När nu Roswall dessutom vid rättegångens inledning frånträdde den tidigare gärningsbeskrivningen medhjälp till exemplarframställning och nöjde sig med medhjälp till tillhandahållande, så gjorde han det sannolikt dels för att exemplarframställning är svårare att bevisa, dels för att det brottet har begåtts av flera personer för varje fall av tillhandahållande och därför har lägre straffvärde för var och en av dem.

Men visst har lagen förlorat all tänkbar koppling till den fysiska verkligheten, när vi inte längre skiljer mellan distributör och mottagare: Vi deltar alla som noder i ett dynamiskt nät eller ”moln” av kulturutövare, ungefär som vi är en del av den ”eter” som radiovågor förmedlas i. Tänk om skivbolagen på 1930-talet skulle ha stämt de boende närmast stora radiosändare för att de inte bara avlyssnade utsänd musik i sina egna radioapparater, utan även tillät att musiken förmedlades genom deras fysiska kroppar på sin väg till nästa mottagare? För att inte medverka till denna spridning skulle de ha behövt omgärda sina fastigheter med metallfolie…