsmännen precis några hundratusen mindre än vad som krävs för att de skall drabbas av den föreslagna skattehöjningen. Undrar om de använder sig själva som mätsticka på vad det innebär att vara rik?

  2. Den summa som i initialskedet skulle behöva belasta statsbudgeten som ytterligare underskott är som minst 40 miljarder kronor som mest ????

    Dessa 40 miljarder skulle lämpligen användas till att få renare vatten vilket inkluderar omläggning och renovering av VA- och värmesystem i våra städer samt att rusta upp miljonprogrammets hus som är i kommunal ägo. De pengarna borde lånas ut krona för krona efter godkända åtgärdsplaner mot att ränta betalas till statsgälden samtidigt som lånet skrivs av stegvis efter 5 resp 10, 15 och 20 år. Kommunerna skall INTE få chans att använda dessa öronmärkta pengar till något annat än det de är avsedda för.

    Härutöver behövs minst 20 miljarder, men troligen över en tioårsperiod upp till det tiodubbla, att lånas ut till upprustning av andra äldre bostäder inklusive miljonprogrammets hus i privat ägo. Pengarna skall då återbetalas enligt normal återbetalning av banklån men finnas garanterade att söka till lägre ränta om åtgärdsförslag för respektive fastighet godkänns lämpligen av Statsgälden. Hälften bör förskotteras och hälften garanteras att betalas mot godkända belopp vid tidpunkt då respektive fastighet genomgått kontrollbesiktning.

  3. En upprustning av miljonprogrammet skulle säkert göra en hel del för bostadsmarknaden, och samtidigt för byggsektorn.
    Tyvärr är det bara en samhällssektor, och även med synergieffekter i åtanke löser det inte hela problemet.

    Inte så att det inte är värt att göras, framför allt om det sker på ett sätt som liknar det du skissar upp.

    Bostadsmarknaden skulle må bra av att miljonprogrammets hus blev mer attraktiva. Fast utan en avreglering av hyresmarknaden så är det svårt att få till nybyggnation av hyresrätter utan att staten eller kommunerna går in och subventionerar. Det löser med andra ord bara hälften av problemet med hyresbostäder, standarden, men ökar inte tillgången.

    Faktum är att jag tror en statlig lånegaranti för båda stegen ovan är ett bättre alternativ än direkta statliga lån, just för att det innebär utlåning med låg risk för en sjuk banksektor.

    Skall vi komma ur krisen, och där har Obama rätt, så måste vi få ordning på penningmarknaden. Ut- och inlåning måste komma i balans så att såväl företag som privatpersoner får ett bankväsende att lita till. Så länge inte det fungerar, så går företag under helt enkelt för att deras likviditet inte klarar nödvändiga investeringar och långsiktigt tänkande. Innan det fungerar så är det oerhört svårt att starta och utveckla något nytt, vilket leder till att företagande och arbetsmarknad för en tynande tillvaro.

  4. Denna jävla (ursäkta franskan) fastighetsskatt! Hur i helvete (ursäkta igen) kan någon komma på en så urbota idiotisk idé som att beskatta ett innehav av något?

    Samtidigt så beskattar man de som gör miljarder i spekulationsvinster, på allas vårt boende, med 20% (reavinstskatten på fastigheter numera iofs höjd till 30) samtidigt som vanligt hederligt arbete beskattas med mer än det dubbla?

    Det är ju när man säljer kåken man får en massa pengar, det är väl då skatten skall betalas? Med en reavinst som läggs på toppen av inkomsten så skulle man få in de där 5 miljarderna med råge, och samtidigt skulle man motverka den gallopperande prishöjning som skett på hus de senaste decennierna — varför begära en massa extra miljoner för kåken när man ändå får betala alltihop i skatt?

    För det är ju faktiskt ganska sällsynt att vanliga löntagare köper och säljer sina hus en gång om året sisådär, som fastighetsspekulanterna gör…

    Enbart att höja stämpelskatten, AKA bestraffa alltför täta försäljningar, till Belgiens nivå (12%) skulle inbringa mer än dagens fastighetsskatt. Fast för att räkna ut sådant här räcker det kanske inte med vanlig sosse-matte…?

    Björn Feltens senaste blogginlägg.. Att ge ut sin egen musik på skiva

  5. Jag håller med dig fullständigt, det är när pengar byter ägare som skatt skall utgå.

    Det som blir absurt med skatt på passivt innehav är att det skattas på ett fiktivt värde som inte alls behöver ha med inköps- eller bruksvärdet att göra. Det blir kalle-anka-ekonomi där mäklarnas förmåga att trissa priserna i grannskapet påverkar hur mycket skatt jag betalar.

    Hög stämpelskatt och reavinstskatt är mer relevant för att minska spekulation och dämpa bubbeleffekter. Men även det är mer en reaktion på obalans som klåfingrigheten på fastighetsmarknaden skapat. Ett ingrepp i marknaden ger en obalans som kräver ett annat ingrepp som ger en obalans som kräver ett tredje ingrepp osv…

  6. Lite cirkelgång där ja, när det gäller fastighetsmarknaden. Finns det något annat av större värde, som blir dyrare ju äldre och mer nedslitet det blir, än fastigheter? Inte ens välvårdade veteranbilar brukar kosta särskilt mycket mer än när de var nya (omräknat till dagens penningvärde) — borsett då från ett och annat enstaka samlarobjekt.

    Varje gång en hyresfastighet säljs, så tar den nye ägaren ut nya lån för att täcka mellanskillnaden (AKA spekulationsvinsten). Då ökar naturligtvis kapitalkostnaden för huset, och vem får betala den? Hyresgästerna naturligtvis, genom höjda hyror. Helsjukt! Lägenheten blir äldre och mer sliten, men hyran höjs? Logik?

    Lösningen (om man vill att samhället skall agera på marknaden) borde väl vara att allmännyttan inte fick sälja sina fastigheter? Då hade åtminstone deras hyresgäster sluppit betala dessa ständiga spekulationsvinster via hyresavin. Men allmännyttan är ju själva riktigt duktiga på att leka fastighetsklippare. De säljer och köper ofta värre än de privata aktörerna.

    Björn Feltens senaste blogginlägg.. Motion: Modernisering av upphovsrätten

  7. Allmännyttan sitter i en rävsax. De har de dubbla kraven att vara till för allmänheten som en slags service, och samtidigt drivas som vilken vinstdrivande verksamhet som helst.

    Den svenska bostadsmarknaden är sjuk. Istället för att fungera så att tillgång på lägenheter och bostadssökande hamnar i balans, så har vi resonerat som Mugabe resonerar ifråga om ekonomi. Prisstopp fungerar inte, inte för lägenheter heller. Det enda som händer är att marknaden sätt på undantag, att nästan inga nya lägenheter byggs och att priserna till slut går förbi vad de skulle varit utan alla regleringar.

    Det är inte någon lätt väg tillbaka till en fungerande marknad, en avreglering skulle på kort sikt höja många människors hyror. Jag vet att min egen antagligen skulle gå upp med några tiotal procent. Samtidigt måste det nog ske förr eller senare, för om vi inte skall bo i tält eller köpa borätter allihop så måste marknaden fungera.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.